Kategori: Opinion

Tidigare i veckan tog justitie- och migrationsminister Morgan Johansson emot betänkandet ”En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring”. Enligt regeringens pressmeddelande lämnar utredningen ett kronvittnesförslag, som innebär att det ska införas en strafflindringsgrund för medverkan till utredning av annans brottslighet. Utredningen lämnar också flera lagförslag för ett förbättrat stöd och skydd för vittnen, bland annat om sekretess i domstol men även om att vittnen ska informeras om rättsprocessen och om möjligheten till stöd (se avsnitt 7.2 i betänkandet). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Ta del av hela betänkandet här.

Vi ser mycket positivt på att vittnen får information tidigt under förundersökningen, det är en fråga som vi på BOJ har drivit under många år. En ökad tillgång till stöd kan göra skillnad för trygghetskänslan och i förlängningen leda till att fler vågar vittna. Vi står även bakom förslaget om så kallade kronvittnen, vi hade dock gärna sett att man också lagt ett förslag om möjligheten att i särskilda fall vittna anonymt, för att ha bättre möjligheter att komma åt den grova, organiserade brottsligheten.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fem kvinnor har mist sina liv under en kort tidsperiod i Sverige där män misstänks ha mördat dem. Brottsofferjourens lokala jourer runtom i landet möter årligen ett mycket stort antal utsatta kvinnor. År 2020 var utgjorde 14 procent av våra ärenden våld i nära relation, och 83 procent av dessa brottsoffer var kvinnor.

Flera partiledare har nu reagerat och lovar krafttag mot mäns våld mot kvinnor.

– Fokus måste flyttas från att handla om att kvinnorna ska fly från våldsamma män och istället läggas på att skydda kvinnorna och skapa bästa möjliga trygghet för dem. Trygghet för kvinnan innebär också trygghet för barn som lever tillsamman med henne. Att kvinnan måste avbryta sitt liv och leva på hemlig ort medan mannen kan vistas fritt i samhället är orimligt, menar vår förbundsordförande Sven-Erik Alhem.

Ökad trygghet för den som är eller riskerar utsättas för brott bör väga tyngre än den frihetsinskränkning som erfordras vid kontaktförbud. Med tekniskt verksamma kontaktförbud bör kvinnans trygghet effektivt kunna stärkas och varje överträdelse omedelbar kunna leda till ingripande och lagföring. Då stärks målsäganderollen och tryggheten.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Du som är drabbad eller orolig för en närstående är alltid välkommen att kontakta Brottsofferjouren på telefon 116 006 eller genom att chatta med oss här på hemsidan. Du kan vara anonym, vi har tystnadslöfte och ingen polisanmälan krävs.

Det föreslagna särskilda brottet med gradindelning och med ett högt straffvärde tydliggör allvaret i denna form av övergrepp mot barn.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Detta är ett förslag som Brottsofferjouren Sverige ser positivt på och har drivit under en längre tid. Läs också Brottsofferjouren Sveriges remissvar Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående m.m.

Läs regerings pressmeddelande här.

I gårdagens Dagens Nyheter kritiserade Funktionsätt Sverige ett uttalande från Sverigedemokraternas ekonomipolitiska talesperson, Oscar Sjöstedt. Uttalandet som fälldes under måndagens budgetdiskussion i riksdagen, handlade om migrationspolitik. Sjöstedt yttrade bland annat att vi borde attrahera personer med hög begåvning till Sverige, istället för personer med låg begåvning. Som grund för detta gav Sjöstedt ett exempel där Migrationsdomstolen av humanitära skäl beviljat tillfälligt uppehållstillstånd till en man från Afghanistan, med lindrig utvecklingsstörning.

Frågan handlar i grunden om människosyn – uttalandet blottar en människosyn som strider mot principen om alla människors lika värde. Uttalandet sätter också ljus på de luckor som finns i vår svenska lagstiftning; personer med funktionsnedsättning saknar ett straffrättsligt skydd när det gäller hatbrott, såsom hets mot folkgrupp.

Skyddet mot hets mot folkgrupp¹ gäller idag ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Personer med funktionsnedsättning saknar däremot skydd.

2017 visade regeringen handlingskraft med ett stärkt straffrättsligt skydd² för transpersoner mot bland annat kränkningar och hets mot folkgrupp som vi välkomnar. Den allt hårdnande attityden i samhället mot personer med funktionsnedsättning visar att skyddet nu måste utvidgas.

Det brådskar nu. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt tar initiativ en lagändring som ger personer med funktionsnedsättning ett uttryckligt straffrättsligt skydd mot hatbrott.

Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige
Sven-Erik Alhem, Brottsofferjouren Sverige
John Stauffer, Civil Rights Defenders
Ulrika Strand, Fonden för mänskliga rättigheter
Jamie Bolling, Independent Living Institute
Morten Kjaerum, Raoul Wallenberginstitutet
 
¹ brottsbalken 16 kap 8 §
² prop. 2017/18:59

I DN Debatt den 23 augusti beskriver två föräldrar den brist på stöd som de upplevde efter att deras son blivit knivhuggen. Det är något som vi på Brottsofferjouren tyvärr känner igen från samtal med unga brottsoffer och deras vårdnadshavare. Att unga känner sig svikna av samhället kan vara förödande för deras framtida tilltro till rättsväsendet. Upplevelsen av att brottet de utsatts för inte tas på allvar kan leda till såväl psykisk ohälsa som att de nästa gång de utsätts för brott väljer att inte anmäla. Därför är det viktigt att samhället sluter upp kring både unga brottsoffer och unga gärningspersoner och erbjuder ett tidigt stöd.

När unga utsätts för brott drabbas ofta många personer i deras närhet. Anhöriga till både unga brottsoffer och unga gärningspersoner kan vara i stort behov av stöd. Anhöriga till gärningspersoner är en ofta bortglömd grupp som kan utsättas för ett hårt lidande och har svårt att få stöd. I vissa fall väljer en del att  flytta till en annan ort eftersom de upplever den sociala utsattheten som alltför svår.

Kontakten och medvetenheten om vilket stöd och hjälp civilsamhället kan erbjuda måste höjas. Brottsofferjouren ger stöd till unga brottsutsatta och vittnen, men också till anhöriga – både anhöriga till brottsutsatta och till gärningspersoner. Våra ideella stödpersoner finns med genom hela rättsprocessen och kan också hjälpa till i kontakten med myndigheter.

Brottsofferjouren finns över hela landet och vårt mål är att fler unga brottsoffer, vittnen och anhöriga till både brottsoffer och gärningspersoner ska få tillgång till det stöd vi erbjuder. Där behöver alla goda krafter hjälpas åt för att fler som är drabbade av ett brott ska få kunskap om och hjälp att hitta till en ideell stödorganisation.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige