Kategori: Remissvar

Diarienummer S2020/06592
Socialdepartementet

Inledning samt generella synpunkter på utredningen

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) vill börja med att nämna att vi allmänt sett är positiva till denna för hela samhället och då särskilt för barnen så viktiga utredning. Med detta sagt nödgas vi emellertid av resursskäl begränsa vårt yttrande till sådana avsnitt som mer specifikt avser brottsofferområdet.

Utredningens förslag med ett större fokus på brottsförebyggande arbete, kunskap och beprövad erfarenhet, bättre bemötande samt uppföljning av verksamheten understryker vi vikten av.

Generellt genom utredningen vill vi belysa skillnaden mellan barnperspektiv och barnets perspektiv. Barnperspektivet innebär en vuxen persons tolkning av barnets bästa till skillnad från barnets perspektiv där det är barnets röst som är i fokus. BOJ vill framhålla att det är barnets egna åsikter som ska prioriteras enligt artikel 12 i Barnkonventionen.

BOJ anser att det är ett oproportionerligt fokus på våld i nära relation på bekostnad av övriga brottsofferområden. Våld i nära relation är förvisso ett stort och viktigt område, något som även är vårt mest omfattande stödinsatsområde. Många andra brott, där stödinsatser är lika angelägna riskerar dessvärre att få lägre uppmärksamhet inom dagens socialtjänst.

Viktiga områden som BOJ saknar i utredningen är barn som brottsoffer samt avhopparverksamhet från kriminella gäng.
Civilsamhället fyller en viktig roll. Inom många kommuner är BOJ:s brottsofferstödinsatser det enda stöd som tillhandahålls för samtliga brottsoffer.

6.2.1. Stöd, hjälp och sociala tjänster
Med inte obetydlig oro ser BOJ på förslaget att begreppet ”stöd och hjälp” ersätts av begreppet ”insatser”. Om vi tolkar detta rätt, så kan det innebära en problematisk situation för BOJ och andra idéburna organisationer. Då en stödsökande person kontaktar socialtjänsten för stöd och hjälp och det framkommer att personen endast söker information så har socialtjänsten möjlighet att hänvisa personen till en idéburen organisation som kan ge information, råd och stöd enligt Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 2 2012 angående Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen. Om detta nu enligt förslaget ska räknas som en insats innebär det att varje sådant ärende ska utredas inom socialtjänsten, ingå i den hjälpsökandes handlingsplan, överföras till BOJ eller annan lämplig idéburen organisation som måste journalföra ärendet. Under 2019 hade BOJ 32 285 hjälpsökande, av dessa kommer ca 3 % från annan verksamhet (socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård) vilket innebär att ca 970 ärenden skulle börja journalföras bara inom BOJ:s verksamhet. För en organisation som till stor del består av ideella volontärer är detta en orimlighet.

7.3.4. Socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv
BOJ ser mycket positivt på utredningens förslag med ett förebyggande perspektiv inom socialtjänstens arbete inom samtliga nivåer på samhälls- grupp- och individnivå. Förebyggande arbete leder ofta till långsiktiga besparingar både ekonomiskt och i mänskligt lidande. Dock krävs initialt ekonomiskt tillskott till kommunerna för att kunna starta det förebyggande arbetet. Dessutom krävs tydliga krav, så kallade ska-krav, för att arbetet ska prioriteras då vi ser tydliga tendenser till att det är det förebyggande arbetet som nedprioriteras först vid sämre ekonomiska tider i kommunerna.

7.4.3. Socialtjänsten ska inriktas på att vara lätt tillgänglig
BOJ instämmer i utredningens förslag och önskar se förbättringar inom området information till personer med funktionsnedsättningar där utbudet varierar stort inom landets kommuner. Likaså ser BOJ gärna mer utvecklade e-tjänster för att sköta enklare ärenden, utan att för den skull riskera nedmontering av traditionella kontaktvägar för de personer som inte har datavana. Dessutom vill BOJ lyfta vikten av ett gott bemötande, som också tas upp i utredningen. För många brottsutsatta personer är det ett stort steg att kontakta socialtjänst eller annan myndighet för att få hjälp och stöd. Vikten av ett bemötande med empati och förståelse kan inte nog betonas.

8.3.3. Målgruppsindelningen bör tonas ned
Ett tydligare fokus på individens behov och förutsättningar istället för grupptillhörighet ser BOJ som något positivt eftersom en del personer har flera grupptillhörigheter eller ingår i grupper som inte innefattas av målgruppsindelningen.

