Kategori: Nyheter

Aktuella händelser, uppdateringar och viktig information från organisationen. Här publicerar vi nyheter som berör vårt arbete, våra insatser och förändringar som är relevanta för både externa och interna målgrupper.

Dialog med riksdagsledamöter om brottsoffers stöd och förutsättningar

Aktuellt / Nyheter

Under hösten 2025 bjöd Brottsofferjouren Jönköpings län in länets riksdagsledamöter till samtal. Syftet var att informera om verksamheten, uppdraget och vilka förutsättningar som krävs för att kunna ge stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga i länet.

På senhösten 2025 fick styrelsen i Brottsofferjouren Jönköpings län information om att Brottsofferjouren Sverige inte får statliga medel till stödlinjen 116 006, till skillnad från andra organisationer med stödlinjer.

Samtidigt uppmärksammades i media att Brottsofferjouren Sveriges generalsekreterare Ylva Sperling och förbundsordförande Monica Ekström hade träffat justitieminister Gunnar Strömmer för att diskutera finansieringen. Enligt uppgifterna fanns förståelse för frågan, men inga medel kunde avsättas.

Mot denna bakgrund valde Brottsofferjouren Jönköpings läns styrelse att ta ett lokalt initiativ. Länets riksdagsledamöter bjöds in till Brottsofferjouren Jönköpings län för att få ökad kännedom om verksamheten och om de villkor som påverkar arbetet med stöd till brottsutsatta. Att mötas på plats bedömdes som ett bra sätt att skapa förståelse för verksamhetens uppdrag och vardag.

Vid två tillfällen deltog sammanlagt fem riksdagsledamöter från olika partier. Under träffarna presenterades Brottsofferjourens uppdrag i länet och det stöd som erbjuds till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Särskild uppmärksamhet riktades mot de många engagerade och välutbildade volontärer som lägger ner betydande tid på stödverksamheten. Även frågor om finansiering och verksamhetens förutsättningar togs upp.

Riksdagsledamöterna visade intresse, ställde frågor och tog del av informationen. Efter mötena efterfrågades ytterligare material och fördjupad kunskap om verksamheten.

Förhoppningen är att dialogen bidrar till ökad förståelse och ett fortsatt engagemang i frågor som rör brottsoffers behov av stöd och de förutsättningar som ideella organisationer behöver för att kunna utföra sitt uppdrag.

Brottsofferjouren Jönköpings län

Långsiktigt stöd till brottsoffer i Södra Hälsingland

Aktuellt / Nyheter

Nya IOP‑avtal med tre kommuner stärker Brottsofferjouren Södra Hälsinglands långsiktiga stöd till brottsoffer och anhöriga.

Brottsofferjouren Södra Hälsingland har tecknat ett nytt idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Söderhamns, Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Avtalet stärker möjligheterna att långsiktigt säkra stödet till brottsoffer, anhöriga och vittnen i regionen.

Partnerskapet ger bättre förutsättningar för ett stabilt och likvärdigt stöd till personer som drabbats av brott – i linje med brottsoffers rätt till stöd, information och skydd enligt EU:s brottsofferdirektiv.

Som en del av arbetet med att utveckla verksamheten bjöd Brottsofferjouren nyligen in till en informationskväll i Söderhamn. Syftet var att berätta om jourens uppdrag och att nå fler som vill engagera sig som stödpersoner.

Kvällen samlade representanter från Söderhamns kommun, jourens styrelse och engagerade stödjare. Den inleddes av vice ordförande Helena Sundberg, ordförande Hans Andersson samt Karin Welander, vice ordförande i välfärdsnämnden i Söderhamns kommun. Därefter föreläste polisen Mikael Johansson om olika former av bedrägerier, en brottstyp som ökar och som Brottsofferjouren allt oftare möter i sitt stödarbete. Hans budskap var tydligt:
– Är det för bra för att vara sant, då är det inte sant.

Genom samverkan mellan kommuner och civilsamhälle stärks möjligheten att möta brottsutsattas behov, när det verkligen gör skillnad.

Brottsofferjouren Södra Hälsingland

BOJ varnar för sänkt straffbarhetsålder

Aktuellt / Nyheter

Regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern från 15 till 13 år för vissa särskilt grova brott har väckt starka reaktioner. Kritiken kommer från flera håll i civilsamhället, däribland Brottsofferjouren Sverige, som varnar för att förslaget kan förvärra barns utsatthet och leda till fler brottsoffer.

