Kategori: Opinion

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker att det är positivt att denna fråga lyfts. Vad gäller preskriptionstiderna för brott, har det skett positiva förändringar under senare år och fler övervägs fortfarande.

– Numera är det till exempel omöjligt att springa ifrån verkställigheten av ett utdömt fängelsestraff, något som är viktigt för att upprätthålla respekten för rättsordningen och likheten inför lagen, menar Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

Nämnda princip aktualiseras också när det gäller ett delgivningssystem som fungerar uselt. Hittills genomförda förenklingar har inte räckt till.

Det behövs en effektiv och enkel digital delgivningsordning, som en brottsmisstänkt aldrig kan springa ifrån och som medför att polisen aldrig mer behöver slösa kraft på att jaga ifatt en enda ytterligare misstänkt bara för delgivning. En förtroendeskapande delgivningsordning är viktig inte minst utifrån ett brottsofferperspektiv. Principen om likheten inför lagen kräver att onödiga kryphål täpps igen.

– Sven-Erik Alhem

Propositionen innehåller förslag som innebär att kontaktförbud ska kunna meddelas i fler fall, att de ska kunna omfatta större geografiska områden och att kontaktförbud i fler fall ska kunna förenas med elektronisk övervakning, så kallad fotboja. Syftet med förslagen är att förbättra skyddet för kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld och andra kränkningar i nära relationer.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker att det är positivt att möjligheterna till kontaktförbud och elektronisk övervakning utökas.

Samtidigt vill BOJ understryka vikten av att ett kontaktförbud aldrig kan ersätta anhållande/häktning i de allvarligare fallen av misstänkta brott. Ofta är det ofrånkomligt att gärningsmannen anhålls eller häktas, då det annars skulle kunna få förödande konsekvenser för den hotade kvinnan.

– Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Läs regeringens pressmeddelande här

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) anser med beaktande av såväl brottsoffer- som barnrättsperspektivet att nuvarande straffmyndighetsålder är väl avvägd. När det gäller underåriga som på beställning utför allvarliga brott är barnen, vill BOJ framhålla, att anse som både brottsoffer och gärningspersoner. En sänkning av straffmyndighetsåldern skulle dessutom kunna locka vuxna anstiftare att utnyttja ännu yngre barn för att utföra grova brott.

Det är viktigt att påpeka att den vuxne anstiftarens agerande har ett synnerligen högt straffvärde. Vuxen är man redan från 18 års ålder. Som vuxen riskerar man att dömas till livstids fängelse grova brott såsom mord.

Att gängkriminaliteten dominerat den kriminalpolitiska debatten har medfört att brottsofferperspektivet har blivit starkare. Liksom fokus på samhällsskyddet. Det menar Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Sven-Erik Alhem som beskriver hur det rådande samhällsklimatet driver fram ny lagstiftning för att skydda allmänheten.

– Den stora fasan inom brottsområdet i vårt samhälle just nu är gängens härjningar med så kallade dödsskjutningar och sprängattentat. Det är något som inverkar på oss alla. Jag brukar säga att vi alla är brottsoffer i vid bemärkelse. Därför att hussprängningar och dödskjutningar drabbar oss alla åtminstone psykiskt. Även helt oskyldiga människor får dessvärre sätta livet till, säger Sven-Erik Alhem. 

Gängkriminaliteten och de nya utmaningar som uppstår i dess kölvatten har också i hög grad påverkat rättspolitiken, menar han.

– Det har skett en svängning från ett gärningsmannaperspektiv. Vi kan nu se hur det samhällsskydds- och brottsofferperspektiv regeringen tidigt uttalade har satt sin prägel på ny lagstiftning.

Aktuellt just nu är regeringens förslag om att alldeles undantagsvis i brottmål tillåta anonyma vittnen uttala sig under förundersökning samt under huvudförhandling i domstol. Vid Tidningen Brottsoffers pressläggning har riksdagen ännu inte fattat beslut i frågan, men väntas göra det i slutet av november.

Möjligheten att i exceptionella fall kunna få vittna anonymt är något som Sven-Erik Alhem och Brottsofferjouren drivit länge.

–  De första reaktionerna jag fick var enormt negativa, men nu finns det en större enighet bakom, i alla fall i riksdagen. Utan att gå in på detaljerna kan man säga att detta främst är aktuellt i de situationer där tystnadskulturen har föranlett att nästan ingen vågar ställa upp och vittna.

Anonyma vittnen är alltså, betonar Sven-Erik Alhem, en undantagssituation som för att kunna komma till stånd måste beslutas av domstol.Han poängterar att för de allra flesta som ska vittna kommer vittnesplikten att gälla precis som vanligt. Viktigt är också att utanför den allra grövsta gängkriminaliteten finns det normalt ingen som helst anledning känna oro för att vittna.

– Den som ska höras som vittne kan inte säga att ”jag gör detta bara under förutsättning att jag får vara anonym”. Vittnesplikten gäller som vanligt för det stora flertalet mål och vittnesplikten medför att man inte på något sätt har möjlighet att som vittne själv avgöra om man ska ställa upp eller inte.

I somras föreslog regeringens utredare att ett nytt tidsobestämt straff ska införas, ett så kallat säkerhetsstraff.  Straffet ska kunna dömas ut i fall av allvarliga vålds- eller fridskränkningsbrott där risken för återfall bedöms vara hög. Förslaget har nyligen varit ute på remiss och blev också aktuellt i debatten som följde nyheten om att den så kallade Nytorgsmannen misstänkts för en ny våldtäkt efter att han blivit villkorligt frigiven från ett femårigt fängelsestraff gällande flera våldtäkter och andra sexualbrott mot flera olika kvinnor. Han har också häktats som på sannolika skäl misstänkt för det nya våldtäktsbrottet.

– Jag ska inte gå närmare in på det målet, men kort kan nämnas  att Nytorgsmannen enligt medieuppgifter blev villkorligt frigiven trots att han misskött sig under fängelsetiden och att man från kriminalvårdens sida framhöll att det var hög risk för återfall.

Brottsofferjouren Sverige har i sitt remissvar ställt sig positiva till att säkerhetsstraffet införs. Sven-Erik Alhem betonar vikten av att det finns en så kallad säkerhetsventil inbyggd i straffet, liksom det finns i de tidsobestämda påföljder som finns i Sverige idag – livstidsstraff och rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

– När det gäller livstidsdömda till exempel så kan de när minst tio år har verkställts ansöka om att få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt fängelsestraff. Den prövningen sker i Örebro tingsrätt i första instans. Vid avslag kan den livstidsdömde ansöka på nytt en gång per år.

Att ansökan om omprövning kan ske årligen är Sven-Erik Alhem dock kritisk mot.

– När det sker så tätt blir uppmärksamheten i media ofta påfrestande för inte minst berörda anhöriga till mordoffer.

En annan effekt av gängkriminaliteten, menar Sven-Erik Alhem, är att annan brottslighet ofta får lägre prioritet hos polisen.

– Gängkriminellas härjningar har medfört att polisen måste ägna så mycket tid åt att utreda just deras brottslighet att vardagsbrotten ofta prioriteras ner. Det är något jag märker i många samtal jag får från människor som är missnöjda med hur deras anmälan har behandlats.

 Samtidigt understryker han att det inte går att generalisera. Det finns också många goda exempel på väl genomförda utredningar men nedprioriteringen i stort märks som en följd av gängkriminaliteten.

Sven-Erik Alhem betonar att Brottsofferjouren har en fortsatt viktig roll i samhället.

– Något jag ständigt framhåller är att den medmänskliga ideella och icke-myndighetsbaserade stödverksamheten som vi bedriver är betydelsefull i en mängd olika avseenden. Det framkommer också ofta i de intervjuer som görs med människor som har fått stöd från oss.

I propositionen föreslås bland annat att föräldrabalken ändras för att säkerställa att barnets rätt att skyddas mot våld går före föräldrarnas rätt till umgänge med barnet. Det ska även i föräldrabalken uttryckligen anges vilka faktorer som ska ligga till grund för bedömningen av om vårdnaden av ett barn som är placerat i familjehem ska flyttas över till familjehemsföräldrarna, och barnet och dess vårdnadshavare ska ha rätt till offentligt biträde vid vårdnadsöverflyttning till någon annan än barnets föräldrar.

