Kategori: Pressmeddelanden

Vi hoppas att så många som möjligt nås av kampanjen och bär med sig att Brottsofferjouren finns till för alla som behöver stöd.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Kampanjen ”Brottsofferjouren – För dig som lever kvar med känslorna och kaoset” kommer bland annat att synas utomhus över hela Sverige och i sociala medier för relevanta målgrupper. Denna unika satsning har möjliggjorts tack vare de extra statsbidrag BOJ tilldelades till följd av pandemin under 2021. Bidragen tilldelades organisationer som erbjuder stöd till utsatta grupper såsom barn och unga, personer utsatta för våld i nära relation samt hbtqi-personer.

Kampanjen tar sin utgångspunkt i att många brottsutsatta lever kvar i ett känslomässigt kaos en lång tid efter händelsen och att minnena kan göra sig påminda när som helst i vardagen. Budskapet ”För dig som lever kvar med känslorna och kaoset” gestaltar vi med hjälp av nio skådespelare i realistiska miljöer. Var och en porträtterar ett brott och en känsla som de bär med sig. Uppmaningen till målgruppen är ”Hos oss får du stöd”.

Det främsta syftet med kampanjen är att öka medvetenheten om att Brottsofferjouren finns och att det är en trygg plats att söka stöd. BOJ erbjuder kostnadsfritt stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga, oavsett om man har gjort en polisanmälan eller inte.

I år är det valår och frågorna om lag och ordning står högt på agendan. Dagligen kan vi läsa om brottslighetens negativa effekter på både individer och samhälle, därför känns det viktigt att visa att det finns goda krafter som stöttar de som utsätts.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Kampanjens strategi och innehåll är framtagen av den digitala kommunikationsbyrån KAN i Malmö. För medieköpen ansvarar kommunikationsbyrån GRIT Media i Skellefteå.

Kontaktpersoner:
Moa Lidman, projektledare GRIT Media, 070-510 93 40, moa@gritmedia.se
Malin Scholander, projektledare KAN, 073-912 98 13, malin.scholander@kan.se

Sveriges brottsofferjourer möter årligen tiotusentals brottsutsatta och har en unik inblick i de brottsutsattas behov. Vi ser att debatten ofta handlar om hur Sverige ska stävja den grova kriminella brottsligheten och gängens framfart – en debatt där de brottsutsattas faktiska behov hamnar i skymundan. Sverige behöver arbeta både brottsförebyggande, samtidigt som vi har en ambitiös målsättning om att förbättra situationen för alla brottsutsatta, oavsett vilket brott de har drabbats av.

Sverige måste bli bättre på att uppfylla brottsoffers rättigheter. Vi kommer därför på Internationella Brottsofferdagen den 22 februari att lansera ett manifest för brottsoffers rättigheter, som grundar sig i ett brottsofferperspektiv. Manifestet innehåller 10 förslag med konkreta och nödvändiga åtgärder för att förbättra situationen för alla brottsoffer. Vi vill gärna ge alla intressenter och allmänheten tillfälle att delta i lanseringen den 22 februari klockan 09.00-10.00, då det även kommer att finnas tid för frågor till förbundsordförande och rättsexpert Sven-Erik Alhem. Evenemanget sker därför digitalt och ni kan anmäla er via länken nedan.

Under 2021 har hittills över 450 intresseanmälningar kommit in från människor runtom i landet som kan tänka sig att ge kostnadsfritt stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Igår startade den nationella grundutbildningen, där runt 150 nya volontärer deltog.

Det är fantastiskt att se att så många är villiga att stötta sina medmänniskor på ideell basis – vi är mycket tacksamma för det stora engagemanget.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Den nationellt ledda grundutbildningen kompletteras av workshops och praktik hos den lokala brottsofferjouren. En del av de lokala brottsofferjourerna genomför hela grundutbildningen på egen hand. Under utbildningen lär sig volontärerna bland annat om rättsprocessen, ekonomisk ersättning och samtalsmetod.

Det finns alltid ett behov av fler volontärer – behoven kan dock variera över tid och beror på var i landet du bor. Är du intresserad av att bli volontär hos Brottsofferjouren kan du anmäla intresse här.

Riksrevisionen har idag publicerat sin granskningsrapport Effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RIR 2021:20). Brottsofferjouren Sverige (BOJ) och enskilda brottsofferstödjare i lokala brottsofferjourer har under loppet av utredningen deltagit i intervjuer och lämnat synpunkter till revisionsledarna.

