Hur kan bostadsområden bli tryggare, och vilken roll kan unga spela i det arbetet? Det var en av de frågor som stod i fokus när aktörer från civilsamhälle, kommuner, myndigheter och bostadsbolag samlades vid två spridningskonferenser inom projektet Trygg Trapp.

Konferenserna arrangerades av Brottsofferjouren Sverige den 20 april 2026 på Hässleholm Kulturhus och den 23 april 2026 på Tegelbruket i Örebro. De genomfördes inom ramen för Arvsfondsprojektet Trygg Trapp och samlade cirka 40 deltagare per tillfälle.

Från samverkan till konkret förändring

Syftet med konferenserna var att stärka det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom erfarenhetsutbyte, nätverkande och diskussioner om konkreta arbetssätt. Utgångspunkten var att trygghet inte kan skapas av en aktör ensam, utan genom samverkan.

Särskilt fokus lades även på boendes delaktighet och på unga som aktiva medskapare i trygghetsarbetet.

Trygg Trapp i praktiken – Unga som förändringsaktörer

Under konferenserna presenterades modellen Trygg Trapp, som utvecklats i bostadsområdena Brickebacken, Marielund och Öxnehaga. Där har unga vuxna i åldern 18–25 år har haft en central roll i att initiera och driva insatser för tryggare och mer levande bostadsområden.

Under konferenserna deltog några av de unga vuxna för att dela sin syn på projektet. De beskrev sina erfarenheter av att växa upp i bostadsområdena, vad trygghet betyder för dem och hur det är att få möjlighet att påverka sin närmiljö.

Ett exempel som lyftes var de ungas önskan om en tjejgrupp. En önskan som förverkligades då Tjejjouren Öst bjöds in och etablerade just en sådan. Det visade sig sedan finnas ett behov av ytterligare en grupp, för än yngre tjejer i området, och under konferensen i Hässleholm delade Tida med sig av hur hon gått från att själv önska detta forum till att nu vara gruppledare för den yngre målgruppen.

I Örebro berättade de unga vuxna om hur de nu är förebilder i sitt område. De har visat hur de tagit ansvar och varit delaktiga i att skapa tryggare bostadsområden. När Ilham beskriver hur yngre barn numera kommer fram för att hälsa visar det att arbetet gett resultat, att fler inte bara är tryggare i sitt område utan även ser en möjlig framtid.

Flera perspektiv på trygghet

Utöver röster från de unga vuxna bestod programmet av kortare presentationer från olika aktörer; Hyresbostäder i Norrköping och ÖrebroBostäder berättade om sitt förändringsarbete. Från civilsamhället lyfte Brottsofferjouren Örebro län hur verksamheten har stärkt sitt lokala brottsofferstöd och sin närvaro i genom projektet. Även IFK Örebro och tidigare nämnda Tjejjouren Öst medverkade och gav exempel på sin etablering i de aktuella områdena.

Från ord till handling

Konferenserna avslutades med gemensamma diskussioner om hur Trygg Trapps arbetssätt kan användas och anpassas lokalt. En av deltagarna från Brickebacken beskrev hur projektet gett henne både inflytande och motivation att själv engagera sig vidare och att hon nu vill bidra till att fler unga får samma möjlighet.

Gemensamt betonades vikten av att idéer faktiskt omsätts i handling och att förändring inte uppstår genom att vänta på att någon annan tar initiativet.

En samlad slutsats var tydlig: ett långsiktigt trygghetsskapande arbete kräver samverkan över sektorsgränser, lokal förankring och ett verkligt lyssnande på dem som berörs mest. Unga behöver inte bara inkluderas – utan ses som aktiva medskapare av trygghet.