Kategori: Remissvar

Brottsofferjouren Sverige (Boj) har följande synpunkter avseende SOU 2018:85 Slopad straffrabatt för unga myndiga.
Den i utredningen föreslagna slopade ungdomsrabatten gällande åldern 18-20 år har vållat en het debatt under utredningens gång. Inte minst gäller det efter hand som media satt fokus på en del tunga remissvar med allvarlig kritik mot förslaget.

Från de synpunkter Boj har att företräda är det viktigt att nogsamt beakta brottsofferperspektivet. Den som utsätts för ett våldsbrott får skador oavsett om gärningspersonen är ung eller äldre. Boj har emellertid även skäl att beakta den successiva övergången för en gärningsperson från barn till vuxen individ. Vi kan därför sympatisera med kritiken såvitt den gäller utredningens inriktning mot en total ändring där den s k ungdomsrabatten föreslås slopas generellt för all brottslighet av unga gärningsmän som nått myndighetsåldern och fullt ut ska betraktas som vuxna gärningspersoner.

Det känns angeläget att väsentligen begränsa ändringen till att gälla särskilt allvarlig kriminalitet i mer organiserad eller systematisk form, som således tydligt avviker från sådant som skulle kunna hänföras till typisk ungdomsbrottslighet av mer engångskaraktär och där det – trots att myndighetsåldern uppnåtts för gärningspersonen – kan finnas anledning att ändå tillämpa ungdomsrabatten av flera skäl.

En sådan mer nyanserad reglering skulle – tycker vi – leda till en bättre övergångsreglering hän mot det fullvärdiga straffrättsliga vuxenansvaret samtidigt som riskerna med en alltför tuff handläggning för unga lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 begränsas högst väsentligt. Därtill minskas statens kostnader väsentligen jämfört med utredningens förslag.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Inledning

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) välkomnar utredningen och ser positivt på förslaget om ett stärkt skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Idag finns ett glapp mellan förekomst, anmälningar och fällande domar när det gäller hedersrelaterad brottslighet vilken tydlig talar för att kompetensen om hur hedersproblematik upptäcks och utreds fortsatt behöver stärkas inom både brottsbekämpande myndigheter och andra samhällsaktörer, så som socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola.

BOJ vill även framhålla att pojkars utsatthet och risken för så kallade uppfostringresor till föräldrarnas ursprungsland ytterligare behöver uppmärksammas.

BOJ instämmer till stor del i utredningens problembeskrivningar och ser generellt positivt på de åtgärder som föreslås. Vi vill ändå framhålla att ny lagstiftning och nya riktlinjer inte löser de grundläggande problem som vi ser när det gäller det faktiska skyddet av barn. Fortsatt finns ett behov av att ställa höga krav på både myndigheter och yrkesverksamma som möter målgruppen. Inte minst när det gäller att vidta tillräckliga skyddsåtgärder och förhindra att barn- och tvångsäktenskap sker.

4. Brott med hedersmotiv

Utredningen beskriver det hedersrelaterade våld och förtryck som flickor och pojkar kan utsättas för. Länsstyrelsen anser att det i sammanhanget också är värt att notera att pojkars och unga mäns utsatthet inte enbart består av att tvingas kontrollera kvinnliga släktingar eller riskera att bli bortgift. De kan även till exempel bli bortförda till föräldrarnas ursprungsland för så kallade uppfostringsresor. Länsstyrelsen har även sett exempel på flickor som i liknande syfte hålls kvar utomlands.

4.6.1 En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv bör införas
BOJ ställer sig positiv till att heder som motiv uppmärksammas på ett tydligare sätt i lagstiftningen vilket kan bidra till att hedersbrott uppmärksammas och prioriteras i större utsträckning. Vi delar också utredningens bedömning att hedersrelaterat våld och förtryck är ett väletablerat begrepp som kan användas även i ett lagstiftande sammanhang.
Vi anser dock att Hedersrelaterat våld och förtryck bör få en särskild brottsrubricering med anledning av detta skulle kunna bidra till att framhålla att detta är ett mycket allvarligt brott, och att det därmed kan komma att prioriteras på ett annat sätt inom rättsväsendet. En särskild brottsrubricering skulle också ge bättre förutsättningar att tillsätta polis och åklagare som har särskild kunskap inom området och att ta hänsyn till andra aspekter redan från starten av utredningen. Bättre utredningar bidrar i sin tur till att den nationella strategins tredje målsättning om en effektivare brottsbekämpning uppnås. Dessutom skulle det också vara möjligt att föra statistik på området för att kunna uppskatta omfattningen av problematiken och kunna fördela medel och resurser utifrån de behov som finns.

5. Är den straffrättsliga lagstiftningen ändamålsenligt utformad?

5.2.5 Vilseledande till tvångsäktenskapsresa
BOJ menar att det kan finnas anledning att titta närmare på vad som skulle krävas för att kunna lagföra även vilseledande till sådana resor som inte direkt står i samband med tvångsäktenskap, men där syftet ändå är att bevaka att den unga lever enligt kollektivets normer till dess att hon eller han till exempel uppnått laglig äktenskapsålder.

5.4.3 Barnäktenskap bör kriminaliseras
BOJ ställer sig mycket positiv till att barnäktenskap kriminaliseras och att det även ska omfatta så kallade informella äktenskap, som får samma konsekvenser för den utsatta som juridiskt bindande äktenskap. Vi vill framhålla att samhället behöver visa på allvaret i barnäktenskap, särskilt kopplat till att Barnkonventionen blir lag 2020. Barnäktenskap måste ses som ett mycket allvarligt brott då barn alltid är i ett utsatt läge gentemot föräldrar och vuxna i allmänhet.
Vi vill dock poängtera att lagstiftningen i sig inte är tillräcklig utan att det fortsatt kommer att krävas en mängd åtgärder för att säkerställa barnets skydd samt möjliggöra åtal och domar rörande barnäktenskap.