Regeringen föreslår också att domstolar i vissa svårbedömda fall ska ha en skyldighet att hämta in ett sakkunnigutlåtande från en psykolog vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. 

– Alla barn måste kunna räkna med att samhället skyddar dem från våld och kränkningar. Föräldrars önskan om umgänge får aldrig gå före risken för att ett barn far illa. Vi lägger nu fram förslag som betonar att risken för att barnet far illa alltid måste sättas främst i frågor om vårdnad, boende och umgänge, och att det är barnets – inte förälderns – intresse av umgänge som är avgörande. De här förslagen skapar förutsättningar för att barnets bästa alltid ska få fullt genomslag när det handlar om vårdnad, boende och umgänge, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett pressmeddelande.  

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Att polisen behöver prioritera det dödliga våldet är förståeligt. Dock kan vi inte ha ett rättssystem där andra brottsanmälningar prioriteras bort, förhalas eller läggs ner. Det kommer att få allvarliga konsekvenser för människors tilltro till rättssamhället, skriver vår förbundsordförande Sven-Erik Alhem samt generalsekreterare Fredrik Mellqvist i Dagens Juridik.

Se hela inslaget i TV4 här. Justitieminister Gunnar Strömmer säger till TV4 att han är villig att se över frågan.

Samtidigt skriver en ledare i DN om att banker ignorerar Högsta domstolens prejudicerande dom om telefonbedrägerier. De skriver bland annat:

”Än mer stötande är att bankerna alltjämt struntar i att ersätta drabbade kunder, trots att juridiken numera är glasklar. I en vägledande dom förra sommaren fastslog Högsta domstolen att Länsförsäkringar Bank var skyldig att ersätta en kontoinnehavare som svindlats på 400 000 kronor.

Hen hade visserligen agerat ”grovt oaktsamt” genom att lämna ut sina kontouppgifter, men inte ”särskilt klandervärt”. För det krävs nämligen att offret är medvetet om – eller åtminstone likgiltigt inför – konsekvenserna av sitt agerande, konstaterade HD, vilket banken inte kunde leda i bevis. Enligt lagen ska offret därmed ersättas för alla förluster över 12 000 kronor.”

Det är väldigt viktigt att bankernas agerande uppmärksammas och att ingen enskild berörd bedragen målsägande lämnas ensam i förhållande till en övermäktig bank. Sök alltid först juridisk vägledning innan du ger upp!

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Han fortsätter:

– En stark bank bör ha lätt för att anlägga ett brottsofferperspektiv i fråga om en nätbedragen bankkund. Jag tycker också att alla banker har anledning att varenda dag ställa sig frågan: Har vi i vår bank gjort allt vi kan för skydda våra kunder och göra livet surt för alla hänsynslösa bedragare? 

Den största innebär en förändring som kommer att göra stor skillnad för många brottsoffer och anhöriga – nämligen förbättrade möjligheter för brottsoffer att få ut sin ersättning (sitt skadestånd). Utredningen föreslår:

• Att ersättningen ska betalas ut snabbt och enkelt.
• Att brottsoffret ska ha rätt till brottsskadeersättning redan när domen på skadestånd får laga kraft, så att brottsoffret slipper gå omvägen via Kronofogden och sitt försäkringsbolag.
• Översyn av utmätningsförbudet för vissa skadestånd, med målet att det ska bli lättare att utmäta pengar hos personer som har skulder till bland annat brottsoffer.

I dagsläget måste brottsoffret för att få sin ersättning i första hand vända sig till gärningsmannen, därefter till Kronofogden, sitt försäkringsbolag och i sista hand Brottsoffermyndigheten. Detta är en mycket påfrestande process för många brottsutsatta. Sedan 2020 har 7 av 10 brottsoffer inte fått ut hela sin ersättning från Kronofogdemyndigheten och nästan hälften av dessa har inte fått någon ersättning alls.

Brottsofferjouren välkomnar denna utredning. Detta är en fråga som BOJ drivit i många år och vi ser mycket positivt på att regeringen ser brottsofferperspektivet gällande skadestånden. Läs mer om vad vi tycker i bland annat denna fråga här. Se hela regeringens presskonferens nedan.

Artikeln är publicerad i Nya Wermlands-Tidningen (NWT) den 20 maj och finns att läsa här för prenumeranter.