Kategori: Opinion

60 000 människor fick under 2024 stöd från Brottsofferjouren. De vi möter dagligen befinner sig ofta i mycket utsatta situationer. De beskriver känslor av rädsla, oro och osäkerhet. Vi vet att vårt stöd gör skillnad och ger kraft att ta sig vidare.

Regeringen har i regeringsförklaringen tydligt framhållit ett perspektivskifte från gärningsperson till brottsoffer och samhällsskydd, där brottsoffrets ställning ska stärkas. Brottsofferjouren Sverige är tillsammans med 58 lokala jourer Sveriges största stödorganisation för brottsoffer, vittnen och anhöriga. Vi ger stöd på 25–30 olika språk. Vår stödlinje är öppen 365 dagar om året. Sedan februari i år hänvisar polisen alla stödsökande dit, och vi vidareförmedlar dem till önskad stödinsats. 80 procent väljer stöd från Brottsofferjouren.   

Trots allt detta arbete för brottsoffer, vittnen och anhöriga kan vi inte se att regeringen i den budgetproposition som presenterades igår har avsatt några särskilda medel till Brottsofferjouren.

Tydliga ord i regeringsförklaringen måste följas av tydlig handling – för brottsoffrens skull.

Igår lämnade statminister Ulf Kristersson sin regeringsförklaring för det kommande året. Där lyfts brottsoffer vid tre tillfällen. Brottsofferjouren är naturligtvis positivt till att brottsofferfrågorna lyfts, men det visar också att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att sätta brottsoffrets behov i centrum. Här kommenterar vi tre delar där brottsofferperspektivet märks tydligast.

1. Ett perspektivskifte – brottsoffret i fokus

Regeringen betonar att fokus ska flyttas från gärningspersonen till brottsoffret och till samhällsskyddet. Det är en välkommen markering som Brottsofferjouren delar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att trygghet för brottsoffer inte skapas genom längre straff. Minst lika avgörande är att straff verkställs snabbt och rättssäkert och att brottsoffer erbjuds stöd genom hela processen.

Sverige är bunden av EU:s brottsofferdirektiv där det framgår att brottsoffer ska ha rätt till stöd. Regeringen behöver tillse att det finns ekonomiska förutsättningar för Brottsofferjouren att verka lokalt och nationellt, bland annat genom en förbättrad finansiering av den nationella stödlinjen för brottsoffer, 116 006.

2. Barns utsatthet och risken för exploatering

Att barns utsatthet uppmärksammas är mycket positivt. Barn som brottsoffer och barn som riskerar att utnyttjas av kriminella nätverk behöver stå i centrum för politiska åtgärder. Här ser vi dock en risk. Förslag om fler tvångsmedel riktade mot minderåriga och en sänkning av straffmyndighetsåldern kan i praktiken leda till ökad utsatthet för barn, snarare än till bättre skydd. Vi menar att fokus i första hand bör ligga på förebyggande insatser och på att barn som drabbas av brott får det stöd de behöver.

3. Kontaktförbud vid våld i nära relation

Förslaget om automatiska kontaktförbud för den som dömts för våld i nära relation är ett steg i rätt riktning. Att regeringen dessutom lyfter fram hedersrelaterat våld och förtryck i detta sammanhang är viktigt. För att förslaget ska få verklig betydelse krävs dock att kontaktförbuden följs upp och att rättsväsendet får resurser att säkerställa efterlevnaden.

Sammanfattning

Brottsofferjouren välkomnar att regeringen tydligt lyfter brottsoffer i sin förklaring och ser positivt på flera av förslagen. Samtidigt behöver politiken utvecklas för att bättre svara mot brottsoffers faktiska behov – stöd, trygghet och rättssäkerhet. Vi vill gärna bidra med vår kunskap och erfarenhet för att säkerställa att detta perspektiv får större plats i det politiska arbetet framöver.

– Det här är ett lysande exempel på hur det inte ska gå till, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige, till DN.

– Det här är ett fall där man definitivt borde ha tagit hänsyn till målsägandens situation och den hemska upplevelse som överfallet innebar. Här borde lagstiftningen ändras. Det har alltid sagts att man ska anlägga ett brottsofferperspektiv, och det är än tydligare nu när det till och med står i regeringsförklaringen.

Läs hela artikeln i DN här.

Vår generalsekreterare Fredrik Mellqvist uttalar sig angående Kalla Faktas avslöjanden om att vittnen hotats inför Lundin-rättegången.

Brottsofferjouren, vars uppdrag är att stötta vittnen, reagerar kraftfullt på Kalla Faktas uppgifter.