6. Effektivare verktyg för att motverka barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning utomlands

6.5.3 I förebyggande syfte bör ett utreseförbud för barn införas och passlagens regler ändras

Utreseförbud kan bli ett viktigt verktyg för socialtjänsten och det är bra att det inte ska krävas LVU-beslut. Lagstiftaren bör ändå överväga att utreseförbud ska kunna beslutas även när det gäller unga vuxna eftersom när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är det just gruppen unga vuxna det handlar om och de är särskilt sårbara, då de kan ha samma behov som en minderårig men betraktas som en vuxen.

7. Ett effektivt arbete vid myndigheterna

7.4.4 Arbetsmetoder i andra länder
För att stärka arbetet mot könsstympning, barn- och tvångsäktenskap samt bortförda barn anser BOJ att en liknande enhet som Forced Marriage Unit (FMU) i Storbritannien borde införas även i Sverige. Enheten bör då placeras under UD för att ha möjlighet att agera och hjälpa till att för tillbaka bortförda barn till Sverige.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

I arbetet med detta remissvar har Heléne Carlsson, verksamhetsutvecklare inom våld i nära relation på Brottsofferjouren Sverige samt Monica Ekström, vice ordförande i Brottsofferjouren Sverige, varit specialföredragande.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker utredarens förslag. Vi delar också den uppfattning och den bedömning som utredaren har redovisat.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker det förslag som har lämnats i promemorian.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker på goda grunder att det finns skäl att värna demokratin också genom en straffskärpningsregel som i princip kan vara utformad på sätt föreslagits. Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker den föreslagna lagstiftningen.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) ställer sig bakom utredningsförslaget i dess helhet. Vi ser det som angeläget ur ett barnrättsperspektiv även om det – vad gäller förslaget om avskaffandet av preskription för ytterligare brott må
finnas vissa principiella invändningar, vilka vi emellertid anser bör få stå tillbaka i förhållande till det tyngre barnrättsperspektivet.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige ställer sig bakom det remissvar som inlämnats av Forum, Idéburna organisationer med social inriktning.
Utöver de synpunkter som lämnats i nämnda remissvar vill vi tillägga följande.
Brottsofferjouren Sverige får större delen av sina ekonomiska medel från Brottsofferfonden. Även lokala brottsofferjourers verksamhet finansieras till viss del på detta sätt. Brottsofferfonden administreras av Brottsoffermyndigheten och har ett råd som tar beslut om vilka bidrag som ska utbetalas. Rådet består av forskare samt Brottsoffermyndighetens generaldirektör och sammanträder två gånger per år. Rådets beslut motiveras inte och kan inte överklagas.
Verksamhetsbidrag och projektbidrag kan endast beviljas för ett år.
På grund av fondens konstruktion och regelverk blir inte de regler som styr annan bidragsgivning tillämpliga.
Brottsofferjouren Sverige vill se en förändring av Brottsofferfondens förordning så att den harmoniserar med utredningens förslag och då i synnerhet förslaget om tvååriga bemyndiganden.
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande
Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige instämmer i allt väsentligt i vad som förts fram i utredningen.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige instämmer i allt väsentligt i vad som förts fram i utredningen. Förslaget om särskilt avsatta medel för brottsofferstöd ser vi som mycket värdefullt och ser fram emot ett förtydligande i denna fråga.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige tillstyrker de överväganden och förslag som läggs fram om att tillåta en utökad användning av tidigt lämnade – och väl dokumenterade – berättelser som bevis. Brottsofferjouren Sverige anser att en sådan anpassning av de grundläggande processprinciperna om muntlighet och omedelbarhet fortfarande uppfyller gällande krav på rättssäkerhet för enskilda mot staten. När det gäller omedelbarhetsprincipen torde numera kunna konstateras att den ”omedelbara” bevisupptagning inför domstol som länge framhållits som den bästa och säkraste verkligen kan ifrågasättas. Tvärtom gäller det att tidigt säkra utsagor, som med modern teknik blir perfekt dokumenterade och ger bevispersonerna en lugn och trygg miljö jämfört med vad som kan vara fallet i uppmärksammade mål i processdomstolen kanske relativt lång tid efter själva iakttagelserna. Att en komplettering av tidigt under förundersökningen lämnade förhörsuppgifter kan erfordras, förändrar inte bilden. Den ursprungliga och väl dokumenterade berättelsen finns kvar och kompletteras därefter med tilläggsfrågor på lämpligt sätt. Att bevispersoner hörs i en för dem så trygg miljö som möjligt är viktigt. Likaså att bevispersoner inte ”slits ut” genom att höras på nytt i processdomstolen, när det inte framstår som absolut nödvändigt med ett förhör i domstol. Och i sådana fall kan lämpligen videolänkförhör från en annan domstol än processdomstolen vara det bästa alternativet just för att skapa tryggheten för bevispersonen i ett turbulent mål, där den mediala bevakningen i processdomstolen kan vara extra påfrestande för bevispersonen.

Brottsofferjouren Sverige tror också att det presenterade förslaget kan leda till en effektivisering av brottsbekämpandet med resultatet att fler brott klaras upp och därigenom ytterst sett även leder till en ökad rättstrygghet för den enskilde som antingen har utsatts för brott eller som kanske allra helst- genom den bättre brottsbekämpningen – kan undgå att utsättas för brott.

I arbetet med detta remissvar har även advokat Viveka Bonde i Brottsofferjouren Sveriges förbundsstyrelse deltagit.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare