Vanliga frågor om Brottsofferjouren

Allmänna frågor

1. Är Brottsofferjouren en myndighet?

Nej, Brottsofferjouren Sverige och de anknutna lokala brottsofferjourerna i landet är alla ideella organisationer. Alla våra cirka 1000 stödjare är volontärer som utför sina uppdrag på sin egen fritid. På kansliet i Stockholm (Brottsofferjouren Sverige) jobbar runt 20 anställda med bland annat verksamhetsutveckling, projekt, kommunikation och i vår nationella telefoncentral 116 006. Du kan läsa mer om Brottsofferjouren här.

Ibland misstas vi för att vara Brottsoffermyndigheten som bland annat hanterar Brottsofferfonden och beslutar om och betalar ut brottsskadeersättning (ersättning till brottsoffer).

2. Varför finns Brottsofferjouren?

För att alla brottsutsatta, vittnen och anhöriga har rätt till stöd. Då polisen har en mer utredande roll och andra myndigheter och organisationer har mer specifika roller under rättsprocessen, kan BOJ erbjuda medmänskligt stöd på brottsoffrens villkor.

3. Vad är skillnaden mellan Brottsofferjouren Sverige och en lokal brottsofferjour?

De 61 lokala brottsofferjourerna är fristående ideella föreningar som är medlemmar i riksorganisationen Brottsofferjouren Sverige. Det är volontärerna hos de lokala brottsofferjourerna som ger stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Brottsofferjouren Sverige driver den nationella linjen för brottsofferstöd, 116 006, dit utsatta kan ringa för att komma i kontakt med Brottsofferjouren. Därifrån förmedlas man vidare till sin lokala brottsofferjour.

Enkelt uttryckt kan man säga att det är de lokala jourerna som utgör kärnverksamheten, medan Brottsofferjouren Sverige verkar för att underlätta för jourerna och ge dem bästa möjliga förutsättningar att ge stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga.

4. Är Brottsofferjouren en politisk organisation?

Brottsofferjouren är en partipolitiskt obunden organisation, däremot har vi ofta åsikter i politiska frågor som rör brottsoffer, vittnen och anhöriga. Till exempel är vi ofta remissinstans vid betänkanden som rör brottsofferfrågor eller kriminalpolitik. Vårt uppdrag är att opinionsbilda om, utbilda inom samt belysa brottsoffers rättigheter för att alla ska få det stöd de behöver för att få kraften tillbaka. Du kan läsa mer om vad vi tycker här.

5. Hur finansieras Brottsofferjouren?

Brottsofferjouren Sveriges verksamhet finansieras till största delen av statliga bidrag från Brottsofferfonden samt Socialstyrelsen. De lokala jourerna får ofta bidrag från de kommuner vars invånare de erbjuder stöd till (läs mer om kommunbidrag här). Vi får också gåvor från företag, organisationer och privatpersoner (läs mer om du hur du kan skänka en gåva till Brottsofferjouren här).

6. Hur länge har Brottsofferjouren funnits?

Brottsofferjouren Sverige har funnits sedan 1988, då fem brottsofferjourer bildade vad som då kallades Brottsofferföreningarnas Riksförbund (BOJ). Här kan du kan läsa mer om Brottsofferjouren Sveriges historia.

7. Vilken är den vanligaste brottstypen ni kommer i kontakt med?

De vanligaste brottstyperna för de som hade kontakt med BOJ under 2022 var misshandel, bedrägeri, ofredande, olaga hot, våldtäkt och stöld. Vi för årligen statistik över verksamheten som du kan ta del av här.

8. Hur får ni kontakt med brottsoffer, vittnen och anhöriga?

De flesta kommer i kontakt med Brottsofferjouren efter att ha polisanmält ett brott. I samband med anmälan ställer polisen frågan om du önskar kontakt med en brottsofferstödjande verksamhet. Svarar du ja så kommer din lokala brottsofferjour att ta kontakt med dig via telefon.

Vi får också kontakt med många brottsutsatta genom att de själva kontaktar oss, antingen genom vår nationella telefoncentral 116 006, genom vår chatt, eller genom att ta direktkontakt med sin lokala brottsofferjour. Det finns inget krav på polisanmälan för att få stöd från oss.

Många brottsoffer, vittnen och anhöriga möter också våra ideella stödjare på plats i domstolen i samband med rättegång.

Frågor om brott och polisanmälan

1. Vad är ett brott?

Ett brott är en handling som bryter mot lagen. Om man är osäker på om man har blivit utsatt för ett brott eller inte kan man göra en polisanmälan. Polisen utreder då om det är ett brott. Här kan du läsa mer om olika typer av brott.

2. Hur anmäler jag ett brott?

För att anmäla ett brott behöver du kontakta polisen, antingen genom att besöka ditt närmsta poliskontor eller ringa 11414. I många fall kan du även anmäla ett brott digitalt på polisens hemsida. Det är bra om du polisanmäler ett brott så snart som möjligt, för att polisen ska ha störst chans att få tillgång till viktig information och eventuella vittnen under förundersökningen. Du behöver även ha gjort en polisanmälan för att kunna kräva ut ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Frågor om stöd

1. Vad erbjuder ni för stöd?

Brottsofferjouren erbjuder:

• Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår.
• Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor.
• Stöd vid eventuell rättegång.
• Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag.

