Kategori: Opinion

Den största innebär en förändring som kommer att göra stor skillnad för många brottsoffer och anhöriga – nämligen förbättrade möjligheter för brottsoffer att få ut sin ersättning (sitt skadestånd). Utredningen föreslår:

• Att ersättningen ska betalas ut snabbt och enkelt.
• Att brottsoffret ska ha rätt till brottsskadeersättning redan när domen på skadestånd får laga kraft, så att brottsoffret slipper gå omvägen via Kronofogden och sitt försäkringsbolag.
• Översyn av utmätningsförbudet för vissa skadestånd, med målet att det ska bli lättare att utmäta pengar hos personer som har skulder till bland annat brottsoffer.

I dagsläget måste brottsoffret för att få sin ersättning i första hand vända sig till gärningsmannen, därefter till Kronofogden, sitt försäkringsbolag och i sista hand Brottsoffermyndigheten. Detta är en mycket påfrestande process för många brottsutsatta. Sedan 2020 har 7 av 10 brottsoffer inte fått ut hela sin ersättning från Kronofogdemyndigheten och nästan hälften av dessa har inte fått någon ersättning alls.

Brottsofferjouren välkomnar denna utredning. Detta är en fråga som BOJ drivit i många år och vi ser mycket positivt på att regeringen ser brottsofferperspektivet gällande skadestånden. Läs mer om vad vi tycker i bland annat denna fråga här. Se hela regeringens presskonferens nedan.

Artikeln är publicerad i Nya Wermlands-Tidningen (NWT) den 20 maj och finns att läsa här för prenumeranter.

I artikeln lyfter vi bland annat:

• Bättre tekniska lösningar. Försvåra för brottslingarna genom till exempel tidsfördröjning av överföringar och dubbel­verifiering av betalningar för dem som så önskar. Det sätter tryggheten framför snabbheten.
• Ta makten över samtalet. Den som blir uppringd bör brutalt ta makten över samtalet genom att slänga på luren utan minsta hövlighet. Information och folkbildnings­kampanjer om hur man kan skydda sig mot bedrägerier skapar motstånds­kraft mot att utsättas.
• Bättre förutsättningar att utreda och lagföra. Polis och åklagare behöver bättre tillgång till specialister för att effektivt bekämpa de grova bedrägeri­brotten. Lagföringen måste öka. Ytterligare politiska satsningar känns nödvändiga.
• Prioritera brotts­utredningar genom höjt straffvärde.

I Funktionsrätt Sveriges valenkät svarar alla partier utom Socialdemokraterna och Moderaterna ja på frågan om de vill stärka lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott, på jämlik grund med andra diskrimineringsgrunder. Enligt en enkät som Brottsofferjouren Sverige i Tidningen Brottsoffer genomfört inför valet 2022 visar detsamma, majoriteten av riksdagspartierna är positiva till en sådan lagändring. Vi hoppas nu att även de statsbärande partierna sluter upp så att initiativ kan tas till:

• En bred översyn av det straffrättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning.
• En skärpning av lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott på jämlik grund.

Det är hög tid att Sverige genomför de åtgärder som krävs för att till fullo leva upp till kraven i EU:s brotts­offerdirektiv. Läs hela debattartikeln i DN.

Barn inom rättsväsendet är ofta i en mycket utsatt situation och barnrättsperspektivet i såväl utredningar som i rättsprocesser behöver stärkas. Barnet ska skyddas i processen, inte från processen, menar vår ordförande Sven-Erik Alhem och vice ordförande Monica Ekström i en debattartikel i NWT idag. Läs hela artikeln här.

SVT har intervjuat vittnesstöd från Brottsofferjouren vid både Värmlands och Örebro tingsrätt.

Brottsofferjouren vill att polisen informerar personer som ska vittna om att de kan få stöd – vilket inte alltid sker idag. Tilda Blink, vittnesstödssamordnare i Örebro län, menar att det ökar chanserna att personerna senare vågar avlägga vittnesmålen i rätten.

– Jag tror polisen kan bli bättre på det, säger hon.

Se hela reportaget i SVT.

Se också: Polisen positiv till vittnesstöd – men missar att informera

Vittnesstöd finns på tingsrätten för att ta emot både målsägande och vittnen, som deltar i rättegång. De ger praktisk information om hur det ser ut i lokalerna och om hur rättegången går till. Men långt ifrån alla känner till att stödet finns. Något som delvis kan bero på att polisen inte har skyldighet att informera vittnen om att det finns stöd att få.

– Många har en felaktig bild. Man kanske har sett på tv hur rättegångar går till i andra länder och det överensstämmer ju inte med hur det går till på riktigt här hos oss, säger Eva Aronsson, vittnesstödssamordnare på tingsrätten i Värmland.

Se hela reportaget i SVT

Det finns ett tydligt brottsofferperspektiv och det tycker jag är positivt. Det jag saknar är att man borde bespara brottsoffret eller den anhöriga den tidsödande processen att själv driva in ersättningen.

Monica Ekström

Se hela intervjun i TV4 Play här. Läs mer om utredningen här.

Bild: Simon Leppämäki; Thomas Johansson/TT.

”Polisen Ulf Boström visade i tv sina tårar och frustration över att polisen inte bättre kan skydda småföretagare i förorten från kriminella. Det är befriande när en polis tydligt visar känslor för brottsoffer, oavsett om känslan av otillräcklighet hos den enskilde polismannen är rätt eller fel”, skriver Sven-Erik Alhem.

Läs hela debattartikeln i Göteborgsposten.

Idag presenterade justitieminister Morgan Johansson (S) och jämställdhetsminister Märtha Stenevi (MP) regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Bland åtgärderna nämns bland annat ett nationellt våldsförebyggande program, kompetensinsatser i skolan, förbättrad vård för våldsutsatta kvinnor och ett stärkt arbete mot prostitution och människohandel.

Brottsofferjouren Sverige vill särskilt framhålla punkten 7, där det framgår att regeringen ska se över möjliga vägar för att ge kvinno- och tjejjourer och andra ideella organisationer inom brottsofferområdet bättre planeringsförutsättningar för att bedriva sitt arbete.

Förra året gav Brottsofferjouren stöd till 14 947 våldsutsatta kvinnor, vilket gör denna grupp till en av våra största brottsoffergrupper. Brottsofferjouren ger också årligen stöd till omkring 40 000 personer i domstol i samband med rättegång, en majoritet av dem är kvinnor. En kartläggning från 2020 från en av våra största tingsrätter visar att i ungefär 71 procent av fallen gäller kontakterna mål där personer utsatts för våldsbrott, sexualbrott och andra brott mot individ. Med långsiktiga förutsättningar får vi möjlighet att ge stöd till ännu fler.

Ta del av hela åtgärdsprogrammet här.