BOJ instämmer i att barn och unga bör kvarstå som en egen grupp då det är många särskilda bestämmelser som rör dem.

8.3.4. Bestämmelser som omformuleras för att inriktas på insatser
Det nya förslaget tolkar BOJ som en skärpning av socialnämndens ansvar för brottsoffer då den tidigare formuleringen ”att verka för” är ändrad till ”ska” vilket är positivt. Positivt är även att skrivningen om våld i nära relation gjorts könsneutral vilket tydliggör att även HBTQI personer utsatta för våld i nära relation samt män också har rätt till stödinsatser. Dessutom ser BOJ positivt på att det nya förslaget även är kompletterat med en könsneutral skrivning för stöd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck som tidigare inte varit omnämnda.

11.1.3. Kravet på god kvalitet omformuleras
BOJ stöder förslaget att byta ut begreppet ”insatser” till ”verksamheten” i bestämmelsen 3 kap. 3 § SoL. Inte bara insatserna ska vara av god kvalitet och systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras, utan hela verksamheten.

11.2.1. Rutinerna ska gälla hela verksamheten
BOJ instämmer i förslaget att 3 kap. 3 a § omformuleras till att rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden omfattar hela verksamheten och inte bara verksamhet som rör barn och unga.

11.3.2. Personalen ska medverka till god kvalitet
BOJ stöder både omformuleringen samt hopslagningen av dessa två bestämmelser. Förslaget innebär att 14 kap. 2 § SoL omformuleras från att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller SiS ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet till att personalen ska medverka till att verksamheten är av god kvalitet. Enligt 3 kap. 3 § SoL ska det finnas personal inom socialtjänsten med lämplig utbildning och erfarenhet.

12.3.3. Krav på uppföljning införs
BOJ anser att krav på uppföljning av verksamheten är av yttersta vikt. Utan uppföljning och utvärdering av både insatser och verksamheten som helhet saknas kunskap om vad som fungerar väl respektive mindre väl eller inte alls.

13.2.5. Det införs krav på ett respektfullt bemötande
Att enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt utifrån sina förutsättningar och behov är en självklarhet. Det är svårt att be om hjälp, vilket gör att det är av yttersta vikt att bli bemött med respekt och förståelse. Ett dåligt bemötande kan avskräcka en hjälpsökande person att våga berätta om sin situation. Anonymiserade brukarenkäter är ett bra verktyg under förutsättning att resultaten utvärderas och implementeras i verksamheten. Tillgång till god kompetensutveckling hos personalen, professionell handledning, tydliga riktlinjer och ansvarsområden är andra viktiga verktyg för att kunna ge ett gott bemötande.

14.3.1. Krav på vetenskap och beprövad erfarenhet
BOJ välkomnar förslaget att införa en ny bestämmelse i SoL om att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet på samma sätt som finns reglerat inom skollagen samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Detta bidrar även till mer jämlik socialtjänstvård oavsett var i landet den stödsökande bor. Bästa tillgängliga kunskap i arbetet bör byggas på evidensbaserad vetenskap, från praktisk erfarenhet samt att lyssna in den stödsökandes behov och åsikt. BOJ vill framhålla att arbetsbelastningen inte får vara så stor att personalen inte har möjlighet att delta i arbetsrelaterade seminarier och utbildningar.

15.10.4. En ny lag om socialtjänstdataregister
BOJ instämmer i förslaget om att det behövs en ny lag om socialtjänstdataregister. Nationell statistik är en förutsättning för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst som vilar på evidensbaserad vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessutom behövs statistik för att bedöma omfattningen av insatser och behov inom olika områden för att kunna fördela resurser utifrån fakta. BOJ har sedan lång tid tillbaka statistikfört insatserna till brottsutsatta. Med nationell statistik från kommunal stödverksamhet går det att få en bättre helhetsbild över problematiken.

17.3.2. Ny bestämmelse om insatser utan behovsprövning
BOJ ser positivt på förslaget att införa en ny bestämmelse om att socialnämnden får tillhandahålla insatser utan föregående individuell behovsprövning. Inom brottsofferområdet ser vi att detta öppnar upp för snabba insatser exempelvis vid hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation där hotbilden många gånger är hög och skyndsamhet kan vara skillnaden mellan liv eller död.

