Etikett: barn och unga

Barn under 15 år ska inte sitta i fängelse 

Aktuellt / Pressmeddelanden

Den 11:e juni meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åriga barn ska kunna dömas till fängelse. ”Vi välkomnar beslutet, men är starkt kritiska till att barn under 15 år ska kunna dömas till fängelse”, säger Brottsofferjourens Generalsekreterare Ylva Sperling. 

I över 100 år har Sverige haft 15 år som straffbarhetsålder. Gränsen för straffbarhet vid just 15 år vilar på en sammanvägning av psykologisk mognad, humanitet och synen på samhällets ansvar för barn.  

Under utredningen har alla remissinstanser riktat skarp kritik mot förslaget. Fängelsestraff eller straffrättsliga påföljder för så unga barn fungerar inte avskräckande. Tidig lagföring och frihetsberövande i kriminalvårdsmiljö stämplar barnet som kriminell och avskär dem från skyddande faktorer som skolgång. 

Remissinstanserna påpekade också att förslaget krockar direkt med barnrättsliga principer och Sveriges internationella förpliktelser. FN:s barnrättskommitté har uttryckligen rekommenderat att stater inte bör sänka sin straffbarhetsålder, och att barn under 15 år har en kognitiv mognad som gör att de inte fullt ut kan överblicka konsekvenserna av sina handlingar på ett juridiskt bindande sätt. Barnet anses i första hand vara ett offer för vuxnas exploatering och ska därför mötas med skydd och vård, inte kriminalvård. 

Ur ett juridiskt perspektiv konstaterar bland andra Lagrådet att det saknas kriminologiskt och empiriskt stöd för att sänkt straffålder minskar brottsligheten. Flera instanser pekade på erfarenheter från Danmark, som sänkte sin gräns till 14 år 2010 men tvingades höja den tillbaka till 15 år under 2012 eftersom reformen saknade positiv effekt och ansågs misslyckad. 

”Det som fortsatt oroar oss är att regeringen och Socialdemokraterna vill gå fram med en sänkt straffbarhetsålder till 14 år. Inte heller den åldersgränsen har något stöd i forskning, juridik eller beprövad erfarenhet. 13- och 14-åringar ska inte behöva ta konsekvenserna av att vuxenvärlden sviker sitt ansvar för barn.” Det säger Monica Ekström, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. 

Kontakt 

Monica Ekström Förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige. 070‑319 42 15 Kontakta via e-post

Pressmeddelande: 100 förslag att förverkliga innan vi sätter barn i fängelse

Aktuellt / Pressmeddelanden

Barn ska inte sitta i fängelse. Trots det har riksdagen beslutat att inrätta barnfängelser. Och nästa steg är sänkt straffbarhetsålder till 13 år. Vi är 18 organisationer som säger nej och presenterar 100 konkreta förslag som är bättre än fängelseceller för barn.

–Det här initiativet visar att vi är många som tror på att det finns mycket som samhället kan och borde göra istället för att inrätta barnfängelser och sänka straffbarhetsåldern, säger Elin Wernquist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Bakom initiativet står 18 organisationer som tillsammans tagit fram 100 förslag med alternativ till barnfängelser. Vi vet också att det finns många fler förslag än så.

– Barnkonventionen är tydlig, barn som begår brott ska mötas av åtgärder som rehabiliterar snarare än straffas. Initiativet visar att verkligt genomslag skapas av att stärka upp på flera områden kring barnet – inte av hårdare straff, säger Li Melander, Barnrättsjurist Unicef Sverige.

Under hela lagstiftningsprocessen har många organisationer, myndigheter och forskare varit djupt kritiska till förslaget om inrättande av barnfängelser och sänkt straffbarhetsålder. Forskning och beprövad erfarenhet visar att inlåsning av barn ökar risken för återfall, försvagar skolgången och förtroendet för samhällets stöd, och bryter mot barns rättigheter.

– För att på riktigt öka tryggheten i samhället, ge upprättelse till brottsoffer och hjälpa barnen är det annat än fängelseceller som behövs. Här ger vi 100 förslag på vad det kan vara, säger Ylva Sperling, generalsekreterare Brottsofferjouren

Samtliga 18 organisationer bakom initiativet delar den övergripande övertygelsen om att barn inte ska sitta i fängelse. Men varje organisation står bakom sina respektive förslag.

Omröstningen om sänkt straffbarhetsålder är den 15 juni 2026.

Samtliga förslag finns att ta del av här: https://100forslag.se/

Organisationer bakom initiativet

Akademikerförbundet SSR – Barnrättsbyrån – Brottsofferjouren – Civil Rights Defenders – Human Rights Watch – Fackförbundet ST – Fackförbundet Vision – Funktionsrätt Sverige – FUB – Föreningens Sveriges Socialchefer – Maskrosbarn – RFSU – Riksförbundet Attention – Sveriges kommuner och regioner – Seko – Friends – Unga Örnar – Unicef Sverige

Unga i centrum för tryggare bostadsområden

Aktuellt / Nyheter

Hur kan bostadsområden bli tryggare, och vilken roll kan unga spela i det arbetet? Det var en av de frågor som stod i fokus när aktörer från civilsamhälle, kommuner, myndigheter och bostadsbolag samlades vid två spridningskonferenser inom projektet Trygg Trapp.

Konferenserna arrangerades av Brottsofferjouren Sverige den 20 april 2026 på Hässleholm Kulturhus och den 23 april 2026 på Tegelbruket i Örebro. De genomfördes inom ramen för Arvsfondsprojektet Trygg Trapp och samlade cirka 40 deltagare per tillfälle.

Från samverkan till konkret förändring

Syftet med konferenserna var att stärka det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom erfarenhetsutbyte, nätverkande och diskussioner om konkreta arbetssätt. Utgångspunkten var att trygghet inte kan skapas av en aktör ensam, utan genom samverkan.

Särskilt fokus lades även på boendes delaktighet och på unga som aktiva medskapare i trygghetsarbetet.

Trygg Trapp i praktiken – Unga som förändringsaktörer

Under konferenserna presenterades modellen Trygg Trapp, som utvecklats i bostadsområdena Brickebacken, Marielund och Öxnehaga. Där har unga vuxna i åldern 18–25 år har haft en central roll i att initiera och driva insatser för tryggare och mer levande bostadsområden.

Under konferenserna deltog några av de unga vuxna för att dela sin syn på projektet. De beskrev sina erfarenheter av att växa upp i bostadsområdena, vad trygghet betyder för dem och hur det är att få möjlighet att påverka sin närmiljö.

Ett exempel som lyftes var de ungas önskan om en tjejgrupp. En önskan som förverkligades då Tjejjouren Öst bjöds in och etablerade just en sådan. Det visade sig sedan finnas ett behov av ytterligare en grupp, för än yngre tjejer i området, och under konferensen i Hässleholm delade Tida med sig av hur hon gått från att själv önska detta forum till att nu vara gruppledare för den yngre målgruppen.

I Örebro berättade de unga vuxna om hur de nu är förebilder i sitt område. De har visat hur de tagit ansvar och varit delaktiga i att skapa tryggare bostadsområden. När Ilham beskriver hur yngre barn numera kommer fram för att hälsa visar det att arbetet gett resultat, att fler inte bara är tryggare i sitt område utan även ser en möjlig framtid.

Flera perspektiv på trygghet

Utöver röster från de unga vuxna bestod programmet av kortare presentationer från olika aktörer; Hyresbostäder i Norrköping och ÖrebroBostäder berättade om sitt förändringsarbete. Från civilsamhället lyfte Brottsofferjouren Örebro län hur verksamheten har stärkt sitt lokala brottsofferstöd och sin närvaro i genom projektet. Även IFK Örebro och tidigare nämnda Tjejjouren Öst medverkade och gav exempel på sin etablering i de aktuella områdena.

Från ord till handling

Konferenserna avslutades med gemensamma diskussioner om hur Trygg Trapps arbetssätt kan användas och anpassas lokalt. En av deltagarna från Brickebacken beskrev hur projektet gett henne både inflytande och motivation att själv engagera sig vidare och att hon nu vill bidra till att fler unga får samma möjlighet.

Gemensamt betonades vikten av att idéer faktiskt omsätts i handling och att förändring inte uppstår genom att vänta på att någon annan tar initiativet.

En samlad slutsats var tydlig: ett långsiktigt trygghetsskapande arbete kräver samverkan över sektorsgränser, lokal förankring och ett verkligt lyssnande på dem som berörs mest. Unga behöver inte bara inkluderas – utan ses som aktiva medskapare av trygghet.

Projektet Trygg Trapp växer snabbare än planerat

Aktuellt / Nyheter

Tillsammans med unga i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken har Brottsofferjouren under två år genomfört fler än 50 trygghetsskapande insatser. Det är långt över projektets ursprungliga plan. Nu går Trygg Trapp in i sin tredje fas, med fokus på långsiktig förändring.

När projektet nu går in i sin tredje fas är en sak tydlig: unga vuxna vill – och kan – vara med och förändra sina bostadsområden. Projektet drivs av Brottsofferjouren Sverige med stöd från Arvsfonden och har redan genomfört betydligt fler insatser än vad som från början var tänkt.

Grundidén är enkel: de boende vet bäst vilka åtgärder som skapar trygghet i deras område. Under det första året genomförde projektet workshops där unga, bostadsbolag, föreningar och andra lokala aktörer tillsammans identifierade behoven. Under det andra året tog arbetet nästa steg och handlade i stället om att omsätta idéerna i praktiken.

Efter två års arbete i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken sammanfattar de tre processledarna – Hodo Ali, Nathalie Berg och Senada Selman – vad som gjort störst avtryck:

Insatser görs ofta för boende. Vi ville göra något med dem. Det är då verklig förändring sker, säger de samstämmigt.

Unga driver utvecklingen – och insatserna blev fler än planerat

Under 2025 genomförde projektet totalt 48 trygghetsstärkande insatser. Det är betydligt fler än de 4–8 insatser per område som projektets finansiering omfattade. Dessutom genomförde deltagarna ett tiotal aktiviteter helt utan finansiering. Det handlade både om enstaka evenemang och mer långsiktiga satsningar, som idrottsgrupper, mötesplatser och sociala aktiviteter för äldre.

Processledarna är överens om att utvecklingen framför allt har drivits av unga i områdena.

När unga får ta plats växer de, både som individer och som aktörer i området, säger Senada Selman.

Initiativ har kommit både från idéerna som växte fram i workshopparna och från akuta behov som uppstod längs vägen. Samtidigt har många unga engagerat sig långt utöver vad som formellt efterfrågats.

Hodo Ali beskriver hur betydelsefullt det har varit att prioritera relationsbyggande.

Projektet gav oss tid att lyssna på riktigt. Det märktes hur mycket det betydde.

Mitt i arbetet såg processledarna ett mönster som överraskade dem:

Det mest oväntade var hur lite de pratade om sig själva. I stället pratade de om sina småsyskon, sina föräldrar och barnen i området, säger Nathalie Berg.

Engagemanget har vuxit fram i nära samspel med föräldrar, föreningar och andra lokala aktörer och har därför skapat tydliga ringar på vattnet.

Processledarna beskriver relationerna som projektets mest värdefulla resultat:

Det tar tid att bygga förändring, men relationerna vi skapar nu är det som lever vidare, säger Senada Selman.

Unga har också fått en ökad förståelse för varför vissa förslag inte har gått att genomföra. Det skedde genom möten med aktörer som kunde förklara förutsättningar och beslut.

År tre ska förankra, utvärdera och skapa långsiktighet

Under 2026 går projektet in i sitt tredje år, med ett tydligt fokus på spridning och förankring.

Därför genomför projektet tre reflektionstillfällen i varje område. Vid dessa träffar utvärderar unga vuxna, lokala brottsofferjourer och andra aktörer arbetet tillsammans. Trygg Trapp planerar även två större regionala spridningskonferenser som riktar sig till både lokala brottsofferjourer och en bredare extern publik.

Under våren spelas dessutom en poddserie in, som lanseras till hösten och lyfter projektets lärdomar. Detta kompletteras av en nationell digital spridningskonferens.

Parallellt utvecklar Trygg Trapp en modell för hur civilsamhället och bostadsbolag kan samverka långsiktigt, med de boendes röster i centrum. Målet är att modellen – liksom de verksamheter som startats – ska leva vidare efter projekttidens slut.

Trygg Trapp workshops i Brickebacken – unga skapar trygghet

Aktuellt / Nyheter

Sedan december 2023 driver Brottsofferjouren Sverige projektet Trygg Trapp – en treårig satsning finansierad av Allmänna Arvsfonden. Syftet är att öka tryggheten i utvalda bostadsområden genom ungas egna erfarenheter och idéer. Ett av fokusområdena är Brickebacken i Örebro, där projektets första år har präglats av workshops som sammanfört unga vuxna och lokala aktörer för att diskutera, planera och prioritera trygghetsskapande aktiviteter.

Första workshopen: visioner och idéer

Den 18 juni samlades omkring 20 unga vuxna i åldrarna 17–26 år för projektets första workshop i Brickebacken, arrangerad tillsammans med föreningen Trädet. Under kvällen delade deltagarna sina visioner och idéer om områdets utveckling, trivsel och behovet av fler aktiviteter. Fokus låg på ungdomarnas perspektiv och hur de själva kan bidra till en tryggare och mer levande miljö i området.

Andra workshopen: unga möter vuxna aktörer

Den 29 augusti presenterade ungdomarna sina förslag på aktiviteter och förbättringar för vuxna aktörer från Brickebacken. Diskussionskvällen präglades av respekt och engagemang, och de vuxna visade vilja att lyssna på de ungas röster och tillsammans hitta lösningar för ökad trygghet och gemenskap.

Tredje workshopen: finslipa idéer och konkreta lösningar

I den tredje workshopen presenterades sammanställningar från tidigare möten. Ungdomarna diskuterade, kategoriserade och utvecklade sina idéer vidare. Bland annat diskuterades det lokala gymmet, vilket ledde till att gymmets representanter bjöds in för att besvara frågor om öppettider, utrustning och möjligheter till förbättringar. Ungdomarna fick även information om extrajobbsmöjligheter i området.

Fjärde workshopen: samsyn och gemensamt ansvar

Under den fjärde workshopen träffades ungdomar och vuxna aktörer för att utbyta erfarenheter och reflektioner. Aktörerna fungerade som förebilder och bollplank för de unga deltagarnas idéer. Grupper arbetade med trivsel, aktiviteter och förbättringar, och stämningen präglades av engagemang och respekt för både ungdomars och vuxnas perspektiv.

Femte workshopen: reflektion och nästa steg

I årets sista workshop reflekterade deltagarna över allt som åstadkommits – samarbeten, möten och framtagna idéer. Ungdomarna fick presentera sina idéer för varandra och se hur deras tankar kan omsättas i praktiken. Stödet från lokala aktörer har varit starkt genom hela processen. Projektteamet ser med entusiasm fram emot 2025 och hur ungdomarnas förslag kan stärka Brickebacken.

Efter det första årets workshops står det klart att engagemanget i Brickebacken är stort. Genom att låta ungdomarna formulera både problem och lösningar har Trygg Trapp lagt grunden för en modell där trygghet skapas i dialog och gemensamt arbete, med fokus på hela området – unga som äldre.

Trygg Trapp finansieras med medel från Allmänna Arvsfonden.

Första årets workshops i Marielund – unga i dialog om trygghet

Aktuellt / Nyheter

Sedan december 2023 driver Brottsofferjouren Sverige projektet Trygg Trapp – en treårig satsning finansierad av Allmänna Arvsfonden. Målet är att öka tryggheten i tre bostadsområden i Sverige genom att ta avstamp i ungas egna erfarenheter och idéer. Ett av områdena är Marielund i Norrköping, där projektets första år har präglats av dialog, workshops och samverkan mellan unga och lokala aktörer.

Första workshopen: erfarenheter och visioner

Den 3 juli ägde den första workshopen rum i Marielund, i Norrköping. Elva deltagare i åldern 16–26 samlades och utbytte både erfarenheter och visioner framåt för området. Bland annat berördes teman som trygghet, aktiviteter och gemenskap, kriminalitet, miljö, segregation och trygga vuxna. Kvällen bjöd på värdefulla tankar och kloka idéer som vi ser fram emot att diskutera vidare.

Andra workshopen: ungas röster möter aktörer

Den 28 augusti samlades flertalet aktörer med stor nyfikenhet för att ta del av de unga deltagarnas tankar om hur vi tillsammans kan öka tryggheten för invånarna i Marielund, i Norrköping. Det finns ett stort engagemang för området, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt samverkan och nya samarbetsformer. Tillfället bjöd på många givande diskussioner och reflektioner som snart kommer att återkopplas till de unga vuxna.

Tredje workshopen: prioriteringar tar form

Den 11 september höll projektet Trygg trapp sin tredje workshop i Marielund, i Norrköping. De unga deltagarna fick då återkoppling från de aktörer som medverkat vid tidigare workshops. Med utgångspunkt i denna återkoppling diskuterade de unga vidare i grupper kring vilka insatser de tror kan öka tryggheten för boende i Marielund. Deltagarna har också skapat en prioriteringslista över dessa aktiviteter, som snart ska presenteras och diskuteras vidare med intresserade aktörer.

Fjärde workshopen: gemensam väg framåt

Den 25 september var det äntligen dags att föra samman ungdomsgruppen med aktörer i Trygg trappas fjärde och slutgiltiga workshop i Marielund, i Norrköping.. De unga deltagarna inledde arbetet med att presentera sina prioriteringslistor för respektive tema, för att sedan gå ut i mindre grupper och diskutera dessa vidare. Tillsammans med aktörerna diskuterades såväl prioriteringslistor som möjliga vägar framåt. Känslan är att det finns en samsyn kring behoven i Marielund och en vilja att gemensamt arbeta för att öka tryggheten i området för de boende. Nya kontaktvägar har skapats, och vi ser fram emot ytterligare dialog med samtliga aktörer som visat intresse för att engagera sig i området.

Efter det första årets workshops står det klart att engagemanget i Marielund är starkt. Genom att låta unga formulera både problemen och lösningarna har Trygg Trapp tagit viktiga steg mot en modell där trygghet skapas i dialog – och i gemensam handling.

Trygg Trapp finansieras med medel från Allmänna Arvsfonden.

Gemensamt uttalande som reaktion på rådets ståndpunkt om revidering av direktivet om brottsoffers rättigheter

Aktuellt / Opinion

Gemensamt uttalande som reaktion på rådets ståndpunkt om revidering av direktivet om brottsoffers rättigheter Den 13 juni 2024 fastställde Europeiska unionens råd sin ståndpunkt om kommissionens förslag till revidering av EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU). Europaparlamentet publicerade redan i april sitt förhandlingsmandat. Över 12 år efter antagandet av direktivet om miniminormer för brottsoffers rättigheter för stöd och skydd var detta ett tillfälle för EU-ländernas regeringar att visa solidaritet med alla brottsoffer genom att stärka deras rättigheter.

Tyvärr har medlemsstaterna genom Rådets uttalande visat begränsad vilja att förbättra brottsoffers rättigheter. De har till stor del avvisat eller försvagat EU-kommissionens förslag, vilket har förvandlat det som borde vara skyldigheter för medlemsländerna till frivilliga alternativ. Detta underminerar direktivet och lämnar en mängd brottsoffer utan tillräckligt skydd och potentiellt utsatta för risk att skadas av systemen avsedda att skydda dem och skipa rättvisa.

Exempelvis har specifika rättigheter tagits bort eller försvagats, inklusive rätten till säkra processer kring anmälan av brott, rätten till stöd i domstol i samband med rättegång, tillgång till medicinsk vård, integritetsskydd, informations- och deltaganderättigheter, ersättning, rättsliga påföljder och överprövningsbeslut. Dessutom har civilsamhällets idéburna organisationers roll förminskats genom att åtagandet om samordning av stödverksamheter – vilket i stor utsträckning utförs av civilsamhället  – har ersatts med enbart konsultation. Detta ökar risken för ytterligare stigmatisering, diskriminering eller fördomar. Därför är tydliga och bindande skyldigheter för EU:s medlemsstater avgörande.

Rådets ståndpunkter står i kontrast till Europaparlamentets rapport. Denna innehåller förslag som skulle bygga en effektiv lagstiftningsram för samordnat stöd, skydd och rättvisa. Europaparlamentet har förstått att detta är nödvändiga åtgärder, och de kostnader som blir följden är att betrakta som investeringar i vår framtid.

Varje euro som investeras i brottsoffers rättigheter och tillgång till stöd minskar kostnaderna för brott i stort, minskar dess känslomässiga påverkan och ökar förutsättningarna för den som utsatts för brott att snabbare återvända till arbete. Europaparlamentets förslag syftar till att skapa ett blomstrande, säkrare, mer motståndskraftigt och mer rättvist samhälle som värnar EU:s värden, inklusive de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Medlemsstaterna har nyligen antagit direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (2024/1385), den omarbetade EU-direktivet om förebyggande och bekämpning av människohandel (2011/36/EU) och förhandlar för närvarande om förordningen om regler för att förhindra och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Dessa insatser visar på en vilja att förstärka rättigheterna för specifika offergrupper, med särskild tonvikt på barn, kvinnor och offer för människohandel.

Medlemsstaterna bör nu bekräfta sitt åtagande gentemot alla brottsoffer oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, könskarakteristika, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, uppehållstillstånd och typ av utsatthet genom att höja miniminivån för alla brottsutsatta genom revideringen av Brottsofferdirektivet. Alla brottsoffer bör behandlas lika; inga brottsoffer bör försummas.

Med ett nyligen valt Europaparlament och förnyad kraft uppmanar vi alla EU-medlemsstater och Europaparlamentet att stå enade tillsammans för varje brottsoffer inom EU. Vi uppmanar dem att på allvar överväga de lösningar som föreslagits av EU-kommissionen och parlamentet – lösningar som skulle verkliggöra brottsoffers rättigheter en gång för alla. Vi uppmanar dem att hedra sina åtaganden gentemot brottsoffer genom att anta ett kraftfullt formulerat EU-direktiv om brottsoffers rättigheter – hörnstenen i  en lagstiftning som omfattar alla brottsoffergrupper. Genom detta kan medlemsstaterna tydligt markera sitt gemensamma åtagande att värdera grundläggande mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och Europeiska unionens grundläggande värden. 


Originaltexten: Victims’ rights: Council finalises position on strengthened EU law – Consilium (europa.eu)