Under våren 2026 presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en proposition om att sänka straffbarhetsåldern för vissa särskilt allvarliga brott, såsom mord, grova sprängningar och andra grova våldsbrott. Enligt regeringen ska förslaget möjliggöra tidigare rättsliga ingripanden och bryta ungas väg in i kriminalitet. Om riksdagen antar förslaget är planen att lagändringen ska träda i kraft under 2026. Frågan behandlas nu i riksdagen och är ännu inte slutligt avgjord.

Samtidigt har förslaget mötts av stark kritik från barnrättsorganisationer, forskare och flera tunga remissinstanser. Kritiker ifrågasätter om en sänkt straffbarhetsålder minskar brottsligheten och varnar för att ännu yngre barn kan utnyttjas av kriminella nätverk.

Flera menar också att förslaget strider mot grundläggande principer i svensk rätt och mot barnkonventionen.
Ett vanligt argument är att brottsoffer vill se hårdare straff, men forskning visar att behov av trygghet, stöd och att brott inte upprepas ofta är viktigare hos brottsoffer än straffens längd.

Brottsofferjouren Sverige motsätter sig förslaget om sänkt straffbarhetsålder och frihetsberövande påföljder för barn. Organisationen framhåller att många barn som begår brott själva har varit utsatta för våld, hot eller annan allvarlig utsatthet.

”Barn är barn – även när de begår brott. Det bästa skyddet för framtida brottsoffer är att hjälpa barn i tid”, säger Brottsofferjouren Sveriges generalsekreterare Ylva Sperling.

Organisationen menar att ett ökat fokus på straffrättsliga åtgärder för yngre barn kan förvärra deras situation och öka risken för återfall i brott. I stället betonas tidiga och samordnade insatser från socialtjänst, skola och vård.

Som en del av sitt påverkansarbete deltar Brottsofferjouren i civilsamhällesinitiativet 100 förslag att förverkliga innan vi sätter barn i fängelse. Där har över 18 organisationer samlat åtgärder för att förebygga brott, motverka gängrekrytering och stärka skyddet för barn, utan att sänka straffbarhetsåldern.

Den 13 maj 2026 överlämnade Brottsofferjouren, tillsammans med bland andra Bris, Civil Rights Defenders och Vision, ett gemensamt brev till riksdagens ledamöter med en uppmaning att ompröva inriktningen och säkerställa att barns rättigheter och brottsofferperspektivet beaktas i den fortsatta behandlingen av frågan.

Brottsofferjouren Söderslätt 40 år

Aktuellt / Nyheter

Den 3 juni uppmärksammades Brottsofferjouren Söderslätts 40-årsjubileum – fyra decennier av engagemang för brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Jubileet samlade representanter från rättsväsendet, politiken och civilsamhället.

Brottsofferjouren Söderslätt var en av de fem första jourerna i landet och var också med och bildade Brottsofferjourernas Riksförbund 1988, numera Brottsofferjouren Sverige. Jourens tidiga engagemang har haft stor betydelse för utvecklingen av det organiserade brottsofferstödet i Sverige.

Jubileet inleddes med ett tal av förbundsordförande Monica Ekström, som tackade Brottsofferjouren Söderslätt för 40 års arbete med att ge stöd, information och ett medmänskligt bemötande till personer som drabbats av brott.

Dagen innehöll även ett panelsamtal med representanter från polis, advokatkår, åklagarväsendet och politiken. Under jubileet föreläste också Ingrid Wall, mamma till Kim Wall, om sin dotter och det bestialiska mordet 2017. Föreläsningen gav ett starkt och värdigt perspektiv på de långsiktiga konsekvenser som grova brott får – inte bara för den som drabbas direkt, utan även för anhöriga.

Ingrid Wall, mamma till Kim Wall, om sin dotter och det bestialiska mordet 2017.

Panelsamtalet fokuserade på brottsoffers rättigheter och på vad som krävs för att stärka stödet till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. En central utgångspunkt som lyftes fram var att inget brottsoffer, vittne eller anhörig ska behöva navigera sin situation ensam – stödet ska nå personen, inte tvärtom.

Efter 40 år fortsätter Brottsofferjouren Söderslätt att spela en avgörande roll för att brottsoffers rätt till stöd, trygghet och upprättelse ska bli verklighet.

Frilans eller anställd journalist – skillnader i stöd, ansvar och vägval när du utsätts

Aktuellt / Nyheter

När journalister utsätts för hot, hat eller trakasserier slår det mot både den enskilda personen och det fria ordet. Det kan påverka hur du mår, hur du arbetar och i längden även vad som blir sagt, granskat och publicerat. Forskning och myndighetsunderlag visar att den här typen av angrepp kan leda till självcensur, sämre arbetsmiljö och en press på demokratin.

När journalister hotade i sin yrkesroll börjar hålla igen

Journalister som är hotade i sin yrkesroll är inte något ovanligt. Det är en fråga som rör pressfrihet, yttrandefrihet och möjligheten att göra sitt jobb fullt ut. Journalistförbundet skriver att nästan 30 procent av Sveriges journalister har hotats under de senaste 12 månaderna och att cirka 70 procent har fått nedsättande kommentarer. Mediemyndigheten lyfter samtidigt att nästan hälften av alla journalister i Sverige anpassar sin rapportering för att slippa hat och hot.

Vi vill att kampen för yttrandefrihet och demokrati ska fortlöpa

För oss på Brottsofferjouren är det här också en brottsofferfråga. Hot och hat mot journalister kan påverka förutsättningarna för yttrandefrihet och demokrati. Det gör att stöd till den som utsätts inte bara handlar om en enskild händelse, utan också om att värna ett öppet samhälle.

Hot mot anställda journalister kräver att arbetsgivaren agerar

Hot mot anställd journalist är ofta både en personlig belastning och en arbetsmiljöfråga. Journalistförbundet kallar hot och hat mot journalister för ett hot mot demokratin, men också ett arbetsmiljöproblem i vardagen. Mediemyndighetens kunskapsöversikt pekar på att hot och trakasserier ofta sker utanför den fysiska arbetsplatsen men ändå påverkar arbetsmiljö, yrkesutövning och psykisk hälsa.

Är du anställd finns det ofta en väg in till stöd på jobbet. Det kan vara chef, ansvarig utgivare, säkerhetsansvarig, HR, skyddsombud, företagshälsovård eller fackligt stöd. Det betyder inte att det alltid fungerar bra, men det finns vanligtvis en struktur som går att luta sig mot när läget blir akut.

Vad arbetsgivaren behöver ta ansvar för

När hot mot en anställd journalist uppstår behöver arbetsgivaren fånga upp händelsen tidigt, hjälpa till att dokumentera, bedöma risker och följa upp hur den utsatta mår. Stöd kan också handla om praktiska saker som avlastning, kontaktvägar, säkerhetsåtgärder och stöd inför en polisanmälan. Det ska inte behöva landa fullt ut på den som redan är pressad. Det är också därför socialt stöd på arbetsplatsen spelar roll.

Hot mot frilansjournalister kan slå hårdare

Hot mot en frilansjournalist ser ofta lika allvarligt ut som hot mot en anställd journalist. Skillnaden ligger ofta i vad som finns runt dig när något händer. På vår projektsida om utsatta journalister kan du läsa att journalister som arbetar på frilansbasis kan vara särskilt utsatta vid hot och hat eftersom de saknar stöd från en arbetsgivare.

För en frilans kan utsattheten därför bli mer ensam. Det kan vara du själv som måste spara bevis, göra anmälan, kontakta plattformar, bedöma risker hemma och samtidigt försöka hålla ihop jobbet. En uppdragsgivare kan vara ett viktigt stöd, men det ser väldigt olika ut från fall till fall. Just därför behöver stöd till hotade frilansande journalister också fungera för den som saknar en redaktion eller större organisation bakom sig.

Kostnadsfritt och konfidentiellt stöd till hotade journalister oavsett anställningsform

Stöd till hotade journalister måste vara lättillgängligt, även när du inte vet vad du ska göra primärt. Vi erbjuder stöd för utsatta journalister som har drabbats av hot och hat på grund av sitt arbete. Stödet kan bestå av samtal och medmänskligt stöd, hjälp att bearbeta upplevelser av hot, hat eller trakasserier, information om rättigheter, vägledning inför polisanmälan eller rättsprocess, stöd i kontakter med myndigheter samt råd om trygghet och säkerhet, både digitalt och fysiskt.

Är du journalist och behöver stöd? Brottsofferjourens stöd är kostnadsfritt, konfidentiellt och helt anpassat efter din situation.

Läs om vårt stöd till utsatta journalister

Det här kan vi hjälpa till med

  • Försök bena ut vad som har hänt och vad som känns mest akut
  • Prata om din oro, rädsla, sömnproblem, stress och frågor inför rättsprocessen
  • Gå igenom vilka vägar som du kan ta
  • Hitta rätt stöd, oavsett vart du bor

Vårt stöd är gratis, du kan vara anonym i din kontakt med stödlinjen, ingen polisanmälan krävs och vi har avgett tystnadslöfte. Vi kan vara ett stöd före, under och efter rättsprocessen.

Därför passar stödet både frilansjournalister och anställda

Stöd till hotade journalister behöver fungera både för den som har en arbetsgivare bakom sig och för den som arbetar frilans. Brottsofferjouren har byggt upp en nationell kontaktpunkt för utsatta journalister med stöd från regeringen. 

Läs mer om oss

Vanliga frågor från journalister som utsatts

Måste jag polisanmäla för att få stöd?

Nej. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få hjälp från oss. Det gäller även när du fortfarande väger för och emot eller bara vill prata med någon först.

Gäller stödet även om man blir hotad på nätet?

Ja. Hot, hat och trakasserier på nätet kan få stora konsekvenser och är en viktig del av arbetet med journalisters säkerhet. Det lyfts av både Mediemyndigheten och Brottsoffermyndigheten.

Vad är den stora skillnaden mellan hot mot anställda journalister och hot mot frilansjournalister?

Den stora skillnaden är oftast inte själva hotet, utan stödet. Anställda har oftare en intern struktur på arbetsplatsen. Frilansare saknar ofta det och kan därför behöva yttre stöd tidigare, som genom Brottsofferjouren. 

Kan jag få stöd nära där jag bor?

Ja. Du kan kontakta vår stödlinje på 116 006 och du kan också söka efter en lokal brottsofferjour. Vi finns på många platser i landet och stöd kan ges både nationellt och lokalt.

Psykologiska effekter av hot och hat

Aktuellt / Nyheter

Hot mot journalister lämnar spår. Det märks inte alltid utåt, men det känns i kroppen, i tankarna och i arbetsdagen. Den som lever med den här typen av utsatthet varje dag kan börja sova sämre, bli mer vaksam, dra sig undan och tappa fotfästet i sådant som tidigare kändes självklart. För många handlar det inte bara om en obehaglig kommentar eller ett enstaka meddelande. Det handlar om att leva med ständig beredskap.

Kränkningarna skadar både människor och det fria ordet

På Brottsofferjouren möter vi människor som bär på den sortens press. Vi vet att tidigt stöd kan göra markant skillnad. Därför bygger vi upp en nationell kontaktpunkt för utsatta journalister, med särskilt fokus på dem som står mer ensamma, som frilansjournalister utan stöd från en arbetsgivare. Det arbetet sker med statliga medel efter ett regeringsbeslut om stärkt skydd för journalister. Samtidigt är frågan större än den enskilda händelsen. När journalister tystnar, tvekar eller ändrar sin rapportering av rädsla påverkas också det fria ordet och demokratin. Forskning och myndighetsunderlag pekar åt samma håll. Hot och hat mot journalister får följder både för den som utsätts och för det offentliga samtalet.

När hot och hat blir en del av vardagen

För den som utsätts ofta blir hotbilden sällan avgränsad. Den följer med efter publicering, in i mobilen, hem till köksbordet och vidare in i natten. Det kan vara mejl, kommentarsfält, direktmeddelanden, uthängningar, telefonsamtal eller rena hotelser. Ibland riktas det också mot partnern, barn eller andra närstående.

Särskilt frilansjournalister kan hamna i ett utsatt läge. De saknar ofta redaktionellt skydd, krisrutiner och arbetsmiljöstöd.

Att må dåligt är en vanlig reaktion

Att må dåligt efter hot som journalist är inte ett tecken på svaghet. Det är en normal reaktion på en onormal situation.