– Om vi ska ha ett rättssamhälle som fungerar så måste man kunna utreda brott utan att man påverkar, hotar och till och med dödar vittnen som det ser ut i det här fallet, menar Mellqvist.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker att det är positivt att denna fråga lyfts. Vad gäller preskriptionstiderna för brott, har det skett positiva förändringar under senare år och fler övervägs fortfarande.

– Numera är det till exempel omöjligt att springa ifrån verkställigheten av ett utdömt fängelsestraff, något som är viktigt för att upprätthålla respekten för rättsordningen och likheten inför lagen, menar Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

Nämnda princip aktualiseras också när det gäller ett delgivningssystem som fungerar uselt. Hittills genomförda förenklingar har inte räckt till.

Det behövs en effektiv och enkel digital delgivningsordning, som en brottsmisstänkt aldrig kan springa ifrån och som medför att polisen aldrig mer behöver slösa kraft på att jaga ifatt en enda ytterligare misstänkt bara för delgivning. En förtroendeskapande delgivningsordning är viktig inte minst utifrån ett brottsofferperspektiv. Principen om likheten inför lagen kräver att onödiga kryphål täpps igen.

– Sven-Erik Alhem

Propositionen innehåller förslag som innebär att kontaktförbud ska kunna meddelas i fler fall, att de ska kunna omfatta större geografiska områden och att kontaktförbud i fler fall ska kunna förenas med elektronisk övervakning, så kallad fotboja. Syftet med förslagen är att förbättra skyddet för kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld och andra kränkningar i nära relationer.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker att det är positivt att möjligheterna till kontaktförbud och elektronisk övervakning utökas.

Samtidigt vill BOJ understryka vikten av att ett kontaktförbud aldrig kan ersätta anhållande/häktning i de allvarligare fallen av misstänkta brott. Ofta är det ofrånkomligt att gärningsmannen anhålls eller häktas, då det annars skulle kunna få förödande konsekvenser för den hotade kvinnan.

– Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Läs regeringens pressmeddelande här

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) anser med beaktande av såväl brottsoffer- som barnrättsperspektivet att nuvarande straffmyndighetsålder är väl avvägd. När det gäller underåriga som på beställning utför allvarliga brott är barnen, vill BOJ framhålla, att anse som både brottsoffer och gärningspersoner. En sänkning av straffmyndighetsåldern skulle dessutom kunna locka vuxna anstiftare att utnyttja ännu yngre barn för att utföra grova brott.

Det är viktigt att påpeka att den vuxne anstiftarens agerande har ett synnerligen högt straffvärde. Vuxen är man redan från 18 års ålder. Som vuxen riskerar man att dömas till livstids fängelse grova brott såsom mord.

Att gängkriminaliteten dominerat den kriminalpolitiska debatten har medfört att brottsofferperspektivet har blivit starkare. Liksom fokus på samhällsskyddet. Det menar Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Sven-Erik Alhem som beskriver hur det rådande samhällsklimatet driver fram ny lagstiftning för att skydda allmänheten.

– Den stora fasan inom brottsområdet i vårt samhälle just nu är gängens härjningar med så kallade dödsskjutningar och sprängattentat. Det är något som inverkar på oss alla. Jag brukar säga att vi alla är brottsoffer i vid bemärkelse. Därför att hussprängningar och dödskjutningar drabbar oss alla åtminstone psykiskt. Även helt oskyldiga människor får dessvärre sätta livet till, säger Sven-Erik Alhem. 

Gängkriminaliteten och de nya utmaningar som uppstår i dess kölvatten har också i hög grad påverkat rättspolitiken, menar han.

– Det har skett en svängning från ett gärningsmannaperspektiv. Vi kan nu se hur det samhällsskydds- och brottsofferperspektiv regeringen tidigt uttalade har satt sin prägel på ny lagstiftning.

Aktuellt just nu är regeringens förslag om att alldeles undantagsvis i brottmål tillåta anonyma vittnen uttala sig under förundersökning samt under huvudförhandling i domstol. Vid Tidningen Brottsoffers pressläggning har riksdagen ännu inte fattat beslut i frågan, men väntas göra det i slutet av november.

Möjligheten att i exceptionella fall kunna få vittna anonymt är något som Sven-Erik Alhem och Brottsofferjouren drivit länge.

–  De första reaktionerna jag fick var enormt negativa, men nu finns det en större enighet bakom, i alla fall i riksdagen. Utan att gå in på detaljerna kan man säga att detta främst är aktuellt i de situationer där tystnadskulturen har föranlett att nästan ingen vågar ställa upp och vittna.

