Om du inte vill att det ska synas att du har varit inne på vår hemsida så kan du gömma ditt besök.

Se hur du gör här.
  • Om oss
    • Brottsofferjouren Sveriges historia
    • Styrelse
    • Projekt
      • Orädd Demokrati
      • Swevic – Tillsammans mot hatbrott
    • Vanliga frågor
    • Statistik
    • Lediga tjänster
    • Press
    • Kontakt
    • Tidningen Brottsoffer
  • Stöd oss
    • Ge en gåva
    • Bli volontär
      • Stödperson
      • Vittnesstöd
      • Språkvolontär
    • Bli vår samarbetspartner
  • Brottsofferstöd
    • Begreppet brottsoffer
    • Särskilt sårbara
      • Barn och unga
        • Barn som utsätts för våld
        • Barn som upplever våld
        • Barn utsatta för sexuella övergrepp
      • Äldre
        • Bedrägeribrott mot äldre
      • Personer med funktionsnedsättning
    • Olika brottstyper
      • Rån och stöld
      • Hatbrott
      • Hedersrelaterat våld och förtryck
      • Våld i nära relationer
      • Demokratibrott
    • För anhöriga
    • Stöd på eget språk
  • Vittnesstöd
    • Att vittna
    • Under rättegången
  • Rättsprocessen
    • Förundersökning
    • Åtal
    • I rättssalen
    • Dom och straff
    • Ekonomisk kompensation
    • Lagar kring brottsoffer
    • Skyddsåtgärder
  • Intranät
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • Dina personuppgifter
Göm besök

Göm besök
  • Intranät
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • Dina personuppgifter
  • Om oss
    • Brottsofferjouren Sveriges historia
    • Styrelse
    • Projekt
      • Orädd Demokrati
      • Swevic – Tillsammans mot hatbrott
    • Vanliga frågor
    • Statistik
    • Lediga tjänster
    • Press
    • Kontakt
    • Tidningen Brottsoffer
  • Stöd oss
    • Ge en gåva
    • Bli volontär
      • Stödperson
      • Vittnesstöd
      • Språkvolontär
    • Bli vår samarbetspartner
  • Brottsofferstöd
    • Begreppet brottsoffer
    • Särskilt sårbara
      • Barn och unga
        • Barn som utsätts för våld
        • Barn som upplever våld
        • Barn utsatta för sexuella övergrepp
      • Äldre
        • Bedrägeribrott mot äldre
      • Personer med funktionsnedsättning
    • Olika brottstyper
      • Rån och stöld
      • Hatbrott
      • Hedersrelaterat våld och förtryck
      • Våld i nära relationer
      • Demokratibrott
    • För anhöriga
    • Stöd på eget språk
  • Vittnesstöd
    • Att vittna
    • Under rättegången
  • Rättsprocessen
    • Förundersökning
    • Åtal
    • I rättssalen
    • Dom och straff
    • Ekonomisk kompensation
    • Lagar kring brottsoffer
    • Skyddsåtgärder
Hem / Rättsprocessen / Förundersökning
  • Åtal
  • Dom och straff
  • Ekonomisk kompensation
  • Förundersökning
  • I rättssalen
  • Lagar kring brottsoffer
  • Skyddsåtgärder

Förundersökning

När polis eller åklagare har beslutat att inleda förundersökning är det oftast åklagaren som ger direktiv till polisen om vad som ska göras. Polisen får då i uppgift att utreda om ett brott har skett och i så fall vilket brott som har skett.

Under förundersökningen förhör polisen den misstänkte och målsäganden. Om vittnen finns förhörs de också. Har målsäganden blivit skadad i samband med brottet är det bra om det dokumenteras. Polis och åklagare kan begära ett rättsintyg vilket innebär att en läkare undersöker målsäganden och sedan ger ett skriftligt medicinskt utlåtande om skadorna. Läkaren uttalar sig om skadornas omfattning och om hur de kan ha uppkommit och hur allvarliga de är. Om det finns risk för men, uttalar sig läkaren om detta också i rättsintyget.

När förundersökningen är avslutad sammanställs alla uppgifter i ett förundersökningsprotokoll som ges till åklagaren. Åklagaren beslutar utifrån detta protokoll om åtal ska väckas. Polis eller åklagare ska i så fall också fråga om målsägande har något skadeståndsanspråk.
Åklagaren ska arbeta utifrån objektivitetsprincipen. Det innebär att åklagaren ska ta hänsyn till omständigheter som talar både för och emot den misstänktes skuld.

Åklagaren beslutar alltså om åtal ska väckas eller läggas ned. Åtal läggs kanske ned på grund av brist på bevis eller med tanke på gärningsmannens låga ålder eller någon annan omständighet. Om åtal väcks innebär det att det blir en rättegång i tingsrätten.
Pågående förundersökning är sekretessbelagd för alla parter, även målsägande. Först när undersökningen är avslutad har målsägande rätt till en kopia.

Beslut om att inte väcka åtal kan omprövas, till exempel om nya omständigheter kommer fram, nya bevis eller nya vittnen träder fram. Man har även rätt att begära överprövning av beslut om att lägga ned en förundersökning eller att inte väcka åtal.

Målsägande har rätt till ersättning för utgifter i samband med förundersökningen. Det kan vara fråga om utgifter som till exempel resor eller förlorad arbetsinkomst. Polisen har skyldighet att informera om möjlighet att få sådan ersättning. Målsägande måste själv begära ersättning inom två veckor från förhörstillfället.

Den som har språksvårigheter eller allvarlig hörsel- eller talskada har rätt till gratis biträde av tolk.

Nästa steg: Åtal
  • Startsida
  • Kontakt
  • Ge en gåva
  • Vanliga frågor
facebook twitter instagram linkedin
Copyright © 2021 Brottsofferjouren Sverige Integritetspolicy
Denna sida använder cookies. Du accepterar våra villkor genom att fortsätta använda webbplatsen.Visa inte igenOm cookies