Många beskriver att det börjar med något som känns litet. En kommentar. Ett meddelande. Ett namn på fel forum. Men när det upprepas eller när innehållet blir grövre förändras ofta hela vardagen. Det kan bli svårt att varva ner. Tankarna går runt. Man läser samma meddelande flera gånger. Man börjar tolka omgivningen annorlunda.

Vanliga reaktioner är:

  • oro, ångest och sömnsvårigheter
  • skam, skuld eller känslan av att ha dragit in familjen i något farligt
  • svårt att koncentrera sig, skriva eller fatta beslut
  • irritation, nedstämdhet och stark trötthet
  • att man drar sig undan från både kollegor och vänner

Stress efter hot kan sitta i länge

Stress efter hot handlar inte bara om att vara pressad i stunden. Kroppen kan gå upp i varv och stanna där. Man blir lättskrämd, spänd och trött på samma gång.

För en journalist kan det märkas mitt i arbetet. Det går inte att fokusera under intervjuer. Pulsen stiger när telefonen ringer. En ny publicering känns som att ställa sig framför ett oväder utan skydd. Det kan också sätta sig i privatlivet. Många blir mer vaksamma hemma, tänker på rutiner, adresser, barnens skolväg eller om någon följer efter. När den här stressen pågår länge ökar risken att den påverkar både arbetsförmåga och mående. Därför är det så viktigt att inte avfärda reaktionen som något man bara ska bita ihop kring.

Känner du dig rädd efter trakasserier, trots att inget nytt har hänt?

Det är vanligt att känna sig rädd efter trakasserier, också när det har blivit tyst. Den tystnaden kan i sig vara plågsam. Många väntar på nästa meddelande, nästa publicering om dem, nästa steg i en rättsprocess eller nästa upptrappning.

Rädslan kan visa sig på flera sätt. Man undviker vissa ämnen, vissa platser eller vissa format. Kanske slutar man vara aktiv i sociala medier eller tvekar inför att sätta sitt namn på en text. Man funderar på att byta bevakningsområde, tacka nej till uppdrag eller lämna yrket helt.

Skrämmande statistik

Här blir kopplingen till demokratin viktig. Göteborgs universitet rapporterade 2026 att drygt 39 procent av de journalister som svarade i en större studie någon gång under de senaste tre åren hade avstått från att rapportera om ett ämne på grund av risken för hot, hat och trakasserier online. Cirka 48 procent uppgav att de hade anpassat sin rapportering av samma skäl. Journalistförbundet har tidigare också redovisat att nära 30 procent av Sveriges journalister hade hotats under de senaste tolv månaderna och att omkring 70 procent hade fått nedsättande kommentarer. 

Läs mer i studien

Hur yttrar sig posttraumatisk stress?

Hur yttrar sig posttraumatisk stress? Det kan se olika ut, men några symtom återkommer ofta.

För en utsatt journalist kan det ta sig uttryck så här:

  • du återupplever hotet i tankar eller drömmar
  • du undviker sådant som påminner om det som hänt
  • du är på helspänn och scannar av omgivningen hela tiden
  • du får svårt att lita på människor eller känna dig trygg

Alla som utsätts utvecklar inte PTSD. Men långvarig rädsla, återkommande trakasserier och hot mot en själv eller närstående kan ge starka och långdragna reaktioner.

Det finns stöd att få tidigt

Tidigt stöd kan minska känslan av ensamhet och hjälpa dig att sortera vad som händer. Hos oss kan du få prata med någon som lyssnar, hjälper dig att förstå processen och finns kvar när läget känns rörigt. Brottsofferjouren erbjuder gratis stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga via telefon, mejl och chatt. Du kan vara anonym när du ringer 116 006.

Läs mer nedan:

Utsatta journalister hos Brottsofferjouren | Stöd till brottsoffer, vittnen och anhörig

Vanliga frågor

Behöver jag ha gjort en polisanmälan för att få stöd?

Nej. Du kan få stöd från oss även om du inte har polisanmält.

Kan jag vara anonym?

Ja, när du ringer stödlinjen kan du vara anonym. För fortsatt stöd från en lokal jour kan kontaktuppgifter behövas, men du bestämmer själv om du vill gå vidare.

Är det vanligt att må dåligt efter hot som journalist?

Ja. Oro, sömnsvårigheter, stresspåslag, skuld och stark vaksamhet är vanliga reaktioner efter hot och trakasserier.

När ska jag söka vård?

Om stressen håller i sig, om du sover dåligt, får ångest, hjärtklappning eller har svårt att fungera i vardagen bör du kontakta vårdcentral eller företagshälsovård. Vid symtom som liknar posttraumatisk stress och inte går över behöver du också söka hjälp.

Studiebesök Borås tingsrätt – ökad kunskap om rättsprocessen

Aktuellt / Nyheter

Hur går en rättegång till, och vilket stöd finns för brottsoffer och vittnen? Genom studiebesök i Borås tingsrätt vill Brottsofferjouren Borås–Sjuhärad öka kunskapen om rättsprocessen och göra domstolen mer begriplig för allmänheten.

Brottsofferjouren Borås–Sjuhärad erbjuder studiebesök i Borås tingsrätt för allmänheten och genomför minst tre studiebesök per halvår. Besöken ger en ökad förståelse för hur en rättegång går till i Sverige, vilken roll domstolen har och vilket stöd Brottsofferjouren kan ge till brottsoffer, vittnen och anhöriga före, under och efter rättsprocessen.

Initiativet startade under 2025 och har blivit ett uppskattat sätt att sprida kunskap om rättsväsendet. Studiebesöken ger även möjlighet att se den nya tingsrättsbyggnaden i Borås, som togs i bruk vecka 23 2025.

Varje studiebesök inleds med en guidad rundvandring i tingsrättens allmänna utrymmen. Under rundvandringen berättar Brottsofferjouren om hur en rättegång är uppbyggd, vilka roller som finns i rättssalen och hur processen går till – från åtal till dom.

Om möjlighet finns får deltagarna också besöka olika typer av lokaler, såsom rättssalar för brottmål och tvistemål, en säkerhetssal för mål med särskilda säkerhetskrav samt samtalsrum för enskilda möten. Genom att se lokalerna på plats blir det lättare att förstå hur domstolens arbete fungerar i praktiken.

En viktig del av studiebesöket handlar om Brottsofferjourens uppdrag. Deltagarna får ta del av jourens arbete och se de två vittnesstödsrum som finns på Borås tingsrätt. Här berättar stödjare om vilket stöd som kan erbjudas före, under och efter en rättegång.

I ett av vittnesstödsrummen finns ett fotografi av Biwe Janhager, Brottsofferjouren Borås–Sjuhärads grundare och första ordförande. Bilden påminner om organisationens långsiktiga engagemang för brottsoffers rätt till stöd, trygghet och information.

Verksamheten bygger på ett nära och välfungerande samarbete med ordningsvakterna och gruppchefen på Borås tingsrätt. Utan deras engagemang hade studiebesöken inte varit möjliga. Ett stort och varmt tack till alla som bidrar till att fler får kunskap om rättsprocessen och tryggare möten med rättsväsendet.

Brottsofferjouren Borås–Sjuhärad

Unga i centrum för tryggare bostadsområden

Aktuellt / Nyheter

Hur kan bostadsområden bli tryggare, och vilken roll kan unga spela i det arbetet? Det var en av de frågor som stod i fokus när aktörer från civilsamhälle, kommuner, myndigheter och bostadsbolag samlades vid två spridningskonferenser inom projektet Trygg Trapp.

Konferenserna arrangerades av Brottsofferjouren Sverige den 20 april 2026 på Hässleholm Kulturhus och den 23 april 2026 på Tegelbruket i Örebro. De genomfördes inom ramen för Arvsfondsprojektet Trygg Trapp och samlade cirka 40 deltagare per tillfälle.

Från samverkan till konkret förändring

Syftet med konferenserna var att stärka det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom erfarenhetsutbyte, nätverkande och diskussioner om konkreta arbetssätt. Utgångspunkten var att trygghet inte kan skapas av en aktör ensam, utan genom samverkan.

Särskilt fokus lades även på boendes delaktighet och på unga som aktiva medskapare i trygghetsarbetet.

Trygg Trapp i praktiken – Unga som förändringsaktörer

Under konferenserna presenterades modellen Trygg Trapp, som utvecklats i bostadsområdena Brickebacken, Marielund och Öxnehaga. Där har unga vuxna i åldern 18–25 år har haft en central roll i att initiera och driva insatser för tryggare och mer levande bostadsområden.

