När journalister utsätts för hot, hat eller trakasserier slår det mot både den enskilda personen och det fria ordet. Det kan påverka hur du mår, hur du arbetar och i längden även vad som blir sagt, granskat och publicerat. Forskning och myndighetsunderlag visar att den här typen av angrepp kan leda till självcensur, sämre arbetsmiljö och en press på demokratin.
När journalister hotade i sin yrkesroll börjar hålla igen
Journalister som är hotade i sin yrkesroll är inte något ovanligt. Det är en fråga som rör pressfrihet, yttrandefrihet och möjligheten att göra sitt jobb fullt ut. Journalistförbundet skriver att nästan 30 procent av Sveriges journalister har hotats under de senaste 12 månaderna och att cirka 70 procent har fått nedsättande kommentarer. Mediemyndigheten lyfter samtidigt att nästan hälften av alla journalister i Sverige anpassar sin rapportering för att slippa hat och hot.
Vi vill att kampen för yttrandefrihet och demokrati ska fortlöpa
För oss på Brottsofferjouren är det här också en brottsofferfråga. Hot och hat mot journalister kan påverka förutsättningarna för yttrandefrihet och demokrati. Det gör att stöd till den som utsätts inte bara handlar om en enskild händelse, utan också om att värna ett öppet samhälle.
Hot mot anställda journalister kräver att arbetsgivaren agerar
Hot mot anställd journalist är ofta både en personlig belastning och en arbetsmiljöfråga. Journalistförbundet kallar hot och hat mot journalister för ett hot mot demokratin, men också ett arbetsmiljöproblem i vardagen. Mediemyndighetens kunskapsöversikt pekar på att hot och trakasserier ofta sker utanför den fysiska arbetsplatsen men ändå påverkar arbetsmiljö, yrkesutövning och psykisk hälsa.
Är du anställd finns det ofta en väg in till stöd på jobbet. Det kan vara chef, ansvarig utgivare, säkerhetsansvarig, HR, skyddsombud, företagshälsovård eller fackligt stöd. Det betyder inte att det alltid fungerar bra, men det finns vanligtvis en struktur som går att luta sig mot när läget blir akut.
Vad arbetsgivaren behöver ta ansvar för
När hot mot en anställd journalist uppstår behöver arbetsgivaren fånga upp händelsen tidigt, hjälpa till att dokumentera, bedöma risker och följa upp hur den utsatta mår. Stöd kan också handla om praktiska saker som avlastning, kontaktvägar, säkerhetsåtgärder och stöd inför en polisanmälan. Det ska inte behöva landa fullt ut på den som redan är pressad. Det är också därför socialt stöd på arbetsplatsen spelar roll.
Hot mot frilansjournalister kan slå hårdare
Hot mot en frilansjournalist ser ofta lika allvarligt ut som hot mot en anställd journalist. Skillnaden ligger ofta i vad som finns runt dig när något händer. På vår projektsida om utsatta journalister kan du läsa att journalister som arbetar på frilansbasis kan vara särskilt utsatta vid hot och hat eftersom de saknar stöd från en arbetsgivare.
För en frilans kan utsattheten därför bli mer ensam. Det kan vara du själv som måste spara bevis, göra anmälan, kontakta plattformar, bedöma risker hemma och samtidigt försöka hålla ihop jobbet. En uppdragsgivare kan vara ett viktigt stöd, men det ser väldigt olika ut från fall till fall. Just därför behöver stöd till hotade frilansande journalister också fungera för den som saknar en redaktion eller större organisation bakom sig.
Kostnadsfritt och konfidentiellt stöd till hotade journalister oavsett anställningsform
Stöd till hotade journalister måste vara lättillgängligt, även när du inte vet vad du ska göra primärt. Vi erbjuder stöd för utsatta journalister som har drabbats av hot och hat på grund av sitt arbete. Stödet kan bestå av samtal och medmänskligt stöd, hjälp att bearbeta upplevelser av hot, hat eller trakasserier, information om rättigheter, vägledning inför polisanmälan eller rättsprocess, stöd i kontakter med myndigheter samt råd om trygghet och säkerhet, både digitalt och fysiskt.
Är du journalist och behöver stöd? Brottsofferjourens stöd är kostnadsfritt, konfidentiellt och helt anpassat efter din situation.
Läs om vårt stöd till utsatta journalister
Det här kan vi hjälpa till med
- Försök bena ut vad som har hänt och vad som känns mest akut
- Prata om din oro, rädsla, sömnproblem, stress och frågor inför rättsprocessen
- Gå igenom vilka vägar som du kan ta
- Hitta rätt stöd, oavsett vart du bor
Vårt stöd är gratis, du kan vara anonym i din kontakt med stödlinjen, ingen polisanmälan krävs och vi har avgett tystnadslöfte. Vi kan vara ett stöd före, under och efter rättsprocessen.
Därför passar stödet både frilansjournalister och anställda
Stöd till hotade journalister behöver fungera både för den som har en arbetsgivare bakom sig och för den som arbetar frilans. Brottsofferjouren har byggt upp en nationell kontaktpunkt för utsatta journalister med stöd från regeringen.
Vanliga frågor från journalister som utsatts
Måste jag polisanmäla för att få stöd?
Nej. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få hjälp från oss. Det gäller även när du fortfarande väger för och emot eller bara vill prata med någon först.
Gäller stödet även om man blir hotad på nätet?
Ja. Hot, hat och trakasserier på nätet kan få stora konsekvenser och är en viktig del av arbetet med journalisters säkerhet. Det lyfts av både Mediemyndigheten och Brottsoffermyndigheten.
Vad är den stora skillnaden mellan hot mot anställda journalister och hot mot frilansjournalister?
Den stora skillnaden är oftast inte själva hotet, utan stödet. Anställda har oftare en intern struktur på arbetsplatsen. Frilansare saknar ofta det och kan därför behöva yttre stöd tidigare, som genom Brottsofferjouren.
Kan jag få stöd nära där jag bor?
Ja. Du kan kontakta vår stödlinje på 116 006 och du kan också söka efter en lokal brottsofferjour. Vi finns på många platser i landet och stöd kan ges både nationellt och lokalt.