17.3.4. Insatser utan behovsprövning till barn som har fyllt 15 år
Förslaget att ge insatser utan föregående behovsprövning till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke välkomnas av BOJ. Detta kommer att vara ett bra verktyg vid hedersrelaterat våld och förtryck där de utsatta ofta är barn och unga. Eftersom det är familjen som utövar förtrycket så ligger det inte i vårdnadshavarnas intresse att ge sitt samtycke för att barnet ska få skydd och stöd. Likaså vid våld i nära relation är det inte ovanligt att den våldsutövande vårdnadshavaren inte ger sitt samtycke till att barnet ska få stöd att bearbeta det hen bevittnat och upplevt. Vi hoppas att fler unga vågar söka hjälp om detta förslag går igenom.

19.3.2. Rätten till information förtydligas i socialtjänstlagen
BOJ välkomnar förslaget om att barns rätt till information enligt 11 kap. 10 § första stycket SoL kompletteras med en bestämmelse om att informationen ska anpassas till barnets ålder, mognad och hens förutsättningar, samt att den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet förstått informationen. Enligt BOJ ligger detta inte bara i linje med Barnkonventionen utan följer även EU:s Brottsofferdirektiv.

19.4.1. Om barnet inte vill framföra sina åsikter ska detta respekteras
BOJ avstyrker förslaget att upphäva bestämmelsen i 11 kap. 10 § första stycket tredje meningen SoL som anger att om barnet inte framför sina åsikter ska hens inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Det finns många orsaker till att barn inte vill/vågar framföra sina åsikter. Barn är lojala mot sina föräldrar och kan uppleva det som obehagligt att utelämna en förälder, samt även känna rädsla för den våldsutövande föräldern. Om barnet har varit utsatt för traumatiska upplevelser kan barnet ha svårt att sätta ord på händelserna. Vår erfarenhet är dock att det är vanligare att barnet inte får komma till tals.

19.5.2. Utökad möjlighet för socialtjänsten att samtala med barn utan vårdnadshavarens samtycke
BOJ instämmer i första delen av förslaget att ett barn ska få höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande inför ett beslut att inleda eller inte inleda en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd.

Däremot vill BOJ understryka vikten av att göra en riskbedömning och att noggrant undersöka situationen som barnet befinner sig i när det gäller den andra delen av förslaget att barnets vårdnadshavare ska om inte särskilda skäl talar mot det genast underrättas om att barnet hörts. Det måste säkerställas att barnet inte råkar illa ut när barnet återförenas med vårdnadshavarna. I annat fall behöver skyddsåtgärder vidtas. Dessutom är det av yttersta vikt att barnet informeras om att vårdnadshavarna kommer att underrättas, samt att en dialog förs med barnet om hur barnet ska agera när hen återvänder hem.

19.5.3. Stöd för samtal med barn under en förhandsbedömning
BOJ instämmer i förslaget om att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stöd för samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke under en förhandsbedömning. BOJ vill lyfta vikten av att arbetet genomförs på ett sådant sätt att barnet görs delaktigt och får möjlighet att berätta om vilket stöd barnet behöver.

19.7.4. Placerade barn ska ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående
BOJ ser positivt på förslaget, men vill framhålla vikten av att ta hänsyn till barnets vilja. Om barnet exempelvis inte vill ha kontakt med en eller båda föräldrarna så ska barnet inte tvingas till det. Däremot är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med barnet i frågan, då barnet kan ändra sig över tid.

19.8.2. Tiden för uppföljning förlängs
BOJ välkomnar förslaget om förlängd uppföljning av ett barns situation vid avslutad utredning, familjehemsplacering eller HVB-hem från två månader till sex månader. Om detta hade varit verklighet tidigare hade kanske det fruktansvärda Lilla Hjärtat-fallet aldrig inträffat.

19.9.2. Frågan om barnombud ska utredas vidare
BOJ är positiva till barnombud, men är frågande till om det behöver utredas vidare? Vi anser att nu behövs handling.

19.10.4. Gallringen av barnakter och tiden för sekretess bör ses över
BOJ instämmer i förslaget om att tillsätta en utredning för att se över bestämmelserna om gallring av barnakter samt även för om tiden för sekretess bör förlängas. När ett barn far illa är det en vanlig copingstrategi att barnet förtränger det som hänt, men som vuxen vill veta vad som hände i barndomen.