2. Vad händer när jag ringer 116 006?

När du ringer 116 006 får du tala med en rådgivare på Brottsofferjouren Sverige som ger ”första hjälpen”, för att sedan förmedla dig till din lokala jour för vidare stöd.

3. Kan jag få välja att tala med en man eller kvinna?

Ja, vi respekterar dina önskemål och sätter dig i kontakt med en stödjare du känner dig bekväm att tala med.

4. Måste jag ha gjort en polisanmälan för att få stöd från er?

Nej, det finns inget krav på polisanmälan från vår sida. Vi ger stöd både före, under och efter en eventuell rättsprocess.

5. Jag vet inte om jag har blivit utsatt för ett brott, kan jag ändå ringa er?

Du kan alltid ringa oss, även om du bara misstänker att ett brott har skett. Även du som är vittne eller anhörig till någon du misstänker har blivit utsatt för brott kan ringa till oss.

6. Jag är anhörig till en gärningsperson, kan jag kontakta er?

Ja, vi erbjuder stöd även till anhöriga till gärningspersoner.

7. Ger ni stöd till papperslösa?

Ja, det gör vi. Vårt arbete grundar sig i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

8. När har ni öppet?

Vår telefoncentral och chatt har normalt öppet måndag-fredag 09.00-19.00 och lördag-söndag 09.00-16.00. Du kan ta del av våra öppettider här. De lokala brottsofferjourernas öppettider varierar.

9. Betalar ni ut ersättning till brottsoffer?

Nej, Brottsofferjouren hanterar inga utbetalningar till brottsoffer utan erbjuder endast kostnadsfritt medmänskligt stöd. Däremot kan våra volontärer informera dig som är brottsutsatt om hur du begär ut ersättning. Du kan läsa mer om hur du ansöker om brottsskadeersättning på Brottsoffermyndighetens hemsida.

10. Ber ni någonsin brottsutsatta att logga in med bank-ID?

Nej, det gör vi inte. Vi ber inte heller om dina kortuppgifter eller någonting som har med ekonomiska överföringar att göra. Brottsofferjouren hanterar inga utbetalningar till brottsoffer, vittnen eller anhöriga. Allt vårt stöd är kostnadsfritt. Om någon ringer dig och utger sig för att ringa från Brottsofferjouren och ber om dessa uppgifter så är det frågan om ett bedrägeriförsök. Det gäller även om numret ser ut att stämma. Om du vill få bekräftat att det är någon från Brottsofferjouren du talar med erbjuder vi säker identifiering via Securifid.

11. Kostar det något att få stöd från er?

Nej, allt vårt stöd är kostnadsfritt.

12. Erbjuder ni stöd på fler språk än svenska?

Ja, vi erbjuder stöd på ett flertal språk – du kan se vilka här. Du kan också alltid höra av dig till fraga@boj.se och fråga om det finns tillgång till stöd på ett språk som inte står med på listan.

13. Kan jag vara anonym i kontakten med er?

Du kan vara anonym om du vill, när du ringer 116 006 eller chattar med oss här på hemsidan. Önskar du vidare stöd från en stödjare vid din lokala jour så behöver vi ta dina kontaktuppgifter så att de kan kontakta dig. Vill du inte lämna dina kontaktuppgifter så kan du själv ta kontakt med din lokala brottsofferjour. Alla våra medarbetare och volontärer har avgett tystnadslöfte så det du berättar stannar mellan dig och mottagaren.

14. Jag har synpunkter på det stöd jag fått från er, vart ska jag vända mig?

Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har upplevt problem eller är missnöjd med det stöd eller mottagande du fått av oss, så att vi kan bli ännu bättre. Handlar det om din lokala brottsofferjour bör du i första hand ta kontakt med dem och be att få tala med jourens samordnare. Har du varit i kontakt med oss via telefoncentralen 116 006, chatt eller mejl kan du framföra dina synpunkter till fraga@boj.se. Självklart kan du också ringa 116 006 och be att få tala med telefoncentralens samordnare.

Frågor om att vittna

1. Jag har blivit kallad som vittne till en rättegång. Måste jag gå?

Det korta svaret är ja. Sverige har allmän vittnesplikt, vilket betyder att alla som är kallade att vittna i domstol måste göra det. Du kan alltså inte själv bestämma om du vill vittna eller inte. Det finns vissa undantag där exempelvis nära släktingar eller äkta makar inte kan tvingas att vittna mot varandra. I fall där vittnet är ett barn under 15 år brukar rätten besluta att inte kalla personen till domstol, men för personer som är 15 år eller äldre gäller alltså generellt vittnesplikten. I de allra flesta fall kommer du först att förhöras av polis under den så kallade förundersökningen. Om du är nervös eller orolig inför att vittna kan du komma i kontakt med våra stödjare i domstol. De finns där för att stötta och ge praktisk information så att du känner dig så trygg som möjligt inför rättegången.

Läs mer om hur våra stödjare kan hjälpa dig.

2. Jag har redan berättat allt jag vet för polisen, varför måste jag ändå vittna?

En av huvudprinciperna inom svensk processrätt är muntlighetsprincipen, vilket innebär att all bevisning och annat material ska läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstol.

3. Vad händer om jag inte dyker upp?

Om du inte kommer till rättegången när du är kallad så kan den skjutas upp och du blir då kallad att vittna vid ett senare tillfälle. Du kan också bli skyldig att betala vite (straffavgift) och du riskerar även att bli hämtad av polisen. Dessutom kan du få betala kostnader för andra som har kommit till domstolen. Det är därför viktigt att du kommer till rättegången när du är kallad, och att du kontaktar domstolen så fort som möjligt om du har fått förhinder.

4. Jag minns inte allt från händelsen, vad ska jag säga?

Det är vanligt att man inte minns allt när man ska avge sitt vittnesmål och det har rätten förståelse för. Det viktiga är att du är tydlig med vad du minns och inte minns eller är osäker på när du berättar. Vittneseden innebär att du inte får ljuga, tillägga eller förändra något i din berättelse under tiden du avger ditt vittnesmål.

5. Måste jag träffa gärningspersonen i rätten?

Vanligtvis finns den tilltalade (den misstänkte), målsägande (brottsoffret) och deras biträden på plats i salen. Huvudregeln vid rättegångar är att förhandlingen är offentlig och att de inblandade parterna, med undantag för vittnen, ska närvara vid hela huvudförhandlingen. I vissa fall beslutar rätten om så kallad medhörning, vilket innebär att den tilltalade medverkar från ett annat rum.

Om du tycker att det känns obekvämt eller obehagligt att träffa den tilltalade kan våra stödjare hjälpa dig med att vänta i ett separat väntrum före rättegången och under pauserna. Om det förekommer en hotbild – läs svaret på fråga 7 nedan.

6. Jag har läst i media att det är farligt att vittna, stämmer det?

Tiotusentals vittnar i domstol varje år och det går allt som oftast helt odramatiskt till, även om det kan kännas nervöst. Det finns fall där hot förekommer men det är mycket ovanligt. Att hota en bevisperson för att förmana denne att inte göra en polisanmälan eller vittna i domstol är ett allvarligt brott som kallas övergrepp i rättssak.

7. Jag är rädd för att vittna och känner mig hotad. Vad kan jag göra?

Det finns tillfällen då vittnen kan ha särskild anledning att känna rädsla eller starkt obehag inför en rättegång, till exempel då hot förekommit. I sådana fall kan rätten att besluta om förhör via videolänk ifrån en annan domstol. Ett annat sätt kan vara medhörning, vilket innebär att den tilltalade (den misstänkta gärningspersonen) hör och i vissa fall även ser förhöret från ett annat rum. Känner du dig orolig inför att vittna i rättssalen kan du kontakta Brottsofferjouren inför din rättegång för att få stöd. Har hot förekommit under utredningen ska du alltid kontakta åklagaren och finns behov av skydd bör du kontakta polisen.

Frågor om att bli volontär

1. Jag vill bli volontär hos er. Hur gör jag?

Vad roligt! Vi vill alltid bli fler. Börja med att göra en intresseanmälan här, så återkommer lokala jour till dig så snart de har möjlighet.

2. Vad krävs för att bli volontär?

För att bli volontär krävs det att du har fyllt 20 år, att du har tid att utföra uppdraget samt att du delar Brottsofferjourens värdegrund. Vi ser gärna att våra stödjare har olika bakgrund och erfarenhet, det viktiga är att vara en bra medmänniska. De lokala jourerna håller i intervjuer med intresserade och gör en samlad lämplighetsbedömning. Du kommer också att behöva visa ett utdrag ur belastningsregistret. Här kan du läsa mer om vad det innebär att vara volontär.

3. Behöver jag någon särskild utbildning för att bli volontär hos er?

Nej, det räcker med att vara en god medmänniska. Du utbildas och praktiserar internt hos Brottsofferjouren innan du börjar ditt uppdrag. Läs mer här.

4. Hur mycket tid behöver jag lägga ner som volontär?

Hur mycket tid du lägger ner på ditt uppdrag varierar. Det beror bland annat på hur många ärenden din jour får in, hur många volontärer som är aktiva och hur mycket tid du vill lägga ner. Några timmar i månaden kan ses som ett slags minimum. Innan du kan börja uppdraget som stödjare behöver du också ha genomgått vår sammanlagt 30 timmar långa utbildning samt praktik.

Frågor om gåvor

1. Jag vill skänka en gåva till er, var kan jag göra det?

Vi blir så tacksamma för varje donation vi får in, då de ger oss möjligheten att fortsätta stötta brottsoffer. Du kan antingen Swisha en gåva till hela organisationen Brottsofferjouren Sverige eller ge en gåva direkt till din lokala jour. Här hittar du gåvouppgifter till alla jourer.