Kategori: Pressmeddelanden

Inom BOJ har vi lång erfarenhet av att möta människor som är utsatta för våld av en närstående. Under 2020 utgjorde 14 procent av BOJ:s alla ärenden våld i nära relation och i dessa var hela 83 procent av brottsoffren kvinnor. I många av dessa fall drabbades på olika sätt också barn.

I sammanhanget vill vi nämna att redan med nuvarande lagstiftning är det anmärkningsvärt att det föreligger stora skillnader i landet hur ärenden som gäller våld i nära relation rättsligt handläggs. Nyligen har till exempel pekats på stora skillnader i lagföringsresultat mellan nordliga delar av landet och Stockholm. Det finns enligt vår uppfattning starka skäl att ytterligare se över handläggningsrutinerna inom polisen och åklagarväsendet. Syftet bör vara att nå bästa möjliga utredningsförutsättningar oberoende var i landet ett brott som gäller våld i nära relation med eller utan hedersrelaterad problematik inträffar.

Våld är alltid oacceptabelt. Särskilt allvarligt är det när våld utövas i en nära relation ofta därtill i hemmet där också barn är närvarande. Än värre är att våldet alltför ofta eskalerar och att det tyvärr i vissa fall till och med slutar med dödligt våld. Hela samhället har ett stort ansvar att tidigt förmå skydda utsatta kvinnor och barn för våld. Ingen ska behöva utsättas för våld. Inte minst viktigt är det i – eller efter – en nära relation.

Rättssamhället måste förmå att skydda de kvinnor som trakasseras, hotas och förföljs av män de haft en relation med. Att de brottsbekämpande myndigheterna och domstolarna fungerar optimalt i hela landet är av största vikt liksom att stödgivande ideella organisationer erbjuder ett tidigt fullgott stöd och också kan hänvisa och hjälpa den stödsökande som behöver ett professionellt stöd vidare. Ett medmänskligt stöd måste ofta kombineras med ett sådant. Samhällets professionella resurser måste förbättras.

BOJ vill särskilt framhålla vikten av följande åtgärder (av vilka många rekommenderats under lång tid) i alla ärenden som gäller våld i en nära relation:

1. Tillgång till stöd och skydd, både medmänskligt och professionellt. Vid polisanmälan ska den utsatta omedelbart få målsägandebiträde och erbjudas kontakt med brottsofferstödjande verksamhet. Målsägandens rätt att ensam vara kvar i bostaden måste stärkas.
2. Evidensbaserade strukturerade hot- och riskbedömningar som är enhetliga hos alla berörda myndigheter ska göras vid alla fall av våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Riskanalyserna måste genomföras kontinuerligt under hela utrednings- och processförfarandet. Har utomordentlig betydelse för bedömningen av straffprocessuella tvångsmedel inklusive kontaktförbud och polisiära skyddsåtgärder.
3. Omedelbara åtgärder i form av videodokumenterade förhör med målsägande när det är möjligt samt med viktiga bevispersoner. Dessa förhör ska också i större utsträckning kunna användas som bevisning i domstol, då det minskar risken för sekundär viktimisering genom att återigen behöva genomgå ett uppslitande vittnesmål/förhör. Dessutom minskar det också risken att vittnen/målsägande utsätts för hot och påverkan.
4. Höjt minimistraff för grov kvinnofridskränkning till två år. Minimistraff fängelse två år medför obligatorisk häktningsgrund.
5. Straffskärpning krävs för övergrepp i rättssak. Inget sådant allvarligt och systemhotande brott ska anses vara ringa och kunna föranleda endast böter. Straffvärdet är enligt BOJ:s uppfattning extremt högt allmänt sett.
6. Ett väl fungerande kontaktförbud. Ett sådant kontaktförbud i förening med elektronisk övervakning av misstänkt gärningsman ger ökad trygghet åt målsäganden när anhållande/häktning ej kommer ifråga eller av något skäl upphör under pågående utredning. Brott mot kontaktförbudet skall snabbt beivras och leda till kännbar påföljd. Tillämpningen av alla former av kontaktförbud ska vara likvärdig i hela landet.
7. Kontinuerlig information till målsägande om förloppet i förundersökningen, vilket ger ökad trygghet och beredskap för målsäganden.
8. Endast en vårdnadshavare ska behöva godkänna stöd- och vårdinsatser för barn som bevittnat och utsatts för våld i nära relation. Barnets rätt till information anpassad efter sin mognad och utveckling måste också stärkas. Inget barn ska behöva undra var det befinner sig eller varför de är där eller vad som kommer hända i den närmaste framtiden.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande
Monica Ekström, vice förbundsordförande
Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Läs regeringens pressmeddelande: Rundabordssamtal med civilsamhället om mäns våld mot kvinnor

