Från vänster i bilden: Sara Haraldsson Lindh (Vision), Ylva Sperling (BOJ), Britta Lejon (förbundsordf, ST), Charlotta Hemgren (kommunikationschef, ST), Tomas Oskarsson (förbundssekreterare, ST), Elin Wernquist (Barnrättsbyrån), Kerstin Olsson (initiativtagare nätverket Nej till 13- och 14-åringar i fängelse). Foto: Linnéa Magnér, Fackförbundet ST

Regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern från 15 till 13 år för vissa särskilt grova brott har väckt starka reaktioner. Kritiken kommer från flera håll i civilsamhället, däribland Brottsofferjouren Sverige, som varnar för att förslaget kan förvärra barns utsatthet och leda till fler brottsoffer.

Under våren 2026 presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en proposition om att sänka straffbarhetsåldern för vissa särskilt allvarliga brott, såsom mord, grova sprängningar och andra grova våldsbrott. Enligt regeringen ska förslaget möjliggöra tidigare rättsliga ingripanden och bryta ungas väg in i kriminalitet. Om riksdagen antar förslaget är planen att lagändringen ska träda i kraft under 2026. Frågan behandlas nu i riksdagen och är ännu inte slutligt avgjord.

Samtidigt har förslaget mötts av stark kritik från barnrättsorganisationer, forskare och flera tunga remissinstanser. Kritiker ifrågasätter om en sänkt straffbarhetsålder minskar brottsligheten och varnar för att ännu yngre barn kan utnyttjas av kriminella nätverk.

Flera menar också att förslaget strider mot grundläggande principer i svensk rätt och mot barnkonventionen.
Ett vanligt argument är att brottsoffer vill se hårdare straff, men forskning visar att behov av trygghet, stöd och att brott inte upprepas ofta är viktigare hos brottsoffer än straffens längd.

Brottsofferjouren Sverige motsätter sig förslaget om sänkt straffbarhetsålder och frihetsberövande påföljder för barn. Organisationen framhåller att många barn som begår brott själva har varit utsatta för våld, hot eller annan allvarlig utsatthet.

”Barn är barn – även när de begår brott. Det bästa skyddet för framtida brottsoffer är att hjälpa barn i tid”, säger Brottsofferjouren Sveriges generalsekreterare Ylva Sperling.

Organisationen menar att ett ökat fokus på straffrättsliga åtgärder för yngre barn kan förvärra deras situation och öka risken för återfall i brott. I stället betonas tidiga och samordnade insatser från socialtjänst, skola och vård.

Som en del av sitt påverkansarbete deltar Brottsofferjouren i civilsamhällesinitiativet 100 förslag att förverkliga innan vi sätter barn i fängelse. Där har över 18 organisationer samlat åtgärder för att förebygga brott, motverka gängrekrytering och stärka skyddet för barn, utan att sänka straffbarhetsåldern.

Den 13 maj 2026 överlämnade Brottsofferjouren, tillsammans med bland andra Bris, Civil Rights Defenders och Vision, ett gemensamt brev till riksdagens ledamöter med en uppmaning att ompröva inriktningen och säkerställa att barns rättigheter och brottsofferperspektivet beaktas i den fortsatta behandlingen av frågan.