Rapporten visar att det finns brister i hur polisen arbetar med att ge information till brottsutsatta, både inledningsvis vid anmälningstillfället, men även att det saknas effektiva lösningar för ge brottsutsatta löpande information om vad som hänt i det egna ärendet och att tydligt förklara exempelvis varför en förundersökning läggs ner. Riksrevisionen påpekar att bristerna gör att brottsutsatta inte får den information de har rätt till och att det också riskerar att bli stora skillnader beroende på var i landet den brottsutsatta bor.

BOJ finns över hela landet och kan bekräfta bilden av att arbetet med information och kontaktförmedling ser olika ut och ger olika resultat, vilket förstås är oacceptabelt ur den brottsutsattes perspektiv. En av de viktigaste grundläggande principerna i svensk rätt är rätten till likabehandling – den bör också stå i centrum när det gäller rätten till information och stöd efter att ha varit med om eller bevittnat brott.

Polisen ska enligt Förundersökningskungörelsen 13a§ ge den som utsatts för brott information om rätten till stöd och har sedan lång tid inbyggt i sitt ärendehanteringssystem frågan om personen vill ha kontakt med brottsofferjour eller annan stödorganisation. Riksrevisionens granskning visar att frågan om förmedling till stöd, trots att den är obligatorisk i systemet, bara ställs i 58 procent av fallen. I Sverige anmäls årligen över 1 miljon brott – det handlar alltså om hundratusentals brottsutsatta varje år som inte fått information eller erbjudande om stöd.

BOJ har i årliga analyser kunnat följa hur andelen personer polisen förmedlat vidare till stöd nästan halverats sedan 2012. Mot bakgrund av resultatet av Riksrevisionens granskning är en stor del av den troliga förklaringen inte att fler och fler brottsutsatta tackar nej till stöd, utan att de aldrig ens fått frågan.

Enligt EU:s brottsofferdirektiv har alla som utsatts för brott rätt att få information om möjlighet till stöd och erbjudande om förmedling till stöd. Sverige har alltså ett ansvar att erbjuda stöd till alla brottsoffer i enlighet med deras behov. Civilsamhällets stödorganisationer står redo att ge stöd och information genom hela rättsprocessen för den som önskar. Men om polisen brister i information och inte ens ställer frågan till de som anmäler brott så riskerar många brottsoffer och vittnen att gå miste om stöd.

Riksrevisionen tydliggör att polisen sedan lång tid har en hög ambitionsnivå när det gäller information och hjälp till brottsutsatta. Utmaningen som identifierats är inte att polisen saknar brottsofferperspektiv, utan bristerna ligger snarare i praktiskt genomförande, uppföljning, utmaningar med att utbilda personal och förstås hög arbetsbelastning och tidsbrist.

Brottsofferjouren och andra stödorganisationer kan avlasta polisen i deras arbete genom att målsäganden vänder sig till oss inte bara för medmänskligt stöd och bearbetning av händelsen: vi ger också svar på frågor om hur förundersökning och rättegång går till, brottsoffer och vittnens rättigheter och hur man söker ersättning. Om alla brottsoffer, anhöriga och vittnen vid anmälan får frågan om de vill ha kontakt med stödorganisation och därefter skyndsamt förmedlas vidare gynnar det både målsäganden personligen och rättsprocessen i stort.

Sverige har förbundit sig att uppfylla EU-direktivets krav på bemötande, information och stöd till brottsoffer, anhöriga och vittnen. Det gör vi bäst genom samverkan mellan berörda myndigheter och civilsamhällets brottsofferstödjande organisationer.

Inom BOJ har vi lång erfarenhet av att möta människor som är utsatta för våld av en närstående. Under 2020 utgjorde 14 procent av BOJ:s alla ärenden våld i nära relation och i dessa var hela 83 procent av brottsoffren kvinnor. I många av dessa fall drabbades på olika sätt också barn.

I sammanhanget vill vi nämna att redan med nuvarande lagstiftning är det anmärkningsvärt att det föreligger stora skillnader i landet hur ärenden som gäller våld i nära relation rättsligt handläggs. Nyligen har till exempel pekats på stora skillnader i lagföringsresultat mellan nordliga delar av landet och Stockholm. Det finns enligt vår uppfattning starka skäl att ytterligare se över handläggningsrutinerna inom polisen och åklagarväsendet. Syftet bör vara att nå bästa möjliga utredningsförutsättningar oberoende var i landet ett brott som gäller våld i nära relation med eller utan hedersrelaterad problematik inträffar.

Våld är alltid oacceptabelt. Särskilt allvarligt är det när våld utövas i en nära relation ofta därtill i hemmet där också barn är närvarande. Än värre är att våldet alltför ofta eskalerar och att det tyvärr i vissa fall till och med slutar med dödligt våld. Hela samhället har ett stort ansvar att tidigt förmå skydda utsatta kvinnor och barn för våld. Ingen ska behöva utsättas för våld. Inte minst viktigt är det i – eller efter – en nära relation.

Rättssamhället måste förmå att skydda de kvinnor som trakasseras, hotas och förföljs av män de haft en relation med. Att de brottsbekämpande myndigheterna och domstolarna fungerar optimalt i hela landet är av största vikt liksom att stödgivande ideella organisationer erbjuder ett tidigt fullgott stöd och också kan hänvisa och hjälpa den stödsökande som behöver ett professionellt stöd vidare. Ett medmänskligt stöd måste ofta kombineras med ett sådant. Samhällets professionella resurser måste förbättras.

BOJ vill särskilt framhålla vikten av följande åtgärder (av vilka många rekommenderats under lång tid) i alla ärenden som gäller våld i en nära relation:

1. Tillgång till stöd och skydd, både medmänskligt och professionellt. Vid polisanmälan ska den utsatta omedelbart få målsägandebiträde och erbjudas kontakt med brottsofferstödjande verksamhet. Målsägandens rätt att ensam vara kvar i bostaden måste stärkas.
2. Evidensbaserade strukturerade hot- och riskbedömningar som är enhetliga hos alla berörda myndigheter ska göras vid alla fall av våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Riskanalyserna måste genomföras kontinuerligt under hela utrednings- och processförfarandet. Har utomordentlig betydelse för bedömningen av straffprocessuella tvångsmedel inklusive kontaktförbud och polisiära skyddsåtgärder.
3. Omedelbara åtgärder i form av videodokumenterade förhör med målsägande när det är möjligt samt med viktiga bevispersoner. Dessa förhör ska också i större utsträckning kunna användas som bevisning i domstol, då det minskar risken för sekundär viktimisering genom att återigen behöva genomgå ett uppslitande vittnesmål/förhör. Dessutom minskar det också risken att vittnen/målsägande utsätts för hot och påverkan.
4. Höjt minimistraff för grov kvinnofridskränkning till två år. Minimistraff fängelse två år medför obligatorisk häktningsgrund.
5. Straffskärpning krävs för övergrepp i rättssak. Inget sådant allvarligt och systemhotande brott ska anses vara ringa och kunna föranleda endast böter. Straffvärdet är enligt BOJ:s uppfattning extremt högt allmänt sett.
6. Ett väl fungerande kontaktförbud. Ett sådant kontaktförbud i förening med elektronisk övervakning av misstänkt gärningsman ger ökad trygghet åt målsäganden när anhållande/häktning ej kommer ifråga eller av något skäl upphör under pågående utredning. Brott mot kontaktförbudet skall snabbt beivras och leda till kännbar påföljd. Tillämpningen av alla former av kontaktförbud ska vara likvärdig i hela landet.
7. Kontinuerlig information till målsägande om förloppet i förundersökningen, vilket ger ökad trygghet och beredskap för målsäganden.
8. Endast en vårdnadshavare ska behöva godkänna stöd- och vårdinsatser för barn som bevittnat och utsatts för våld i nära relation. Barnets rätt till information anpassad efter sin mognad och utveckling måste också stärkas. Inget barn ska behöva undra var det befinner sig eller varför de är där eller vad som kommer hända i den närmaste framtiden.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande
Monica Ekström, vice förbundsordförande
Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Läs regeringens pressmeddelande: Rundabordssamtal med civilsamhället om mäns våld mot kvinnor

Brottsofferjouren Sverige verkar för att ge stöd och trygghet till brottsoffer, vittnen och anhöriga och ser att det finns mycket kvar att göra för att säkerställa rättssäkerheten. Vi anser att samhällsdebatten ofta stannar vid politiska åtgärder för vittnen i mål rörande organiserad brottslighet. När det gäller att förbättra den övergripande vittneskulturen finns det dock mycket mer att göra. Hur kan vi möta och stötta alla vittnen för att på bästa sätt motverka tystnadskulturen? Hur kan ett tidigt stöd göra skillnad för vittnen? Vilka initiativ behövs från samhället för att trygga vittnen?

Till Internationella Brottsofferdagen i år har vi bjudit in politiker Fredrik Lundh-Sammeli (S) och Johan Forssell (M) för att lyfta och debattera dessa frågor, under ledning av moderator Åsa Erlandsson, kriminalreporter. Vi välkomnar också mamman till Nimo från det uppmärksammade fallet i Svenska Dagbladet förra året. Fallet Nimo är ett tydligt exempel på hur den rådande vittneskulturen inte bara drabbar enskilda vittnen, utan även deras familj och vänner. Deltar gör även vår vittnesstödssamordnare vid Stockholms tingsrätt, Malin Bengtsson, för en viktig inblick i vad som idag saknas för att fler ska känna sig trygga i att vittna och hur vi arbetar för att förbättra detta.

Om eventet

Tid: Måndagen den 22 februari kl. 15.00-17.00

Plats: Brottsofferjouren Sveriges Youtube-kanal

Medverkande:

Fredrik Lundh-Sammeli (S), ordförande i Justitieutskottet

Johan Forsell (M), rättspolitisk talesperson

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Malin Bengtsson, vittnesstödssamordnare Stockholms tingsrätt

Mamman i fallet Nimo

Åsa Erlandsson (moderator), kriminalreporter

Nu kan du som har drabbats av brott chatta med Brottsofferjouren. Brottsofferchatten ger stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga i hela landet och nås via brottsofferjouren.se.

Att få stöd när man utsatts för brott är en mänsklig rättighet och det ska kännas lättillgängligt att komma i kontakt med oss. Nu kan utsatta nå oss via både telefon, mejl och chatt.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare Brottsofferjouren Sverige

I Brottsofferchatten får den som är brottsutsatt ”första hjälpen” av våra rådgivare och hjälp med att komma i kontakt med sin lokala brottsofferjour för vidare stöd. Det krävs ingen polisanmälan för att höra av sig, stödet är kostnadsfritt och våra medarbetare och volontärer har avgett tystnadslöfte.

Lanseringen av Brottsofferchatten har gjorts möjlig tack vare det extra statsbidrag som Brottsofferjouren Sverige beviljades i början av sommaren till följd av pandemin. Bidragen riktades till organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och HBTQ-personer och mot våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck, då dessa grupper är extra utsatta under pandemin. För bidraget har Brottsofferjouren Sverige också utökat sina öppettider i telefoncentralen till att även omfatta helger, samt gjort stora kommunikationsinsatser för att nå fler brottsutsatta.

Brottsofferchatten har öppet vardagar kl. 09.00-16.00. För öppettider under helgen se brottsofferjouren.se.

I och med den sociala distansering som följer av den pågående pandemin är många grupper i samhället extra utsatta. Detta gäller inte minst personer som är drabbade av våld i nära relation. Som en konsekvens av detta har Brottsofferjouren Sverige utökat öppettiderna i den nationella telefoncentralen 116 006, så att fler brottsutsatta ska kunna få stöd.

– Det känns viktigt att kunna vara ännu mer tillgängliga för brottsutsatta, vittnen och anhöriga under denna svåra tid. Våld i hemmet har ökat och vi ser även att många drabbas av bedrägerier på nätet och via telefon, säger Brottsofferjouren Sveriges generalsekreterare Fredrik Mellqvist.

Om Telefoncentralen 116 006

I telefoncentralen får du som är brottsutsatt, vittne eller anhörig ”första hjälpen” av våra rådgivare, för att sedan komma i kontakt med din lokala jour för vidare praktiskt och medmänskligt stöd. Vi har 99 lokalkontor runtom i landet med sammanlagt omkring 1 300 volontärer. Stödet är kostnadsfritt, vi har tystnadslöfte, du kan vara anonym och ingen polisanmälan krävs.

– Med numret 116 006 signalerar vi att vår nationella telefonlinje är den ledande för brottsofferstöd i Sverige. I likhet med att BRIS nummer 116 111 är självklart för utsatta barn och unga att ringa till ska det vara lika självklart för varje person som drabbats av brott att ringa 116 006, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige.

Under 2019 tilldelades Brottsofferjouren Sverige, efter ansökan hos Post- och telestyrelsen, det europeiska numret för brottsofferstöd – 116 006. Numret ingår i 116-nummerserien som EU-kommissionen reserverat för tjänster av samhälleligt värde. Idag finns fem olika europeiska journummer som barn och vuxna kan ringa om de behöver stöd och hjälp. 

Förutom 116 006 som är reserverat för brottsoffer finns i Sverige inom 116-serien också exempelvis ett journummer för barn som besvaras av BRIS och ett journummer för försvunna barn som besvaras av SOS Alarm.

Brottsofferjourens telefoncentral kommer att nås både via det nya numret 116 006 och det gamla numret 0200-21 20 19 under en längre övergångsperiod. 

Brottsofferjouren hjälper brottsutsatta, vittnen och anhöriga, oavsett vilket brott det handlar om. Stödet är kostnadsfritt, det går att vara anonym och alla stödpersoner har avgett tystnadslöfte. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få stöd av Brottsofferjouren.