Anonyma vittnen är alltså, betonar Sven-Erik Alhem, en undantagssituation som för att kunna komma till stånd måste beslutas av domstol.Han poängterar att för de allra flesta som ska vittna kommer vittnesplikten att gälla precis som vanligt. Viktigt är också att utanför den allra grövsta gängkriminaliteten finns det normalt ingen som helst anledning känna oro för att vittna.

– Den som ska höras som vittne kan inte säga att ”jag gör detta bara under förutsättning att jag får vara anonym”. Vittnesplikten gäller som vanligt för det stora flertalet mål och vittnesplikten medför att man inte på något sätt har möjlighet att som vittne själv avgöra om man ska ställa upp eller inte.

I somras föreslog regeringens utredare att ett nytt tidsobestämt straff ska införas, ett så kallat säkerhetsstraff.  Straffet ska kunna dömas ut i fall av allvarliga vålds- eller fridskränkningsbrott där risken för återfall bedöms vara hög. Förslaget har nyligen varit ute på remiss och blev också aktuellt i debatten som följde nyheten om att den så kallade Nytorgsmannen misstänkts för en ny våldtäkt efter att han blivit villkorligt frigiven från ett femårigt fängelsestraff gällande flera våldtäkter och andra sexualbrott mot flera olika kvinnor. Han har också häktats som på sannolika skäl misstänkt för det nya våldtäktsbrottet.

– Jag ska inte gå närmare in på det målet, men kort kan nämnas  att Nytorgsmannen enligt medieuppgifter blev villkorligt frigiven trots att han misskött sig under fängelsetiden och att man från kriminalvårdens sida framhöll att det var hög risk för återfall.

Brottsofferjouren Sverige har i sitt remissvar ställt sig positiva till att säkerhetsstraffet införs. Sven-Erik Alhem betonar vikten av att det finns en så kallad säkerhetsventil inbyggd i straffet, liksom det finns i de tidsobestämda påföljder som finns i Sverige idag – livstidsstraff och rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

– När det gäller livstidsdömda till exempel så kan de när minst tio år har verkställts ansöka om att få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt fängelsestraff. Den prövningen sker i Örebro tingsrätt i första instans. Vid avslag kan den livstidsdömde ansöka på nytt en gång per år.

Att ansökan om omprövning kan ske årligen är Sven-Erik Alhem dock kritisk mot.

– När det sker så tätt blir uppmärksamheten i media ofta påfrestande för inte minst berörda anhöriga till mordoffer.

En annan effekt av gängkriminaliteten, menar Sven-Erik Alhem, är att annan brottslighet ofta får lägre prioritet hos polisen.

– Gängkriminellas härjningar har medfört att polisen måste ägna så mycket tid åt att utreda just deras brottslighet att vardagsbrotten ofta prioriteras ner. Det är något jag märker i många samtal jag får från människor som är missnöjda med hur deras anmälan har behandlats.

 Samtidigt understryker han att det inte går att generalisera. Det finns också många goda exempel på väl genomförda utredningar men nedprioriteringen i stort märks som en följd av gängkriminaliteten.

Sven-Erik Alhem betonar att Brottsofferjouren har en fortsatt viktig roll i samhället.

– Något jag ständigt framhåller är att den medmänskliga ideella och icke-myndighetsbaserade stödverksamheten som vi bedriver är betydelsefull i en mängd olika avseenden. Det framkommer också ofta i de intervjuer som görs med människor som har fått stöd från oss.

I propositionen föreslås bland annat att föräldrabalken ändras för att säkerställa att barnets rätt att skyddas mot våld går före föräldrarnas rätt till umgänge med barnet. Det ska även i föräldrabalken uttryckligen anges vilka faktorer som ska ligga till grund för bedömningen av om vårdnaden av ett barn som är placerat i familjehem ska flyttas över till familjehemsföräldrarna, och barnet och dess vårdnadshavare ska ha rätt till offentligt biträde vid vårdnadsöverflyttning till någon annan än barnets föräldrar.

Regeringen föreslår också att domstolar i vissa svårbedömda fall ska ha en skyldighet att hämta in ett sakkunnigutlåtande från en psykolog vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. 

– Alla barn måste kunna räkna med att samhället skyddar dem från våld och kränkningar. Föräldrars önskan om umgänge får aldrig gå före risken för att ett barn far illa. Vi lägger nu fram förslag som betonar att risken för att barnet far illa alltid måste sättas främst i frågor om vårdnad, boende och umgänge, och att det är barnets – inte förälderns – intresse av umgänge som är avgörande. De här förslagen skapar förutsättningar för att barnets bästa alltid ska få fullt genomslag när det handlar om vårdnad, boende och umgänge, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett pressmeddelande.  

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.