Brottsofferjouren Sverige verkar för att ge stöd och trygghet till brottsoffer, vittnen och anhöriga och ser att det finns mycket kvar att göra för att säkerställa rättssäkerheten. Vi anser att samhällsdebatten ofta stannar vid politiska åtgärder för vittnen i mål rörande organiserad brottslighet. När det gäller att förbättra den övergripande vittneskulturen finns det dock mycket mer att göra. Hur kan vi möta och stötta alla vittnen för att på bästa sätt motverka tystnadskulturen? Hur kan ett tidigt stöd göra skillnad för vittnen? Vilka initiativ behövs från samhället för att trygga vittnen?

Till Internationella Brottsofferdagen i år har vi bjudit in politiker Fredrik Lundh-Sammeli (S) och Johan Forssell (M) för att lyfta och debattera dessa frågor, under ledning av moderator Åsa Erlandsson, kriminalreporter. Vi välkomnar också mamman till Nimo från det uppmärksammade fallet i Svenska Dagbladet förra året. Fallet Nimo är ett tydligt exempel på hur den rådande vittneskulturen inte bara drabbar enskilda vittnen, utan även deras familj och vänner. Deltar gör även vår vittnesstödssamordnare vid Stockholms tingsrätt, Malin Bengtsson, för en viktig inblick i vad som idag saknas för att fler ska känna sig trygga i att vittna och hur vi arbetar för att förbättra detta.

Om eventet

Tid: Måndagen den 22 februari kl. 15.00-17.00

Plats: Brottsofferjouren Sveriges Youtube-kanal

Medverkande:

Fredrik Lundh-Sammeli (S), ordförande i Justitieutskottet

Johan Forsell (M), rättspolitisk talesperson

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Malin Bengtsson, vittnesstödssamordnare Stockholms tingsrätt

Mamman i fallet Nimo

Åsa Erlandsson (moderator), kriminalreporter

Nu kan du som har drabbats av brott chatta med Brottsofferjouren. Brottsofferchatten ger stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga i hela landet och nås via brottsofferjouren.se.

Att få stöd när man utsatts för brott är en mänsklig rättighet och det ska kännas lättillgängligt att komma i kontakt med oss. Nu kan utsatta nå oss via både telefon, mejl och chatt.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare Brottsofferjouren Sverige

I Brottsofferchatten får den som är brottsutsatt ”första hjälpen” av våra rådgivare och hjälp med att komma i kontakt med sin lokala brottsofferjour för vidare stöd. Det krävs ingen polisanmälan för att höra av sig, stödet är kostnadsfritt och våra medarbetare och volontärer har avgett tystnadslöfte.

Lanseringen av Brottsofferchatten har gjorts möjlig tack vare det extra statsbidrag som Brottsofferjouren Sverige beviljades i början av sommaren till följd av pandemin. Bidragen riktades till organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och HBTQ-personer och mot våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck, då dessa grupper är extra utsatta under pandemin. För bidraget har Brottsofferjouren Sverige också utökat sina öppettider i telefoncentralen till att även omfatta helger, samt gjort stora kommunikationsinsatser för att nå fler brottsutsatta.

Brottsofferchatten har öppet vardagar kl. 09.00-16.00. För öppettider under helgen se brottsofferjouren.se.

I och med den sociala distansering som följer av den pågående pandemin är många grupper i samhället extra utsatta. Detta gäller inte minst personer som är drabbade av våld i nära relation. Som en konsekvens av detta har Brottsofferjouren Sverige utökat öppettiderna i den nationella telefoncentralen 116 006, så att fler brottsutsatta ska kunna få stöd.

– Det känns viktigt att kunna vara ännu mer tillgängliga för brottsutsatta, vittnen och anhöriga under denna svåra tid. Våld i hemmet har ökat och vi ser även att många drabbas av bedrägerier på nätet och via telefon, säger Brottsofferjouren Sveriges generalsekreterare Fredrik Mellqvist.

Om Telefoncentralen 116 006

I telefoncentralen får du som är brottsutsatt, vittne eller anhörig ”första hjälpen” av våra rådgivare, för att sedan komma i kontakt med din lokala jour för vidare praktiskt och medmänskligt stöd. Vi har 99 lokalkontor runtom i landet med sammanlagt omkring 1 300 volontärer. Stödet är kostnadsfritt, vi har tystnadslöfte, du kan vara anonym och ingen polisanmälan krävs.

– Med numret 116 006 signalerar vi att vår nationella telefonlinje är den ledande för brottsofferstöd i Sverige. I likhet med att BRIS nummer 116 111 är självklart för utsatta barn och unga att ringa till ska det vara lika självklart för varje person som drabbats av brott att ringa 116 006, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige.

Under 2019 tilldelades Brottsofferjouren Sverige, efter ansökan hos Post- och telestyrelsen, det europeiska numret för brottsofferstöd – 116 006. Numret ingår i 116-nummerserien som EU-kommissionen reserverat för tjänster av samhälleligt värde. Idag finns fem olika europeiska journummer som barn och vuxna kan ringa om de behöver stöd och hjälp. 

Förutom 116 006 som är reserverat för brottsoffer finns i Sverige inom 116-serien också exempelvis ett journummer för barn som besvaras av BRIS och ett journummer för försvunna barn som besvaras av SOS Alarm.

Brottsofferjourens telefoncentral kommer att nås både via det nya numret 116 006 och det gamla numret 0200-21 20 19 under en längre övergångsperiod. 

Brottsofferjouren hjälper brottsutsatta, vittnen och anhöriga, oavsett vilket brott det handlar om. Stödet är kostnadsfritt, det går att vara anonym och alla stödpersoner har avgett tystnadslöfte. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få stöd av Brottsofferjouren.

”Smärtsam närhet” har tagits fram för att stödja kunskaps- och kompetensutveckling för yrkesverksamma och ideella som kan tänkas möta personer som är eller har varit utsatta för olika slags våld. Boken synliggör också olika typer av våld som människor kan utsättas för; fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt/ekonomiskt, funktionsrelaterat våld samt försummelse.

– Våld i nära relation är komplext och det krävs en stor förståelse för problematiken hos de som möter de våldsutsatta. Alla som utsätts för våld i nära relation har rätt till ett fullgott stöd oavsett kön, ålder, sexuell läggning, religion, kultur eller olika former av funktionsnedsättning, menar Fredrik Mellqvist, generalsekreterare på Brottsofferjouren Sverige.

Landets brottsofferjourer gav under 2019 stöd till 15 735 kvinnor som utsatts för våldsbrott, sexualbrott eller annat brott mot individ. En hög andel av dem hade utsatts för brott i en nära relation. Sedan coronavirusets utbrott i Sverige har Brottsofferjouren också märkt en ökning av samtal om just våld i nära relation till den nationella telefonlinjen.

– För att de som drabbas av våld i en nära relation ska få det stöd de har rätt till är också samverkan viktig. Rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, ideella organisationer och andra aktörer måste hjälpas åt. Det är därför glädjande att boken inte bara kan användas av stödjare inom Brottsofferjouren utan av alla som kommer i kontakt med våldsutsatta personer i sitt ideella uppdrag eller i sitt yrke, menar Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

”Smärtsam närhet” är finansierad av medel från Socialstyrelsen och går att beställa till endast fraktkostnad i Brottsofferjourens webbshop.

Idag bjöd jämställdhetsminister Åsa Lindhagen och civilminister Lena Micko in till möte med aktörer inom staten, kommunsektorn och civilsamhället som arbetar mot våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck. I ett pressmeddelande beskrivs att mötet hölls för att ”kraftsamla i arbetet som nu sker med anledning av spridningen av det nya coronaviruset.”

– Det är glädjande att regeringen tar frågan om den ökade utsattheten gällande våld i nära relation på allvar. Men det är oroväckande att dialogen enbart sker i en liten krets där flera viktiga aktörer exkluderas, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare, Brottsofferjouren Sverige.

– Vi befinner oss i en extrem situation just nu där vi måste hjälpas åt och civilsamhället har en viktig roll. Om fler ideella organisationer ges möjlighet att arbeta tillsammans kan vi göra mycket mer och hjälpa fler utsatta, menar Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

Landets brottsofferjourer gav under 2019 stöd till 15 735 kvinnor som utsatts för våldsbrott, sexualbrott eller annat brott mot individ. En hög andel av dem hade utsatts för brott i en nära relation. 

Sedan coronavirusets utbrott i Sverige har Brottsofferjouren också märkt en ökning av samtal om just våld i nära relation till vår nationella telefonlinje. Idag har Brottsofferjourens nationella telefoncentral öppet vardagar 09.00-19.00, men inte minst under den situation som nu råder vore det angeläget att även hålla öppet under helger liksom att öka den digitala närvaron genom att ge stöd via chatt. 

Vi skulle även kunna nå fler unga brottsutsatta och deras anhöriga genom att genomföra en nationell kampanj, gärna tillsammans med någon annan ideell organisation, till exempel BRIS.

Med ökade medel skulle vi också kunna stärka våra lokala brottsofferjourer i deras arbete på olika sätt för att säkerställa att alla brottsutsatta får det stöd de har rätt till.

Coronakrisen har visat att bristande kunskaper i svenska kan få allvarliga följder i utsatta områden. Idag har Brottsofferjouren volontärer på över 20 olika språk, så att vi kan ge stöd till människor på deras modersmål. Med förstärkta medel skulle vi kunna utöka både mängden språk samt tillgängligheten. Detta är extra viktigt i den tid vi just nu befinner oss i.

Regeringens fokus bör i alla lägen ligga på att så många utsatta som möjligt ska få stöd och hjälp. Därför bör inga viktiga aktörer som bidrar till detta exkluderas från samtal.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare Brottsofferjouren Sverige

Alla som drabbas av brott har rätt till stöd. Vår vision är att alla ska känna till att Brottsofferjouren finns och vilket stöd vi erbjuder.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare Brottsofferjouren Sverige

Två tredjedelar av jourerna har sett en ärendeökning under 2019 jämfört med föregående år. År 2018 hade Brottsofferjouren totalt 29 493 ärenden, 2019 var det 32 285 stycken, vilket är en ökning med 9,5 procent. Till stor del beror detta på att ärendemängden och direktförmedlingen från polisen för jourerna i Region Nord har gått upp 47 procent sedan förra året, vilket är en enorm ökning.

Det är glädjande att Brottsofferjouren stöder allt fler brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Ofta blir kontakten med Brottsofferjouren vändpunkten för den brottsutsatta.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Tänd ett ljus på Internationella Brottsofferdagen

Den 22 februari är det är den Internationella Brottsofferdagen. Initiativet till dagen togs redan år 1989 av psykologen Björn Lagerbäck, dåvarande ordförande för Brottsofferjourernas Riksförbund (numera Brottsofferjouren Sverige). Idén spreds sedan vidare och idag uppmärksammas dagen inte bara i Sverige utan också av flera länder. Idag tänds ljus över hela Sverige liksom i många andra länder för att uppmärksamma brottsoffers, anhöriga och vittnens situation. Flera av landets brottsofferjourer arrangerar också olika evenemang idag och imorgon för att uppmärksamma dagen. Det behövs.

Med den utveckling vi nu har mot en allt större vittnesobenägenhet och rädsla framför allt gällande den grövre kriminaliteten är detta av stor betydelse

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Brottsofferjouren Sverige ser positivt på att även BRÅ nu sätter fokus på de tidiga och väl dokumenterade förhörsutsagorna från bevispersoner. Om de tidiga förhören på ett bra sätt tas upp och videodokumenteras bör det få större betydelse i domstolarna om berättelsen där blir en annan eller om målsäganden eller vittnet inte säger något alls.

Bättre dokumenterade videoförhör under förundersökningarna ökar förutsättningarna för domstolarna. Detta förekommer men borde vara en regelmässighet, åtminstone vid allvarligare brott

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Idag presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens budgetförslag som bygger på januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Det märks att det är många som inverkat på det politiska utfallet i budgeten. Det stora partiet har inte kunnat hålla emot för alla önskemål.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Budgetförslaget innehåller bland annat satsningar på polisen samt stärkt rättsväsende och ökad trygghet.

Ökade anslag till domstolarna är positivt, men man kan fråga sig om det räcker? För lite resurser påverkar vardagsbrottens handläggningstid och utdragna rättsprocesser drabbar brottsoffer, anhöriga och vittnen hårt.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige

Regeringen satsar även pengar på att motverka våld i nära relationer genom öronmärkta anslag till landets tjej- och kvinnojourer.

Vi hade gärna sett en bredare tillgång för olika stödorganisationer att söka pengar inom detta område. Brottsofferjourerna runt om i Sverige arbetar väldigt aktivt med stödsökande som utsatts för våld i nära relationer. Det är en av de största brottsoffergrupperna som tar kontakt med oss.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare Brottsofferjouren Sverige