Aktuella händelser, uppdateringar och viktig information från organisationen. Här publicerar vi nyheter som berör vårt arbete, våra insatser och förändringar som är relevanta för både externa och interna målgrupper.
Serien följer arbetet för ökad trygghet i Brickebacken i Örebro, Marielund i Norrköping och Öxnehaga i Jönköping, med ungas egna röster som utgångspunkt. Genom berättelser från boende, unga vuxna, föreningar, bostadsbolag och andra lokala aktörer undersöks vad trygghet, förändring, inflytande och tillit betyder i vardagen. Podden visar också att långsiktig närvaro, gemenskap och möjligheten att påverka är avgörande för att förändring ska kunna leva vidare.
Läs mer på boj.se/tryggtrapp
Läs mer på Brottsoffermyndighetens webbplats.
Nämndemän nomineras av politiska partier och väljs av kommun- respektive regionfullmäktige. Ett gott omdöme och att man är laglydig krävs för att bli nämndeman, hur och av vem detta kontrolleras verkar dock inte helt tydligt.
─ Att så många nämndemän begått brott, i många fall allvarliga brott, är ett hot mot rättssäkerheten. Det är uppenbart att de som väljs behöver kontrolleras mer noggrant, menar Monica Ekström, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.
Under hösten 2025 bjöd Brottsofferjouren Jönköpings län in länets riksdagsledamöter till samtal. Syftet var att informera om verksamheten, uppdraget och vilka förutsättningar som krävs för att kunna ge stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga i länet.
På senhösten 2025 fick styrelsen i Brottsofferjouren Jönköpings län information om att Brottsofferjouren Sverige inte får statliga medel till stödlinjen 116 006, till skillnad från andra organisationer med stödlinjer.
Samtidigt uppmärksammades i media att Brottsofferjouren Sveriges generalsekreterare Ylva Sperling och förbundsordförande Monica Ekström hade träffat justitieminister Gunnar Strömmer för att diskutera finansieringen. Enligt uppgifterna fanns förståelse för frågan, men inga medel kunde avsättas.
Mot denna bakgrund valde Brottsofferjouren Jönköpings läns styrelse att ta ett lokalt initiativ. Länets riksdagsledamöter bjöds in till Brottsofferjouren Jönköpings län för att få ökad kännedom om verksamheten och om de villkor som påverkar arbetet med stöd till brottsutsatta. Att mötas på plats bedömdes som ett bra sätt att skapa förståelse för verksamhetens uppdrag och vardag.
Vid två tillfällen deltog sammanlagt fem riksdagsledamöter från olika partier. Under träffarna presenterades Brottsofferjourens uppdrag i länet och det stöd som erbjuds till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Särskild uppmärksamhet riktades mot de många engagerade och välutbildade volontärer som lägger ner betydande tid på stödverksamheten. Även frågor om finansiering och verksamhetens förutsättningar togs upp.
Riksdagsledamöterna visade intresse, ställde frågor och tog del av informationen. Efter mötena efterfrågades ytterligare material och fördjupad kunskap om verksamheten.
Förhoppningen är att dialogen bidrar till ökad förståelse och ett fortsatt engagemang i frågor som rör brottsoffers behov av stöd och de förutsättningar som ideella organisationer behöver för att kunna utföra sitt uppdrag.
Brottsofferjouren Jönköpings län
Nya IOP‑avtal med tre kommuner stärker Brottsofferjouren Södra Hälsinglands långsiktiga stöd till brottsoffer och anhöriga.
Brottsofferjouren Södra Hälsingland har tecknat ett nytt idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Söderhamns, Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Avtalet stärker möjligheterna att långsiktigt säkra stödet till brottsoffer, anhöriga och vittnen i regionen.
Partnerskapet ger bättre förutsättningar för ett stabilt och likvärdigt stöd till personer som drabbats av brott – i linje med brottsoffers rätt till stöd, information och skydd enligt EU:s brottsofferdirektiv.
Som en del av arbetet med att utveckla verksamheten bjöd Brottsofferjouren nyligen in till en informationskväll i Söderhamn. Syftet var att berätta om jourens uppdrag och att nå fler som vill engagera sig som stödpersoner.
Kvällen samlade representanter från Söderhamns kommun, jourens styrelse och engagerade stödjare. Den inleddes av vice ordförande Helena Sundberg, ordförande Hans Andersson samt Karin Welander, vice ordförande i välfärdsnämnden i Söderhamns kommun. Därefter föreläste polisen Mikael Johansson om olika former av bedrägerier, en brottstyp som ökar och som Brottsofferjouren allt oftare möter i sitt stödarbete. Hans budskap var tydligt:
– Är det för bra för att vara sant, då är det inte sant.
Genom samverkan mellan kommuner och civilsamhälle stärks möjligheten att möta brottsutsattas behov, när det verkligen gör skillnad.
Brottsofferjouren Södra Hälsingland
Regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern från 15 till 13 år för vissa särskilt grova brott har väckt starka reaktioner. Kritiken kommer från flera håll i civilsamhället, däribland Brottsofferjouren Sverige, som varnar för att förslaget kan förvärra barns utsatthet och leda till fler brottsoffer.
Under våren 2026 presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en proposition om att sänka straffbarhetsåldern för vissa särskilt allvarliga brott, såsom mord, grova sprängningar och andra grova våldsbrott. Enligt regeringen ska förslaget möjliggöra tidigare rättsliga ingripanden och bryta ungas väg in i kriminalitet. Om riksdagen antar förslaget är planen att lagändringen ska träda i kraft under 2026. Frågan behandlas nu i riksdagen och är ännu inte slutligt avgjord.
Samtidigt har förslaget mötts av stark kritik från barnrättsorganisationer, forskare och flera tunga remissinstanser. Kritiker ifrågasätter om en sänkt straffbarhetsålder minskar brottsligheten och varnar för att ännu yngre barn kan utnyttjas av kriminella nätverk.
Flera menar också att förslaget strider mot grundläggande principer i svensk rätt och mot barnkonventionen.
Ett vanligt argument är att brottsoffer vill se hårdare straff, men forskning visar att behov av trygghet, stöd och att brott inte upprepas ofta är viktigare hos brottsoffer än straffens längd.
Brottsofferjouren Sverige motsätter sig förslaget om sänkt straffbarhetsålder och frihetsberövande påföljder för barn. Organisationen framhåller att många barn som begår brott själva har varit utsatta för våld, hot eller annan allvarlig utsatthet.
”Barn är barn – även när de begår brott. Det bästa skyddet för framtida brottsoffer är att hjälpa barn i tid”, säger Brottsofferjouren Sveriges generalsekreterare Ylva Sperling.
Organisationen menar att ett ökat fokus på straffrättsliga åtgärder för yngre barn kan förvärra deras situation och öka risken för återfall i brott. I stället betonas tidiga och samordnade insatser från socialtjänst, skola och vård.
Som en del av sitt påverkansarbete deltar Brottsofferjouren i civilsamhällesinitiativet 100 förslag att förverkliga innan vi sätter barn i fängelse. Där har över 18 organisationer samlat åtgärder för att förebygga brott, motverka gängrekrytering och stärka skyddet för barn, utan att sänka straffbarhetsåldern.
Den 13 maj 2026 överlämnade Brottsofferjouren, tillsammans med bland andra Bris, Civil Rights Defenders och Vision, ett gemensamt brev till riksdagens ledamöter med en uppmaning att ompröva inriktningen och säkerställa att barns rättigheter och brottsofferperspektivet beaktas i den fortsatta behandlingen av frågan.
Den 3 juni uppmärksammades Brottsofferjouren Söderslätts 40-årsjubileum – fyra decennier av engagemang för brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Jubileet samlade representanter från rättsväsendet, politiken och civilsamhället.
Brottsofferjouren Söderslätt var en av de fem första jourerna i landet och var också med och bildade Brottsofferjourernas Riksförbund 1988, numera Brottsofferjouren Sverige. Jourens tidiga engagemang har haft stor betydelse för utvecklingen av det organiserade brottsofferstödet i Sverige.
Jubileet inleddes med ett tal av förbundsordförande Monica Ekström, som tackade Brottsofferjouren Söderslätt för 40 års arbete med att ge stöd, information och ett medmänskligt bemötande till personer som drabbats av brott.
Dagen innehöll även ett panelsamtal med representanter från polis, advokatkår, åklagarväsendet och politiken. Under jubileet föreläste också Ingrid Wall, mamma till Kim Wall, om sin dotter och det bestialiska mordet 2017. Föreläsningen gav ett starkt och värdigt perspektiv på de långsiktiga konsekvenser som grova brott får – inte bara för den som drabbas direkt, utan även för anhöriga.
Panelsamtalet fokuserade på brottsoffers rättigheter och på vad som krävs för att stärka stödet till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. En central utgångspunkt som lyftes fram var att inget brottsoffer, vittne eller anhörig ska behöva navigera sin situation ensam – stödet ska nå personen, inte tvärtom.
Efter 40 år fortsätter Brottsofferjouren Söderslätt att spela en avgörande roll för att brottsoffers rätt till stöd, trygghet och upprättelse ska bli verklighet.
Hur går en rättegång till, och vilket stöd finns för brottsoffer och vittnen? Genom studiebesök i Borås tingsrätt vill Brottsofferjouren Borås–Sjuhärad öka kunskapen om rättsprocessen och göra domstolen mer begriplig för allmänheten.
Brottsofferjouren Borås–Sjuhärad erbjuder studiebesök i Borås tingsrätt för allmänheten och genomför minst tre studiebesök per halvår. Besöken ger en ökad förståelse för hur en rättegång går till i Sverige, vilken roll domstolen har och vilket stöd Brottsofferjouren kan ge till brottsoffer, vittnen och anhöriga före, under och efter rättsprocessen.
Initiativet startade under 2025 och har blivit ett uppskattat sätt att sprida kunskap om rättsväsendet. Studiebesöken ger även möjlighet att se den nya tingsrättsbyggnaden i Borås, som togs i bruk vecka 23 2025.
Varje studiebesök inleds med en guidad rundvandring i tingsrättens allmänna utrymmen. Under rundvandringen berättar Brottsofferjouren om hur en rättegång är uppbyggd, vilka roller som finns i rättssalen och hur processen går till – från åtal till dom.
Om möjlighet finns får deltagarna också besöka olika typer av lokaler, såsom rättssalar för brottmål och tvistemål, en säkerhetssal för mål med särskilda säkerhetskrav samt samtalsrum för enskilda möten. Genom att se lokalerna på plats blir det lättare att förstå hur domstolens arbete fungerar i praktiken.
En viktig del av studiebesöket handlar om Brottsofferjourens uppdrag. Deltagarna får ta del av jourens arbete och se de två vittnesstödsrum som finns på Borås tingsrätt. Här berättar stödjare om vilket stöd som kan erbjudas före, under och efter en rättegång.
I ett av vittnesstödsrummen finns ett fotografi av Biwe Janhager, Brottsofferjouren Borås–Sjuhärads grundare och första ordförande. Bilden påminner om organisationens långsiktiga engagemang för brottsoffers rätt till stöd, trygghet och information.
Verksamheten bygger på ett nära och välfungerande samarbete med ordningsvakterna och gruppchefen på Borås tingsrätt. Utan deras engagemang hade studiebesöken inte varit möjliga. Ett stort och varmt tack till alla som bidrar till att fler får kunskap om rättsprocessen och tryggare möten med rättsväsendet.
Brottsofferjouren Borås–Sjuhärad
Hur kan bostadsområden bli tryggare, och vilken roll kan unga spela i det arbetet? Det var en av de frågor som stod i fokus när aktörer från civilsamhälle, kommuner, myndigheter och bostadsbolag samlades vid två spridningskonferenser inom projektet Trygg Trapp.
Konferenserna arrangerades av Brottsofferjouren Sverige den 20 april 2026 på Hässleholm Kulturhus och den 23 april 2026 på Tegelbruket i Örebro. De genomfördes inom ramen för Arvsfondsprojektet Trygg Trapp och samlade cirka 40 deltagare per tillfälle.
Syftet med konferenserna var att stärka det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom erfarenhetsutbyte, nätverkande och diskussioner om konkreta arbetssätt. Utgångspunkten var att trygghet inte kan skapas av en aktör ensam, utan genom samverkan.
Särskilt fokus lades även på boendes delaktighet och på unga som aktiva medskapare i trygghetsarbetet.
Under konferenserna presenterades modellen Trygg Trapp, som utvecklats i bostadsområdena Brickebacken, Marielund och Öxnehaga. Där har unga vuxna i åldern 18–25 år har haft en central roll i att initiera och driva insatser för tryggare och mer levande bostadsområden.
Under konferenserna deltog några av de unga vuxna för att dela sin syn på projektet. De beskrev sina erfarenheter av att växa upp i bostadsområdena, vad trygghet betyder för dem och hur det är att få möjlighet att påverka sin närmiljö.
Ett exempel som lyftes var de ungas önskan om en tjejgrupp. En önskan som förverkligades då Tjejjouren Öst bjöds in och etablerade just en sådan. Det visade sig sedan finnas ett behov av ytterligare en grupp, för än yngre tjejer i området, och under konferensen i Hässleholm delade Tida med sig av hur hon gått från att själv önska detta forum till att nu vara gruppledare för den yngre målgruppen.
I Örebro berättade de unga vuxna om hur de nu är förebilder i sitt område. De har visat hur de tagit ansvar och varit delaktiga i att skapa tryggare bostadsområden. När Ilham beskriver hur yngre barn numera kommer fram för att hälsa visar det att arbetet gett resultat, att fler inte bara är tryggare i sitt område utan även ser en möjlig framtid.
Utöver röster från de unga vuxna bestod programmet av kortare presentationer från olika aktörer; Hyresbostäder i Norrköping och ÖrebroBostäder berättade om sitt förändringsarbete. Från civilsamhället lyfte Brottsofferjouren Örebro län hur verksamheten har stärkt sitt lokala brottsofferstöd och sin närvaro i genom projektet. Även IFK Örebro och tidigare nämnda Tjejjouren Öst medverkade och gav exempel på sin etablering i de aktuella områdena.
Konferenserna avslutades med gemensamma diskussioner om hur Trygg Trapps arbetssätt kan användas och anpassas lokalt. En av deltagarna från Brickebacken beskrev hur projektet gett henne både inflytande och motivation att själv engagera sig vidare och att hon nu vill bidra till att fler unga får samma möjlighet.
Gemensamt betonades vikten av att idéer faktiskt omsätts i handling och att förändring inte uppstår genom att vänta på att någon annan tar initiativet.
En samlad slutsats var tydlig: ett långsiktigt trygghetsskapande arbete kräver samverkan över sektorsgränser, lokal förankring och ett verkligt lyssnande på dem som berörs mest. Unga behöver inte bara inkluderas – utan ses som aktiva medskapare av trygghet.
Tillsammans med unga i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken har Brottsofferjouren under två år genomfört fler än 50 trygghetsskapande insatser. Det är långt över projektets ursprungliga plan. Nu går Trygg Trapp in i sin tredje fas, med fokus på långsiktig förändring.
När projektet nu går in i sin tredje fas är en sak tydlig: unga vuxna vill – och kan – vara med och förändra sina bostadsområden. Projektet drivs av Brottsofferjouren Sverige med stöd från Arvsfonden och har redan genomfört betydligt fler insatser än vad som från början var tänkt.
Grundidén är enkel: de boende vet bäst vilka åtgärder som skapar trygghet i deras område. Under det första året genomförde projektet workshops där unga, bostadsbolag, föreningar och andra lokala aktörer tillsammans identifierade behoven. Under det andra året tog arbetet nästa steg och handlade i stället om att omsätta idéerna i praktiken.
Efter två års arbete i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken sammanfattar de tre processledarna – Hodo Ali, Nathalie Berg och Senada Selman – vad som gjort störst avtryck:
Insatser görs ofta för boende. Vi ville göra något med dem. Det är då verklig förändring sker, säger de samstämmigt.
Under 2025 genomförde projektet totalt 48 trygghetsstärkande insatser. Det är betydligt fler än de 4–8 insatser per område som projektets finansiering omfattade. Dessutom genomförde deltagarna ett tiotal aktiviteter helt utan finansiering. Det handlade både om enstaka evenemang och mer långsiktiga satsningar, som idrottsgrupper, mötesplatser och sociala aktiviteter för äldre.
Processledarna är överens om att utvecklingen framför allt har drivits av unga i områdena.
När unga får ta plats växer de, både som individer och som aktörer i området, säger Senada Selman.
Initiativ har kommit både från idéerna som växte fram i workshopparna och från akuta behov som uppstod längs vägen. Samtidigt har många unga engagerat sig långt utöver vad som formellt efterfrågats.
Hodo Ali beskriver hur betydelsefullt det har varit att prioritera relationsbyggande.
Projektet gav oss tid att lyssna på riktigt. Det märktes hur mycket det betydde.
Mitt i arbetet såg processledarna ett mönster som överraskade dem:
Det mest oväntade var hur lite de pratade om sig själva. I stället pratade de om sina småsyskon, sina föräldrar och barnen i området, säger Nathalie Berg.
Engagemanget har vuxit fram i nära samspel med föräldrar, föreningar och andra lokala aktörer och har därför skapat tydliga ringar på vattnet.
Processledarna beskriver relationerna som projektets mest värdefulla resultat:
Det tar tid att bygga förändring, men relationerna vi skapar nu är det som lever vidare, säger Senada Selman.
Unga har också fått en ökad förståelse för varför vissa förslag inte har gått att genomföra. Det skedde genom möten med aktörer som kunde förklara förutsättningar och beslut.
Under 2026 går projektet in i sitt tredje år, med ett tydligt fokus på spridning och förankring.
Därför genomför projektet tre reflektionstillfällen i varje område. Vid dessa träffar utvärderar unga vuxna, lokala brottsofferjourer och andra aktörer arbetet tillsammans. Trygg Trapp planerar även två större regionala spridningskonferenser som riktar sig till både lokala brottsofferjourer och en bredare extern publik.
Under våren spelas dessutom en poddserie in, som lanseras till hösten och lyfter projektets lärdomar. Detta kompletteras av en nationell digital spridningskonferens.
Parallellt utvecklar Trygg Trapp en modell för hur civilsamhället och bostadsbolag kan samverka långsiktigt, med de boendes röster i centrum. Målet är att modellen – liksom de verksamheter som startats – ska leva vidare efter projekttidens slut.