Vanliga frågor om Brottsofferjouren

Allmänna frågor

1. Är ni en myndighet?

Nej, Brottsofferjouren Sverige och de anknutna lokala brottsofferjourerna i landet är alla ideella organisationer. Alla våra cirka 1 300 stödpersoner och vittnesstöd är volontärer som utför sina uppdrag på sin egen fritid. Från kansliet i Stockholm (Brottsofferjouren Sverige) jobbar runt 15 anställda med bland annat verksamhetsutveckling, projekt, kommunikation och i vår nationella telefoncentral 116 006.

Ibland misstas vi för att vara Brottsoffermyndigheten som bland annat hanterar Brottsofferfonden och beslutar om och betalar ut brottsskadeersättning (ersättning till brottsoffer).

Du kan läsa mer om Brottsofferjouren här.

2. Är Brottsofferjouren en politisk organisation?

Brottsofferjouren är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation, däremot har vi ofta åsikter i politiska frågor som rör brottsoffer. Till exempel är vi ofta remissinstans vid betänkanden som rör brottsofferfrågor eller kriminalpolitik. Vårt uppdrag är att opinionsbilda om, utbilda inom samt belysa brottsoffers rättigheter för att alla ska få det stöd de behöver för att få kraften tillbaka.

3. Hur finansieras Brottsofferjouren?

Brottsofferjouren Sveriges verksamhet finansieras till största delen av statliga bidrag från Brottsoffermyndigheten samt Socialstyrelsen. De lokala jourerna får ofta bidrag från sin respektive kommun. Vi får också gåvor från företag, organisationer och privatpersoner (läs mer om du hur du kan skänka en gåva till Brottsofferjouren längre ner på sidan).

4. Hur länge har Brottsofferjouren funnits?

Brottsofferjouren Sverige har funnits sedan 1988, då fem brottsofferjourer bildade vad som då kallades Brottsofferföreningarnas Riksförbund (BOJ). Här kan du kan läsa mer om Brottsofferjouren Sveriges historia.

5. Vilken är den vanligaste brottstypen ni kommer i kontakt med?

De vanligaste brottstyperna för de som hade kontakt med BOJ under 2020 var misshandel, olaga hot, ofredande, bedrägeri och stöld. Vi för årligen statistik över verksamheten som du kan ta del av här.

6. Hur får ni kontakt med brottsoffer, vittnen och anhöriga?

De flesta kommer i kontakt med Brottsofferjouren efter att ha polisanmält ett brott. I samband med anmälan ställer polisen frågan om du önskar kontakt med en brottsofferstödjande verksamhet. Svarar du ja så kommer din lokala brottsofferjour att ta kontakt med dig via telefon.

Vi får också kontakt med många brottsutsatta genom att de själva kontaktar oss, antingen genom att kontakta vår nationella telefoncentral 116 006, genom vår chatt, eller genom att ta direktkontakt med sin lokala brottsofferjour.

Våra vittnesstöd möter också många brottsutsatta, vittnen och anhöriga på plats i domstolen.

Frågor om brott, stöd och polisanmälan

1. Vad är ett brott?

Ett brott är en handling som bryter mot lagen. Om man är osäker på om man har blivit utsatt för ett brott eller inte kan man göra en polisanmälan. Polisen utreder då om det är ett brott. Här kan du läsa mer om olika typer av brott.

2. Hur anmäler jag ett brott?

För att anmäla ett brott behöver du kontakta polisen, antingen genom att besöka ditt närmsta poliskontor eller ringa 11414. I många fall kan du även anmäla ett brott digitalt på polisens hemsida. Det är bra om du polisanmäler ett brott så snart som möjligt, för att polisen ska ha störst chans att få tillgång till viktig information och eventuella vittnen under förundersökningen. Du behöver även ha gjort en polisanmälan för att kunna kräva ut ersättning från Brottsoffermyndigheten.

4. Betalar ni ut ersättning till brottsoffer?

Nej, Brottsofferjouren hanterar inga utbetalningar till brottsoffer utan erbjuder endast kostnadsfritt medmänskligt stöd. Däremot kan våra volontärer informera dig som är brottsutsatt om hur du begär ut ersättning. Du kan läsa mer om hur du ansöker om brottsskadeersättning på Brottsoffermyndighetens hemsida.

7. Ber ni någonsin brottsutsatta att logga in med bank-ID?

Nej, det gör vi inte. Vi ber inte heller om dina kortuppgifter eller någonting som har med ekonomiska överföringar att göra. Brottsofferjouren hanterar inga utbetalningar till brottsoffer, vittnen eller anhöriga. Allt vårt stöd är kostnadsfritt. Om någon ringer dig och utger sig för att ringa från Brottsofferjouren och ber om dessa uppgifter så är det frågan om ett bedrägeriförsök. Det gäller även om numret ser ut att stämma.

5. Måste jag ha gjort en polisanmälan för att få stöd från er?

Nej, det finns inget krav på polisanmälan från vår sida. Vi ger stöd både före, under och efter en eventuell rättsprocess.

6. Vad erbjuder ni för stöd?

Brottsofferjouren erbjuder:

• Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår.
• Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor.
• Stöd vid eventuell rättegång.
• Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag.

7. Jag vet inte om jag har blivit utsatt för ett brott, kan jag ändå ringa er?

Du kan alltid ringa oss, även om du bara misstänker att ett brott har skett. Även du som är vittne, anhörig till, eller känner någon som du misstänker har blivit utsatt för ett brott kan ringa till oss.

8. Kostar det något att få stöd från er?

Nej, allt vårt stöd är kostnadsfritt.

8. Erbjuder ni stöd på fler språk än svenska?

Ja, vi erbjuder stöd på ett flertal språk – du kan läsa vilka här.

10. Kan jag vara anonym i kontakten med er?

Du kan vara anonym om du vill, när du ringer 116 006 eller chattar med oss här på hemsidan. Önskar du vidare stöd från en stödperson vid din lokala jour så behöver vi ta dina kontaktuppgifter så att de kan kontakta dig. Alla våra medarbetare har avgett tystnadslöfte så det du berättar stannar mellan dig och mottagaren.

11. Jag vill inte göra en polisanmälan men jag vill ändå prata med någon om det som hänt. Vad ska jag göra?

Alla stödpersoner på Brottsofferjouren finns här för att lyssna om du vill prata om det som har hänt dig. Deras stöd kostar ingenting, de har skrivit på ett tystnadslöfte och du behöver inte göra en polisanmälan för att få fortsatt stöd från dem. Ring 116 006 eller kontakta din lokala jour direkt för att komma i kontakt med en stödperson.

Frågor om att vittna

1. Jag har blivit kallad som vittne till en rättegång. Måste jag gå?

Ja, det råder allmän vittnesplikt i Sverige vilket innebär att vem som helst kan bli skyldiga att inställa sig vid en rättegång och vittna under ed om man har sett eller hört någonting kring ett brott (ett fåtal undantag finns). I de allra flesta fall kommer du först att förhöras av polis under den så kallade förundersökningen. Om du är nervös eller orolig inför att vittna kan du komma i kontakt med våra vittnesstöd. De finns där för att stötta och ge praktiskt information kring rättegången så att du känner dig så trygg som möjligt inför rättegången.

Läs mer om hur våra vittnesstöd kan hjälpa dig.

2. Jag minns inte allt från händelsen, vad ska jag säga?

Det är vanligt att man inte minns allt när man ska avge sitt vittnesmål och det har rätten förståelse för, det viktiga är att du är tydlig med vad du minns och vad du inte minns eller är osäker på när du berättar. Vittneseden innebär att du inte får ljuga, tillägga eller förändra något i din berättelse.

3. Måste jag träffa gärningspersonen i rätten?

Vanligtvis finns den tilltalade (den misstänkte), målsägande (brottsoffret) och dess biträden på plats i salen. Om du tycker att det känns obekvämt eller obehagligt att träffa den tilltalade kan våra vittnesstöd hjälpa dig med att vänta i ett separat väntrum före rättegången och under pauserna. Om det förekommer en hotbild – läs svaret på fråga 4 nedan.

4. Jag är rädd för att vittna och känner mig hotad. Vad kan jag göra?

Det finns tillfällen då vittnen kan ha särskild anledning att känna rädsla eller starkt obehag inför en rättegång, till exempel då hot förekommit. I sådana fall kan rätten att besluta om förhör via videolänk ifrån en annan domstol. Ett annat sätt kan vara medhörning, vilket innebär att den tilltalade (den misstänkta gärningspersonen) hör och i vissa fall även ser förhöret från ett annat rum. Känner du dig orolig inför att vittna i rättssalen kan du kontakta vittnesstöden inför din rättegång för att få stöd.

Frågor om att bli volontär

1. Jag vill bli volontär hos er. Hur gör jag?

Vad roligt! Vi vill alltid bli fler. Börja med att göra en intresseanmälan här, så återkommer lokala jour till dig så snart de har möjlighet.

2. Vad krävs för att bli volontär?

För att bli volontär krävs det att du har fyllt 20 år, att du har tid att utföra uppdraget samt att du delar Brottsofferjourens värdegrund. Vi ser gärna att våra stödpersoner har olika bakgrund och erfarenhet, det viktiga är att vara en bra medmänniska! Här kan du läsa mer om vad det innebär att vara volontär.

3. Behöver jag någon särskild utbildning för att bli volontär hos er?

Nej, det räcker med att vara en god medmänniska. Du utbildas och praktiserar internt hos Brottsofferjouren innan du börjar ditt uppdrag. Läs mer här.

4. Hur mycket tid behöver jag lägga ner som volontär?

Hur mycket tid du lägger ner på ditt uppdrag varierar. Det beror bland annat på hur många ärenden din jour får in, hur många volontärer som är aktiva och hur mycket tid du vill lägga ner. Några timmar i månaden kan ses som ett slags minimum. När du blivit utvald till volontär behöver du också genomgå en sammanlagt 30 timmar lång utbildning samt praktik.

Frågor om gåvor

1. Jag vill skänka en gåva till er, var kan jag göra det?

Vi blir så tacksamma för varje donation vi får in, då de ger oss möjligheten att fortsätta stötta brottsoffer. Du kan antingen Swisha en gåva till hela organisationen Brottsofferjouren Sverige eller ge en gåva direkt till din lokala jour. Här hittar du gåvouppgifter till alla jourer.