Om du inte vill att det ska synas att du har varit inne på vår hemsida så kan du gömma ditt besök.

Se hur du gör här.
  • Om oss
    • Brottsofferjouren Sveriges historia
    • Styrelse
    • Projekt
      • Orädd Demokrati
      • Swevic – Tillsammans mot hatbrott
    • Vanliga frågor
    • Statistik
    • Lediga tjänster
    • Press
    • Kontakt
    • Tidningen Brottsoffer
  • Stöd oss
    • Ge en gåva
    • Bli volontär
      • Stödperson
      • Vittnesstöd
      • Språkvolontär
    • Bli vår samarbetspartner
  • Brottsofferstöd
    • Begreppet brottsoffer
    • Särskilt sårbara
      • Barn och unga
        • Barn som utsätts för våld
        • Barn som upplever våld
        • Barn utsatta för sexuella övergrepp
      • Äldre
        • Bedrägeribrott mot äldre
      • Personer med funktionsnedsättning
    • Olika brottstyper
      • Rån och stöld
      • Hatbrott
      • Hedersrelaterat våld och förtryck
      • Våld i nära relationer
      • Demokratibrott
    • För anhöriga
    • Stöd på eget språk
  • Vittnesstöd
    • Att vittna
    • Under rättegången
  • Rättsprocessen
    • Förundersökning
    • Åtal
    • I rättssalen
    • Dom och straff
    • Ekonomisk kompensation
    • Lagar kring brottsoffer
    • Skyddsåtgärder
  • Intranät
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • Dina personuppgifter
Göm besök

Göm besök
  • Intranät
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • Dina personuppgifter
  • Om oss
    • Brottsofferjouren Sveriges historia
    • Styrelse
    • Projekt
      • Orädd Demokrati
      • Swevic – Tillsammans mot hatbrott
    • Vanliga frågor
    • Statistik
    • Lediga tjänster
    • Press
    • Kontakt
    • Tidningen Brottsoffer
  • Stöd oss
    • Ge en gåva
    • Bli volontär
      • Stödperson
      • Vittnesstöd
      • Språkvolontär
    • Bli vår samarbetspartner
  • Brottsofferstöd
    • Begreppet brottsoffer
    • Särskilt sårbara
      • Barn och unga
        • Barn som utsätts för våld
        • Barn som upplever våld
        • Barn utsatta för sexuella övergrepp
      • Äldre
        • Bedrägeribrott mot äldre
      • Personer med funktionsnedsättning
    • Olika brottstyper
      • Rån och stöld
      • Hatbrott
      • Hedersrelaterat våld och förtryck
      • Våld i nära relationer
      • Demokratibrott
    • För anhöriga
    • Stöd på eget språk
  • Vittnesstöd
    • Att vittna
    • Under rättegången
  • Rättsprocessen
    • Förundersökning
    • Åtal
    • I rättssalen
    • Dom och straff
    • Ekonomisk kompensation
    • Lagar kring brottsoffer
    • Skyddsåtgärder
Hem / Rättsprocessen / Åtal
  • Åtal
  • Dom och straff
  • Ekonomisk kompensation
  • Förundersökning
  • I rättssalen
  • Lagar kring brottsoffer
  • Skyddsåtgärder

Åtal

Åklagaren kan väcka åtal om det finns tillräckliga bevis som styrker att den misstänkte begått brottet. Underlaget ska räcka för en fällande dom. Åtalet läggs ned om bevisen inte räcker. Kommer nya bevis kan nytt åtal väckas. Du kan överklaga beslutet.

Åklagaren sänder in en stämningsansökan till tingsrätten och i den beskrivs kortfattat den händelse som anses utgöra brott och också vilket eller vilka brott som den misstänkte gjort sig skyldig till. I stämningsansökan nämner åklagaren vilka bevis som åberopas. Bevisen kan vara vittnesförhör, rättsintyg eller annan teknisk bevisning som hjälper till att styrka åtalet. Som målsägande får du också information om att åtal har väckts och att det kommer att bli en rättegång.

Åklagaren kan också komma fram till att förundersökningen ska läggas ned eftersom man kanske saknar spaningsuppslag eller en misstänkt. Det går inte att binda någon till brottet helt enkelt. Åklagaren kan också anse att bevisen inte räcker till för att styrka att ett brott begåtts och väljer därför att inte väcka åtal.
När en målsägande får besked om att åtal inte kommer att väckas eller att förundersökningen läggs ned kan det kännas som att åklagaren inte tror på en. Det är då viktigt att komma ihåg att en nedlagd förundersökning alltid kan tas upp igen om det skulle dyka upp nya bevis eller omständigheter. Det är bättre att lägga ned en förundersökning än att väcka åtal med svaga bevis som kanske leder till att en skyldig person frikänns helt. Om åtal inte väcks kvarstår möjligheten att väcka åtal den dag det finns nya bevis som är tillräckliga för att det ska finnas en rimlig tro om att åtal leder till fällande dom.

I vissa fall kan målsäganden tycka att bevisen är tillräckliga även om åklagaren inte tycker det. Målsägande kanske anser att åklagaren borde väcka åtal på de grunder som finns.

Målsäganden kan då begära att åklagaren omprövar sitt beslut. Om så inte sker kan målsäganden begära att beslutet överprövas av en annan åklagare. En överprövning kan leda till att den åklagare som granskar ärendet på nytt kommer fram till att åtal ska väckas på det underlag som finns.

Nästa steg: I rättssalen
  • Startsida
  • Kontakt
  • Ge en gåva
  • Vanliga frågor
facebook twitter instagram linkedin
Copyright © 2021 Brottsofferjouren Sverige Integritetspolicy
Denna sida använder cookies. Du accepterar våra villkor genom att fortsätta använda webbplatsen.Visa inte igenOm cookies