Under konferenserna deltog några av de unga vuxna för att dela sin syn på projektet. De beskrev sina erfarenheter av att växa upp i bostadsområdena, vad trygghet betyder för dem och hur det är att få möjlighet att påverka sin närmiljö.

Ett exempel som lyftes var de ungas önskan om en tjejgrupp. En önskan som förverkligades då Tjejjouren Öst bjöds in och etablerade just en sådan. Det visade sig sedan finnas ett behov av ytterligare en grupp, för än yngre tjejer i området, och under konferensen i Hässleholm delade Tida med sig av hur hon gått från att själv önska detta forum till att nu vara gruppledare för den yngre målgruppen.

I Örebro berättade de unga vuxna om hur de nu är förebilder i sitt område. De har visat hur de tagit ansvar och varit delaktiga i att skapa tryggare bostadsområden. När Ilham beskriver hur yngre barn numera kommer fram för att hälsa visar det att arbetet gett resultat, att fler inte bara är tryggare i sitt område utan även ser en möjlig framtid.

Flera perspektiv på trygghet

Utöver röster från de unga vuxna bestod programmet av kortare presentationer från olika aktörer; Hyresbostäder i Norrköping och ÖrebroBostäder berättade om sitt förändringsarbete. Från civilsamhället lyfte Brottsofferjouren Örebro län hur verksamheten har stärkt sitt lokala brottsofferstöd och sin närvaro i genom projektet. Även IFK Örebro och tidigare nämnda Tjejjouren Öst medverkade och gav exempel på sin etablering i de aktuella områdena.

Från ord till handling

Konferenserna avslutades med gemensamma diskussioner om hur Trygg Trapps arbetssätt kan användas och anpassas lokalt. En av deltagarna från Brickebacken beskrev hur projektet gett henne både inflytande och motivation att själv engagera sig vidare och att hon nu vill bidra till att fler unga får samma möjlighet.

Gemensamt betonades vikten av att idéer faktiskt omsätts i handling och att förändring inte uppstår genom att vänta på att någon annan tar initiativet.

En samlad slutsats var tydlig: ett långsiktigt trygghetsskapande arbete kräver samverkan över sektorsgränser, lokal förankring och ett verkligt lyssnande på dem som berörs mest. Unga behöver inte bara inkluderas – utan ses som aktiva medskapare av trygghet.

Projektet Trygg Trapp växer snabbare än planerat

Aktuellt / Nyheter

Tillsammans med unga i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken har Brottsofferjouren under två år genomfört fler än 50 trygghetsskapande insatser. Det är långt över projektets ursprungliga plan. Nu går Trygg Trapp in i sin tredje fas, med fokus på långsiktig förändring.

När projektet nu går in i sin tredje fas är en sak tydlig: unga vuxna vill – och kan – vara med och förändra sina bostadsområden. Projektet drivs av Brottsofferjouren Sverige med stöd från Arvsfonden och har redan genomfört betydligt fler insatser än vad som från början var tänkt.

Grundidén är enkel: de boende vet bäst vilka åtgärder som skapar trygghet i deras område. Under det första året genomförde projektet workshops där unga, bostadsbolag, föreningar och andra lokala aktörer tillsammans identifierade behoven. Under det andra året tog arbetet nästa steg och handlade i stället om att omsätta idéerna i praktiken.

Efter två års arbete i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken sammanfattar de tre processledarna – Hodo Ali, Nathalie Berg och Senada Selman – vad som gjort störst avtryck:

Insatser görs ofta för boende. Vi ville göra något med dem. Det är då verklig förändring sker, säger de samstämmigt.

Unga driver utvecklingen – och insatserna blev fler än planerat

Under 2025 genomförde projektet totalt 48 trygghetsstärkande insatser. Det är betydligt fler än de 4–8 insatser per område som projektets finansiering omfattade. Dessutom genomförde deltagarna ett tiotal aktiviteter helt utan finansiering. Det handlade både om enstaka evenemang och mer långsiktiga satsningar, som idrottsgrupper, mötesplatser och sociala aktiviteter för äldre.

Processledarna är överens om att utvecklingen framför allt har drivits av unga i områdena.

När unga får ta plats växer de, både som individer och som aktörer i området, säger Senada Selman.

Initiativ har kommit både från idéerna som växte fram i workshopparna och från akuta behov som uppstod längs vägen. Samtidigt har många unga engagerat sig långt utöver vad som formellt efterfrågats.

Hodo Ali beskriver hur betydelsefullt det har varit att prioritera relationsbyggande.

Projektet gav oss tid att lyssna på riktigt. Det märktes hur mycket det betydde.

Mitt i arbetet såg processledarna ett mönster som överraskade dem:

Det mest oväntade var hur lite de pratade om sig själva. I stället pratade de om sina småsyskon, sina föräldrar och barnen i området, säger Nathalie Berg.

Engagemanget har vuxit fram i nära samspel med föräldrar, föreningar och andra lokala aktörer och har därför skapat tydliga ringar på vattnet.

Processledarna beskriver relationerna som projektets mest värdefulla resultat:

Det tar tid att bygga förändring, men relationerna vi skapar nu är det som lever vidare, säger Senada Selman.

Unga har också fått en ökad förståelse för varför vissa förslag inte har gått att genomföra. Det skedde genom möten med aktörer som kunde förklara förutsättningar och beslut.

År tre ska förankra, utvärdera och skapa långsiktighet

Under 2026 går projektet in i sitt tredje år, med ett tydligt fokus på spridning och förankring.

Därför genomför projektet tre reflektionstillfällen i varje område. Vid dessa träffar utvärderar unga vuxna, lokala brottsofferjourer och andra aktörer arbetet tillsammans. Trygg Trapp planerar även två större regionala spridningskonferenser som riktar sig till både lokala brottsofferjourer och en bredare extern publik.

Under våren spelas dessutom en poddserie in, som lanseras till hösten och lyfter projektets lärdomar. Detta kompletteras av en nationell digital spridningskonferens.

Parallellt utvecklar Trygg Trapp en modell för hur civilsamhället och bostadsbolag kan samverka långsiktigt, med de boendes röster i centrum. Målet är att modellen – liksom de verksamheter som startats – ska leva vidare efter projekttidens slut.

Så uppmärksammar vi den Internationella Brottsofferdagen 2026

Aktuellt / Nyheter

På den här sidan har vi samlat en översikt över de aktiviteter som Brottsofferjouren Sverige och våra lokala jourer runt om i landet arrangerar i samband med den internationella brottsofferdagen (IBD) den 22 februari – exempelvis föreläsningar, ljusmanifestationer, informationsinsatser och andra evenemang för att uppmärksamma brottsoffers situation och rättigheter.

Tillsammans lyfter vi vikten av stöd, rättssäkerhet och medmänsklighet.

18 Februari 2026 10:00-12:00

Brottsofferjouren Sverige arrangerar ett digitalt seminarium om funktionsrätt i rättskedjan

18 Februari 2026 17:00-19:00

Samverkansmöte i Visby – civilsamhälle, region och länsstyrelse möts

19 Februari 2026 10:00-14:00 

Ljuständning och informationsbord i Örebro län – tillsammans uppmärksammar vi Brottsofferdagen

20 februari 2026 10.30-11.10

Under Brottsoffermyndighetens evenemang arrangerar Brottsofferjouren Sverige det valbara seminariet ”Erfarenheten av sexualbrott – att möta brottsutsatta före, under och efter rättsprocessen”.

19 Februari 2026 10:00-14:00

Omtanke, stöd och synlighet i Örebro län

20 Februari 2026 09:00-15:30 

Seminariedag i Borås: Samtal om socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtyck

22 Februari 2026 11:00-15:00 

Träffa Boj Fyrbodal på Etage gallerian, Trollhättan

22 Februari 2026 16:00-18:00 

Föreläsning i Trelleborg – en resa från våld till återhämtning

22 Februari 2026 16:00-18:00

Brottsoffer förr och nu

23 Februari 2026 09:00-15:00 

Konferens i Umeå – Internationella Brottsofferdagen 2026

23 Februari 2026 12:30-16:15 

Föreläsning och panelsamtal i Helsingborg – unga i riskzon och vägar till förebyggande stöd

Internationella brottsofferdagen (IBD)

Den 22 februari uppmärksammas Internationella brottsofferdagen (IBD) – en dag som instiftades av Brottsofferjourens tidigare ordförande Björn Lagerbäck för att stärka brottsoffers rättigheter, synliggöra deras behov och öka samhällets stöd till dem som utsatts för brott.