Föredragande i detta remissvar har vice förbundsordförande Monica Ekström samt verksamhetsutvecklare våld i nära relation Heléne Carlsson varit.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Yttrande avseende SOU 2020:57 – Ett särskilt hedersbrott

Till Justitiedepartementet, 2021-01-15

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) välkomnar promemorians förslag att det införs ett nytt särskilt hedersbrott i 4 kap. brottsbalken enligt samma modell som fridskränkningsbrotten.

Också i detta förtjänas enligt BOJ framhållas skillnaden mellan barnperspektiv och barnets perspektiv. Barnperspektivet innebär en vuxen persons tolkning av barnets bästa till skillnad från barnets perspektiv där det är barnets röst som är i fokus. BOJ vill framhålla att det är barnets röst som sätts i fokus.

BOJ ser positivt på att 4a § första stycket och 4b § ändras så att förtals- och förolämpningsbrott enligt 5 kap. brottsbalken kan ingå i grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning respektive olaga förföljelse.

Enligt BOJ:s uppfattning bör – i enlighet med polismyndighetens synpunkter – minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjas för att bättre visa på brottets allvarliga karaktär. BOJ anser för övrigt att det kan finnas skäl att överväga en höjning av minimistraffet till två års fängelse mot bakgrund av brottets höga straffvärde.

BOJ stöder förslaget om straffskärpning vid överträdelse av kontaktförbud. Likaså stöder BOJ förslaget om att den nuvarande ansvarsfrihetsregeln i 24 § andra stycket ersätts med en bestämmelse om att straffet i ringa fall ska vara böter.

BOJ är även positiva till utredningens förslag gällande överträdelse av kontaktförbud.

Föredragande i detta remissvar har vice förbundsordförande Monica Ekström samt verksamhetsutvecklare våld i nära relation Heléne Carlsson varit.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Yttrande avseende SOU 2017:112 – Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende

Vår bedömning är att förslagen förstärker och förtydligar situationen samt möjliggör tidiga insatser för barn som är placerade tillsammans med en vårdnadshavare i skyddat boende. Det kan bidra positivt till att minska de negativa effekter som upplevelser av våld kan ha på barns psykiska och fysiska hälsa på både kort och lång sikt. Förslagen bidrar även till att öka likvärdigheten och möjligheten till utbildning för elever i skyddat boende och hem för vård eller boende. Detsamma gäller för de barn som har någon form av stöd och/eller insats, exempelvis insatser i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Även om det i praktiken torde handla om ett relativt litet antal barn, är det positivt att lagstiftningen på området blir heltäckande för att på så sätt säkerställa att alla barn får samma möjligheter till utbildning och stöd, även i en situation då de befinner sig i skyddat boende.

BOJ ser mycket positivt på att förslaget säkerställer möjligheten till fortsatt skolgång för barn som bor i skyddat boende.

BOJ stödjer förslaget att ge socialnämnden befogenheter att kunna placera ett barn i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare även om det saknas samtycke från den andra. Detta bör även gälla barnets rätt till stöd och hjälp.

Vi kan dock fortfarande se att det kan finnas möjligheter till tolkningar om vad som är barnets bästa. Här utgår vi från att barnets egna åsikter kommer att tillmätas stor betydelse utifrån artikel 12 i Barnkonventionen.

I ärendets handläggning har även Elena Luckey, verksamhetsutvecklare barn och unga samt Monica Ekström, vice förbundsordförande deltagit.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Inledning och sammanfattning

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) ser positivt på utredningens ambition att öka möjligheterna för idéburna aktörer att delta i utförandet av offentligt finansierade välfärdstjänster. Välfärden står inför stora utmaningar samtidigt som det finns särskilda behov av förändrade arbetssätt och kvalitetsutveckling inom området. Idéburna aktörer kan på ett avgörande sätt, genom unik kompetens och erfarenhet, bidra till viktig innovation och utveckling för att möta enskildas olika behov.

Vi välkomnar betänkandet där det för första gången definieras vem som är idéburen aktör i välfärden samt även definierar vad välfärden i Sverige är. Vi vill dock uttrycka viss oro över förslaget att lägga en avgift på idéburna aktörer som vill vara med i det frivilliga registret. Framtagandet av registret är bra då det gör det lättare att få fram relevant statistik och även underlättar och troligtvis ökar benägenheten att forska på sektorn. Vår oro handlar om avgiftens storlek. Den måste vara anpassad till en nivå som möjliggör för alla att registrera sig. Organisationer ska inte nödgas avstå registrering till följd av avgiftens storlek.

När det gäller förslaget om IOP (idéburet offentligt partnerskap) biträder vi utredningens förslag. Vägledningen som tagits fram är tydlig, vilket säkert gör att den kommer att användas både av det offentliga och de idéburna.

Kapitel 5
Förslag till en tydlig definition av idéburna aktörer i välfärden

Definitionen av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet är välskriven och vi är särskilt positiva till ordet ”oegennyttig” som tagits fram av utredningen.

5.4.4 Värdeöverföringar
Kapitlet om värdeöverföringar är bra men vi känner osäkerhet om vad som menas med följande mening: ”En idéburen aktör i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska skriftligen varje år till den ansvariga myndigheten lämna uppgifter om beslutade värdeöverföringar.” Ordalydelsen är tämligen svårbegriplig. Informationen förutsätts lämnas oavsett om några värdeöverföringar har gjorts under året eller inte. Vi förutsätter att utredningen menar att organisationerna kan skicka in sin verksamhetsberättelse med årsredovisning som det skriftliga underlaget för att visa beslutade värdeöverföringar. Verksamhetsberättelse och årsredovisning är handlingar som organisationerna alltid tar fram och detta bör räcka som skriftlig dokumentation. Det får inte läggas ytterligare administrativa uppgifter på organisationerna.

5.4.5 Förslag till förfarande
Registermyndigheten ska få ta ut en avgift för registerhållning. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifternas storlek. BOJ anser att det av flera anledningar är bra med ett register. Detta kan framförallt bidra till att det blir lättare att bedriva forskning på idéburen sektor. De kan få ut data och vi får statistik på ett bättre sätt än idag. Vår oro är att avgiften till registret kan bli för hög för att alla som vill kan registrera sig.

5.4.6 Avregistrering och fortsatt begränsning av värdeöverföringar
Det är av största vikt att utredningens begränsningar kommer att gälla. Detta inte minst för att utestänga oseriösa aktörer.

5.4.8 Sanktioner
Utredningens förslag om straff för den som överträder bestämmelserna om värdeöverföring är att endast böter kan dömas ut. Andra betydligt strängare straffbestämmelser kan i förekommande fall komma till användning. Vår uppfattning är nämligen att det alltid föreligger en risk att oseriösa aktörer vill delta i sådana verksamheter av ekonomiska skäl. BOJ anser att det är angeläget att sådana beteenden kan beivras på ett effektivt sätt.

Kapitel 7
Förslag beträffande idéburet offentligt partnerskap

7.4 Bör IOP regleras i lag?
Utredningens bedömning är att Idéburet offentligt partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet inte bör regleras i lag. Brottsofferjouren Sverige delar denna uppfattning och tycker dessutom att vägledningen som tagits fram är välformulerad och tydlig.

7.5 Utredningens förslag
Upphandlingsmyndigheten ges i uppdrag att arbeta med informationsinsatser gentemot offentliga och idéburna aktörer med utgångspunkt i de kriterier för IOP som utredningen har tagit fram. För att informationsinsatserna ska nå ut och få genomslag lokal, regionalt och nationellt behövs tillräckliga resurser för att informera, stödja och utbilda både idéburna och offentliga organisationer. Dessa resurser bör fördelas mellan ansvarig myndighet och idéburna organisationer för att få bästa utfall i informationsinsatserna.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

I ärendets handläggning har även vice förbundsordförande Monica Ekström deltagit.

Brottsofferjouren Sverige instämmer i allt väsentligt i vad som förts fram i utredningen.

Vi ser positivt på att utredningen har ett tydligt barnrättsperspektiv i enighet med Barnkonventionen. Utredningen visar tydligt att barn som ser, hör eller känner till våld i hemmet far illa. De barnen skulle bli stärkta av att få målsägandestatus och vi ser positivt på att de barnen skulle få en särskild företrädare.

Brottsofferjouren Sverige välkomnar utredningens förslag på att införa en ny straffbestämmelse om barnfridsbrott i fjärde kapitlet brottsbalken. Detta kommer att medföra att barn som bevittnar brott kommer att synliggöras och ge de barnen möjlighet att komma till tals samt även få en förebyggande effekt av att motverka att barn utsätts för att bevittna våld mellan närstående.

Brottsofferjouren Sverige anser dock att begreppet uppleva hade varit att föredra framför bevittna för att tydligare markera konsekvenserna av våldet.

Vi vill stryka under den del av utredningen som lyfter vikten av att barn som bevittnat våld har rätt till och behöver adekvat stöd. Detta gäller alla barn oavsett var i landet barnet bor.

Vi vet precis som utredningen också visar vikten av ett väl fungerande Barnahus. Något som inte alla barn har tillgång till.
Barnets behov måste alltid omhändertas av professionella som är särskilt utbildade i att samtala med barn.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

I arbetet med detta remissvar har Elena Luckey, barn och unga på Brottsofferjouren Sverige samt Monica Ekström, vice ordförande i Brottsofferjouren Sverige, varit specialföredragande.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) välkomnar utredningen och tillstyrker förslagen i promemorian och ser mycket positivt på att bidraget omfattar 2 kalenderår samt att Socialstyrelsen föreslås som handläggare även för den nya förordningen.
Dock vill BOJ även framhålla vikten av att barn som bevittnar/upplever våld i nära relation också omfattas av punkten våld i nära relation. Vi tolkar förslaget så som att barnen också ingår, men det framgår inte helt tydligt i promemorian.
Vi ställer oss också positiva till att den föreslagna förordningen omfattar olika organisationer som arbetar och ger stöd inom mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål då det finns stor bredd och kompetens även inom mindre organisationer. Tillsammans arbetar vi för samma mål.

I behandlingen av denna remiss har förutom undertecknade även vice förbundsordförande Monica Ekström och verksamhetsutvecklare våld i nära relation Heléne Carlsson deltagit.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (Boj) har följande synpunkter avseende SOU 2018:85 Slopad straffrabatt för unga myndiga.
Den i utredningen föreslagna slopade ungdomsrabatten gällande åldern 18-20 år har vållat en het debatt under utredningens gång. Inte minst gäller det efter hand som media satt fokus på en del tunga remissvar med allvarlig kritik mot förslaget.

Från de synpunkter Boj har att företräda är det viktigt att nogsamt beakta brottsofferperspektivet. Den som utsätts för ett våldsbrott får skador oavsett om gärningspersonen är ung eller äldre. Boj har emellertid även skäl att beakta den successiva övergången för en gärningsperson från barn till vuxen individ. Vi kan därför sympatisera med kritiken såvitt den gäller utredningens inriktning mot en total ändring där den s k ungdomsrabatten föreslås slopas generellt för all brottslighet av unga gärningsmän som nått myndighetsåldern och fullt ut ska betraktas som vuxna gärningspersoner.

Det känns angeläget att väsentligen begränsa ändringen till att gälla särskilt allvarlig kriminalitet i mer organiserad eller systematisk form, som således tydligt avviker från sådant som skulle kunna hänföras till typisk ungdomsbrottslighet av mer engångskaraktär och där det – trots att myndighetsåldern uppnåtts för gärningspersonen – kan finnas anledning att ändå tillämpa ungdomsrabatten av flera skäl.

En sådan mer nyanserad reglering skulle – tycker vi – leda till en bättre övergångsreglering hän mot det fullvärdiga straffrättsliga vuxenansvaret samtidigt som riskerna med en alltför tuff handläggning för unga lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 begränsas högst väsentligt. Därtill minskas statens kostnader väsentligen jämfört med utredningens förslag.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Inledning

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) välkomnar utredningen och ser positivt på förslaget om ett stärkt skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Idag finns ett glapp mellan förekomst, anmälningar och fällande domar när det gäller hedersrelaterad brottslighet vilken tydlig talar för att kompetensen om hur hedersproblematik upptäcks och utreds fortsatt behöver stärkas inom både brottsbekämpande myndigheter och andra samhällsaktörer, så som socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola.

BOJ vill även framhålla att pojkars utsatthet och risken för så kallade uppfostringresor till föräldrarnas ursprungsland ytterligare behöver uppmärksammas.

BOJ instämmer till stor del i utredningens problembeskrivningar och ser generellt positivt på de åtgärder som föreslås. Vi vill ändå framhålla att ny lagstiftning och nya riktlinjer inte löser de grundläggande problem som vi ser när det gäller det faktiska skyddet av barn. Fortsatt finns ett behov av att ställa höga krav på både myndigheter och yrkesverksamma som möter målgruppen. Inte minst när det gäller att vidta tillräckliga skyddsåtgärder och förhindra att barn- och tvångsäktenskap sker.

4. Brott med hedersmotiv

Utredningen beskriver det hedersrelaterade våld och förtryck som flickor och pojkar kan utsättas för. Länsstyrelsen anser att det i sammanhanget också är värt att notera att pojkars och unga mäns utsatthet inte enbart består av att tvingas kontrollera kvinnliga släktingar eller riskera att bli bortgift. De kan även till exempel bli bortförda till föräldrarnas ursprungsland för så kallade uppfostringsresor. Länsstyrelsen har även sett exempel på flickor som i liknande syfte hålls kvar utomlands.

4.6.1 En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv bör införas
BOJ ställer sig positiv till att heder som motiv uppmärksammas på ett tydligare sätt i lagstiftningen vilket kan bidra till att hedersbrott uppmärksammas och prioriteras i större utsträckning. Vi delar också utredningens bedömning att hedersrelaterat våld och förtryck är ett väletablerat begrepp som kan användas även i ett lagstiftande sammanhang.
Vi anser dock att Hedersrelaterat våld och förtryck bör få en särskild brottsrubricering med anledning av detta skulle kunna bidra till att framhålla att detta är ett mycket allvarligt brott, och att det därmed kan komma att prioriteras på ett annat sätt inom rättsväsendet. En särskild brottsrubricering skulle också ge bättre förutsättningar att tillsätta polis och åklagare som har särskild kunskap inom området och att ta hänsyn till andra aspekter redan från starten av utredningen. Bättre utredningar bidrar i sin tur till att den nationella strategins tredje målsättning om en effektivare brottsbekämpning uppnås. Dessutom skulle det också vara möjligt att föra statistik på området för att kunna uppskatta omfattningen av problematiken och kunna fördela medel och resurser utifrån de behov som finns.

5. Är den straffrättsliga lagstiftningen ändamålsenligt utformad?

5.2.5 Vilseledande till tvångsäktenskapsresa
BOJ menar att det kan finnas anledning att titta närmare på vad som skulle krävas för att kunna lagföra även vilseledande till sådana resor som inte direkt står i samband med tvångsäktenskap, men där syftet ändå är att bevaka att den unga lever enligt kollektivets normer till dess att hon eller han till exempel uppnått laglig äktenskapsålder.

5.4.3 Barnäktenskap bör kriminaliseras
BOJ ställer sig mycket positiv till att barnäktenskap kriminaliseras och att det även ska omfatta så kallade informella äktenskap, som får samma konsekvenser för den utsatta som juridiskt bindande äktenskap. Vi vill framhålla att samhället behöver visa på allvaret i barnäktenskap, särskilt kopplat till att Barnkonventionen blir lag 2020. Barnäktenskap måste ses som ett mycket allvarligt brott då barn alltid är i ett utsatt läge gentemot föräldrar och vuxna i allmänhet.
Vi vill dock poängtera att lagstiftningen i sig inte är tillräcklig utan att det fortsatt kommer att krävas en mängd åtgärder för att säkerställa barnets skydd samt möjliggöra åtal och domar rörande barnäktenskap.

6. Effektivare verktyg för att motverka barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning utomlands

6.5.3 I förebyggande syfte bör ett utreseförbud för barn införas och passlagens regler ändras

Utreseförbud kan bli ett viktigt verktyg för socialtjänsten och det är bra att det inte ska krävas LVU-beslut. Lagstiftaren bör ändå överväga att utreseförbud ska kunna beslutas även när det gäller unga vuxna eftersom när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är det just gruppen unga vuxna det handlar om och de är särskilt sårbara, då de kan ha samma behov som en minderårig men betraktas som en vuxen.

7. Ett effektivt arbete vid myndigheterna

7.4.4 Arbetsmetoder i andra länder
För att stärka arbetet mot könsstympning, barn- och tvångsäktenskap samt bortförda barn anser BOJ att en liknande enhet som Forced Marriage Unit (FMU) i Storbritannien borde införas även i Sverige. Enheten bör då placeras under UD för att ha möjlighet att agera och hjälpa till att för tillbaka bortförda barn till Sverige.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

I arbetet med detta remissvar har Heléne Carlsson, verksamhetsutvecklare inom våld i nära relation på Brottsofferjouren Sverige samt Monica Ekström, vice ordförande i Brottsofferjouren Sverige, varit specialföredragande.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker utredarens förslag. Vi delar också den uppfattning och den bedömning som utredaren har redovisat.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker det förslag som har lämnats i promemorian.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare