Kategori: Pressmeddelanden

Officiella pressmeddelanden riktade till media och andra externa intressenter. Här publiceras verifierad och extern kommunikation om beslut, uttalanden och större händelser.

Barn under 15 år ska inte sitta i fängelse 

Aktuellt / Pressmeddelanden

Den 11:e juni meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åriga barn ska kunna dömas till fängelse. ”Vi välkomnar beslutet, men är starkt kritiska till att barn under 15 år ska kunna dömas till fängelse”, säger Brottsofferjourens Generalsekreterare Ylva Sperling. 

I över 100 år har Sverige haft 15 år som straffbarhetsålder. Gränsen för straffbarhet vid just 15 år vilar på en sammanvägning av psykologisk mognad, humanitet och synen på samhällets ansvar för barn.  

Under utredningen har alla remissinstanser riktat skarp kritik mot förslaget. Fängelsestraff eller straffrättsliga påföljder för så unga barn fungerar inte avskräckande. Tidig lagföring och frihetsberövande i kriminalvårdsmiljö stämplar barnet som kriminell och avskär dem från skyddande faktorer som skolgång. 

Remissinstanserna påpekade också att förslaget krockar direkt med barnrättsliga principer och Sveriges internationella förpliktelser. FN:s barnrättskommitté har uttryckligen rekommenderat att stater inte bör sänka sin straffbarhetsålder, och att barn under 15 år har en kognitiv mognad som gör att de inte fullt ut kan överblicka konsekvenserna av sina handlingar på ett juridiskt bindande sätt. Barnet anses i första hand vara ett offer för vuxnas exploatering och ska därför mötas med skydd och vård, inte kriminalvård. 

Ur ett juridiskt perspektiv konstaterar bland andra Lagrådet att det saknas kriminologiskt och empiriskt stöd för att sänkt straffålder minskar brottsligheten. Flera instanser pekade på erfarenheter från Danmark, som sänkte sin gräns till 14 år 2010 men tvingades höja den tillbaka till 15 år under 2012 eftersom reformen saknade positiv effekt och ansågs misslyckad. 

”Det som fortsatt oroar oss är att regeringen och Socialdemokraterna vill gå fram med en sänkt straffbarhetsålder till 14 år. Inte heller den åldersgränsen har något stöd i forskning, juridik eller beprövad erfarenhet. 13- och 14-åringar ska inte behöva ta konsekvenserna av att vuxenvärlden sviker sitt ansvar för barn.” Det säger Monica Ekström, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. 

Kontakt 

Monica Ekström Förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige. 070‑319 42 15 Kontakta via e-post

Pressmeddelande: 100 förslag att förverkliga innan vi sätter barn i fängelse

Aktuellt / Pressmeddelanden

Barn ska inte sitta i fängelse. Trots det har riksdagen beslutat att inrätta barnfängelser. Och nästa steg är sänkt straffbarhetsålder till 13 år. Vi är 18 organisationer som säger nej och presenterar 100 konkreta förslag som är bättre än fängelseceller för barn.

–Det här initiativet visar att vi är många som tror på att det finns mycket som samhället kan och borde göra istället för att inrätta barnfängelser och sänka straffbarhetsåldern, säger Elin Wernquist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Bakom initiativet står 18 organisationer som tillsammans tagit fram 100 förslag med alternativ till barnfängelser. Vi vet också att det finns många fler förslag än så.

– Barnkonventionen är tydlig, barn som begår brott ska mötas av åtgärder som rehabiliterar snarare än straffas. Initiativet visar att verkligt genomslag skapas av att stärka upp på flera områden kring barnet – inte av hårdare straff, säger Li Melander, Barnrättsjurist Unicef Sverige.

Under hela lagstiftningsprocessen har många organisationer, myndigheter och forskare varit djupt kritiska till förslaget om inrättande av barnfängelser och sänkt straffbarhetsålder. Forskning och beprövad erfarenhet visar att inlåsning av barn ökar risken för återfall, försvagar skolgången och förtroendet för samhällets stöd, och bryter mot barns rättigheter.

– För att på riktigt öka tryggheten i samhället, ge upprättelse till brottsoffer och hjälpa barnen är det annat än fängelseceller som behövs. Här ger vi 100 förslag på vad det kan vara, säger Ylva Sperling, generalsekreterare Brottsofferjouren

Samtliga 18 organisationer bakom initiativet delar den övergripande övertygelsen om att barn inte ska sitta i fängelse. Men varje organisation står bakom sina respektive förslag.

Omröstningen om sänkt straffbarhetsålder är den 15 juni 2026.

Samtliga förslag finns att ta del av här: https://100forslag.se/

Organisationer bakom initiativet

Akademikerförbundet SSR – Barnrättsbyrån – Brottsofferjouren – Civil Rights Defenders – Human Rights Watch – Fackförbundet ST – Fackförbundet Vision – Funktionsrätt Sverige – FUB – Föreningens Sveriges Socialchefer – Maskrosbarn – RFSU – Riksförbundet Attention – Sveriges kommuner och regioner – Seko – Friends – Unga Örnar – Unicef Sverige

Regeringen ger fortsatt stöd till Brottsofferjourens arbete för utsatta journalister

Aktuellt / Pressmeddelanden

Brottsofferjouren Sverige har beviljats 1 miljon kronor av regeringen för att under 2026 fortsätta och vidareutveckla sitt arbete som nationell kontaktpunkt för journalister som utsätts för hot, hat och trakasserier.

Brottsofferjouren Sverige har i dag mottagit den glädjande nyheten att regeringen har beslutat att bevilja oss 1 miljon kronor för att fortsätta och vidareutveckla vårt arbete som kontaktpunkt för utsatta journalister samt för att sprida information om verksamheten.

Stödet ska användas till insatser som bidrar till att fler journalister får kännedom om att Brottsofferjourens kontaktpunkt för utsatta journalister finns.

Målgruppen är främst journalister, redaktioner och personer som arbetar nära journalister, men även nära anhöriga och andra som i sitt yrke möter journalister. Stödet avser verksamhet under 2026.

”Vi är glada över att kunna fortsätta detta viktiga projekt. Under de senaste åren har vi utarbetat tydliga rutiner och byggt upp ett specialiserat stöd för journalister, en för demokratin helt avgörande yrkesgrupp som alltför ofta utsätts för hot, hat och trakasserier”, säger Ylva Sperling, generalsekreterare för Brottsofferjouren.

Läs regeringens pressmeddelande här:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/stod-till-organisationer-som-arbetar-med-att-starka-undersokande-journalistik-och-att-ge-stod-till-utsatta-journalister/

Ylva Sperling Generalsekreterare, Brottsofferjouren Sverige. 08‑550 486 01 Kontakta via e-post

Brottsofferperspektivet saknas i vårändringsbudgeten

Aktuellt / Pressmeddelanden

Brottsofferjouren (BOJ) ser positivt på att regeringen i vårändringsbudgeten för 2026 föreslår ökade resurser till rättsväsendet och brottsskadeersättning. Samtidigt saknas ett tydligt och sammanhållet brottsofferperspektiv i förslagen.

När det gäller förstärkningen av ersättning för skador på grund av brott ser Brottsofferjouren detta som ett viktigt genombrott i en fråga som organisationen har drivit under många år – och som nu äntligen ger resultat.

De satsningar som presenteras fokuserar i huvudsak på myndigheter och tekniska system. BOJ menar att brottsoffers rätt till stöd, information och skydd genom hela rättsprocessen behöver tydliggöras och stärkas.

– Det är avgörande att kriminalpolitiken inte bara handlar om system och verktyg, utan om hur människor som utsatts för brott faktiskt får stöd, skydd och möjlighet till upprättelse. Där brister förslagen i dag, säger Monica Ekström, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

BOJ pekar också på förslaget om elektronisk övervakning av barn och unga som ett område där rättssäkerheten måste stå i centrum.

– Insatser som riktas mot barn måste alltid utgå från barnets bästa och kombineras med stöd, vård och sociala insatser. Elektronisk övervakning får aldrig bli en ersättning för fungerande stödstrukturer, säger Monica Ekström.

Samtidigt konstaterar Brottsofferjouren att vårändringsbudgeten saknar strukturella reformer för brottsoffer. Det finns inga förslag om en samlad brottsofferlag eller om långsiktigt tryggad finansiering av brottsofferstöd – trots att bristerna i dagens system är väl kända.

– Om brottsoffret verkligen ska stå i centrum krävs mer än punktinsatser. Det behövs långsiktiga och sammanhållna reformer som säkerställer brottsoffers rättigheter i praktiken, säger Monica Ekström.

Monica Ekström, Förbundsordförande

Monica Ekström
Förbundsordförande
070‑319 42 15, monica.ekstrom@boj.se

Trygghet skapas tillsammans med de boende

Aktuellt / Pressmeddelanden

Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) och Boverket i uppdrag att tillsammans stärka det brottsförebyggande arbetet i den byggda miljön. Brottsofferjouren Sverige välkomnar regeringens initiativ och hoppas att boende inkluderas i arbetet i de områden där uppdraget ska genomföras. 

Brottsofferjouren Sverige har under drygt två år drivit det Arvsfondsfinansierade projektet Trygg Trapp. Syftet med projektet är att öka tryggheten i tre områden med sociala utmaningar utifrån röster hos de som bor i området. Projektet drivs i Öxnehaga i Jönköping, Marielund i Norrköping och Brickebacken i Örebro. 

”I projektet visar vi att trygghet där man bor handlar om många olika saker. Trygghet skapas genom att få ut människor från sina lägenheter, ner på gatan och tillsammans genomföra positiva insatser i och för området. Det behövs samverkan mellan boende, bostadsbolag, kommunen, föreningsliv och civilsamhälle”, säger Markus Haile, projektledare för Trygg Trapp. 

Med utgångspunkt i röster från unga vuxna som bor i området och tillsammans med bostadsbolag, civilsamhälle och kommun har projektet identifierat områdesspecifika insatser som skapar trygghet. Svaren från dialogerna visar att många olika saker är viktiga, till exempel jobb, att få ut boende i området utomhus, tillgång till positiva fritidsaktiviteter, ett närvarande föreningsliv, ett aktivt bostadsbolag, engagerade områdespoliser och en kommun som prioriterar arbetet. Resursstarka områden skapas genom att de resurser som redan finns i vårt samhälle fördelas genomtänkt och utifrån rösterna från dem som resurserna är tänkta att rikta sig till. Otryggheten har tillåtits ta plats när positiva krafter som tidigare var verksamma i området har lämnat. 

Socialt utsatta områden är inget nytt. Men förr i tiden fanns ett rikt föreningsliv som vägde upp negativa krafter.  

”Sportfiskeföreningen, boxningsklubben, fritidsgården och gemensamma städdagar är minst lika viktiga som den byggda miljön. Man behöver öppna upp för föreningarna att komma tillbaka, göra det möjligt för bostadsbolagen att nyttja de lokaler och ytor som finns kvar och ta vara på engagemanget hos de som bor i området. Så skapar vi resursstarka och trygga områden”, säger Markus Haile. 

Erfarenheterna från projektet har hittills visat är att det brottsförebyggandet arbetet primärt inte handlar om hur man kommer åt och bekämpar en viss typ av brottslighet. I stället behöver man fokusera på det som leder till att människor känner sig trygga, inte behöver utsättas för brott eller attraheras till kriminella eller destruktiva miljöer. 

”Belysning och annan reguljär fastighetsskötsel är förstås viktiga grundläggande faktorer för tryggheten, men trygghetsskapande arbete får inte stanna där. Vill man skapa trygghet behövs ett helhetsgrepp där många olika åtgärder behöver samverka.” Det säger Ylva Sperling, generalsekreterare på Brottsofferjouren Sverige. 

Ylva Sperling Generalsekreterare, Brottsofferjouren Sverige. 08‑550 486 01 Kontakta via e-post

Behov av stärkt rättsligt skydd för personer med funktionsnedsättning

Aktuellt / Pressmeddelanden

PRESSMEDDELANDE

Datum: 2026-01-27

Med anledning av den uppmärksammade domen i Värmlands tingsrätt vill Brottsofferjouren Sverige och Riksförbundet FUB lyfta frågor om hur rättssystemet möter brott där personer med funktionsnedsättning är brottsutsatta.

Personer med en funktionsnedsättning befinner sig ofta i en utsatt situation just utifrån att de har en funktionsnedsättning. Inte minst gäller detta personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Rättsfallet aktualiserar viktiga frågor om rättsliga förutsättningar, lagstiftningens utformning och vilket genomslag internationella åtaganden har i svensk rättstillämpning.

Funktionsrättskonventionen och tillgång till rättvisa

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till likvärdig tillgång till rättssystemet, till skydd mot våld och övergrepp samt till att deras livssituation och förutsättningar beaktas i rättsliga processer.

”Det här handlar ytterst om rättssystemets förmåga att ge alla människor samma möjlighet till rättvisa. När personer med funktionsnedsättning utsätts för brott måste rättsprocessen fullt ut kunna ta hänsyn till deras förutsättningar – det är en fråga om rättssäkerhet, inte om särbehandling.”
— Monica Ekström, ordförande, Brottsofferjouren Sverige

Brottsofferjouren Sverige bedriver just nu ett utvecklingsarbete med stöd av Allmänna arvsfonden för att stärka stödet till brottsoffer med en funktionsnedsättning genom rättskedjan.

Behov av utvecklad lagstiftning

En återkommande systemfråga är att funktionsnedsättning i dag inte omfattas av hatbrottslagstiftningen i Sverige. Det innebär att brott som begås mot personer på grund av deras funktionsnedsättning saknar ett tydligt rättsligt erkännande som motivbrott.

”Många av de brott som riktas mot personer med intellektuell funktionsnedsättning sker just därför att de tillhör en särskilt utsatt grupp. När det motivet inte syns i lagstiftningen riskerar allvaret i brotten att osynliggöras.”
— Anders Lago, ordförande, Riksförbundet FUB

Brottsofferjouren och FUB vill därför uppmärksamma behovet av:

  • ett tydligare genomslag för funktionsrättskonventionen i rättsväsendets arbete
  • fortsatt kompetensutveckling kring funktionsnedsättning och brottsutsatthet
  • en översyn av hatbrottslagstiftningen så att funktionsnedsättning inkluderas

 

Brottsofferjouren kommenterar uppgifterna om att nöjesprofilens sexköp preskriberats

Aktuellt / Pressmeddelanden

I en artikel i Nerikes Allehanda den 23 januari 2026 kommenterar Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Monica Ekström uppgifterna om att samtliga brott kopplade till den så kallade nöjesprofilens sexköp nu har preskriberats. Mannen har hållit sig undan svensk rättvisa i nära två år, och enligt Örebro tingsrätt är brotten därmed inte längre möjliga att åtala.

– Förskräckligt, säger Monica Ekström om att han lyckats undvika både rättegång och eventuellt straff.

Hon betonar att preskriptionen får tydliga konsekvenser för de som utsatts.

– Ur ett brottsoffersperspektiv kan man tänka sig att det innebär att offret börjar tvivla på rättssamhället och istället lägger ansvaret på sig själv – med allt vad det kan innebära.

Ekström lyfter vikten av att brottsoffer får sin utsatthet prövad och tagen på allvar.

– Det är så viktigt för ett offer att känna sig sedd och lyssnad på. Det gör man ofta i en rättegång, och blir gärningsmannen friad kan man oftast förklara varför. Men i det här fallet går det ju inte ens till domstol.

Hon menar att situationen visar på behovet av att se över dagens regler.

– Två år är en kort preskriptionstid, och då går det ju att hålla sig undan, säger hon.

Läs hela texten här: Kritikstorm mot nöjesprofilen: ”Detta är inte sex – det är övergrepp” – Nerikes Allehanda

Brottsofferjouren Sverige kritisk till sänkt straffbarhetsålder

Aktuellt / Pressmeddelanden

Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa allvarliga brott, ett förslag som samtliga remissinstanser riktat skarp kritik emot. Brottsofferjouren Sverige (BOJ) anser att förslaget riskerar att få betydande negativa konsekvenser för både barn och brottsoffer, utan att angripa de bakomliggande faktorer som driver unga in i kriminalitet.

Forskning visar att barn som begår allvarliga brott ofta själva befinner sig i mycket utsatta situationer och i många fall utnyttjas av äldre kriminella – de är därmed själva brottsoffer. Detta bekräftas av vår kontakt med anhöriga.

– Det är djupt bekymmersamt att barn så unga som 13 år ska kunna dömas till fängelse. Straffrättsliga åtgärder mot barn riskerar att förvärra deras situation och leder inte till långsiktig trygghet – vare sig för brottsoffer eller för samhället i stort, säger Monica Ekström, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

BOJ varnar för att en sänkt straffbarhetsålder dessutom kan få motsatt effekt och leda till att kriminella nätverk rekryterar ännu yngre barn till grov kriminalitet. Det finns även en stor risk för att mycket unga barn hamnar i en rättsprocess som inte är utformad utifrån deras mognad.

– Att flytta straffansvaret nedåt riskerar att cementera barns kriminalitet i stället för att bryta den. Samtidigt urholkas Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen, vilket FN:s barnrättskommitté också har påpekat, säger Ylva Sperling, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige.

Ur ett brottsoffer- och barnrättsperspektiv är det brottsförebyggande arbetet avgörande.

– Brottsoffer behöver skydd, stöd och förebyggande åtgärder som faktiskt minskar risken för nya brott. Det kräver satsningar på socialtjänst, skola, barn- och ungdomspsykiatri samt ett målmedvetet arbete för att förhindra att barn dras in i grov kriminalitet, säger Monica Ekström.

Brottsofferjouren Sverige uppmanar regeringen att prioritera åtgärder som stärker brottsoffers rättigheter och skyddar barn från att utnyttjas eller rekryteras in i kriminalitet.

– Verklig upprättelse och trygghet skapas inte genom att fängsla barn, utan genom tidiga, samordnade och långsiktiga insatser från samhällets aktörer. Barn ska inte bära ansvaret för att samhället har misslyckats att ge dem det stöd de har rätt till, säger Ylva Sperling.

För mer information:
Monica Ekström, förbundsordförande
monica.ekstrom@boj.se

Ylva Sperling, generalsekreterare
ylva.sperling@boj.se

Monica Ekström ny förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige

Aktuellt / Pressmeddelanden

”Tacksam och ödmjuk inför att jag som första kvinna blivit vald till förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. Tillsammans med de lokala jourerna vill jag stärka Brottsofferjourens varumärke, synliggöra vår roll i samhället och öka kännedomen om det stöd vi erbjuder – för att bygga en stark organisation som gör skillnad för brottsoffer, vittnen och anhöriga i hela landet.”

– Monica Ekström, förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige

Den 26 september 2025 valdes Monica Ekström till ny förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. Hon efterträder Sven-Erik Alhem, som lämnar uppdraget efter 16 år av starkt och engagerat ledarskap.

Monica har varit engagerad i Brottsofferjouren sedan 2003, då hon blev ordförande för BOJ Södra Värmland. Hon valdes in i förbundsstyrelsen 2007 och har sedan 2009 varit vice förbundsordförande samt ledamot i arbetsutskottet.

Med en bakgrund som onkologisjuksköterska har Monica arbetat nära 20 år inom cancervården i Karlstad. Hon har även varit landstingsråd med ansvar för folkhälsa, tandvård och barnrättsfrågor. Idag är hon en ofta anlitad föreläsare inom barnrätt och funktionsrätt.

Monica har lång erfarenhet av styrelsearbete inom både offentlig och ideell sektor, och är ordförande i Funktionsrätt Värmland och Föreningsarkivet Värmland.

För kontakt:
monica.ekstrom@boj.se
070-319 42 15

Kommuner värderar brottsofferstöd olika

Aktuellt / Pressmeddelanden

I genomsnitt bidrar Sveriges kommuner med 2,81 kronor per invånare till lokala brottsofferjourer, vilket är lågt i jämförelse med föreningsbidrag och ekonomiskt stöd till civilsamhället inom andra områden som till exempel idrott eller kultur. De kommuner som bidrar ligger i genomsnitt på 3,26 kronor per invånare. De högsta bidragen per invånare ges av kommuner som Södertälje, Pajala, Kristinehamn och Helsingborg. Samtidigt har 50 kommuner inte gett något bidrag alls till sin lokala brottsofferjour verksamhetsåret 2024.

− Vi ser stora regionala skillnader i stödet till brottsofferjourer runt om i landet, något som försvårar för BOJ att leva upp till sitt löfte om att erbjuda alla brottsoffer i landet ett enhetligt och högkvalitativt stöd, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.
− I den kommande socialtjänstlagen skärps också kommunernas övergripande ansvar för att tillse att brottsoffer får tillgång till stöd, där man poängterar att service och stöd ska vara lätt tillgänglig för kommuninvånarna. Ur brottsoffrens synpunkt är det värdefullt med en lågtröskelverksamhet som Brottsofferjouren, där man direkt efter polisanmälan erbjuds kontakt med den lokala jouren för stöd, råd och information.

Positivt är att 134 kommuner nu etablerat någon form av samverkansavtal med en lokal brottsofferjour. 82 av dessa kommuner har ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med sin lokala jour, vilket är en det högsta antalet någonsin.
− Vi är glada att se en fortsatt ökning av mängden IOP-avtal. Dessa fleråriga avtal är viktiga eftersom de bidrar till en kontinuitet för den brottsofferstödjande verksamheten samt effektiviserar arbetet och tydliggör parternas åtaganden och ansvar gentemot brottsoffren i kommunen”, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige.
Undersökningen fastslår även att kommuner med avtal i genomsnitt ger ett högre bidrag på 3,65 kronor per invånare, jämfört med 2,79 kronor per invånare från kommuner där samverkansavtal saknas.

Om Brottsofferjouren (BOJ)
BOJ har 40 års erfarenhet av att ge stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Under 2024 nådde vi över 61 482 brottsoffer, anhöriga och vittnen från Sveriges alla kommuner och vid de flesta av landets domstolar. I BOJ:s kommunbidragsundersökning har samtliga medlemsjourer svarat på frågor om bidrag från och avtal med kommunerna under verksamhetsåret 2024. Hela undersökningen finns att ta del av här.