Kategori: Remissvar

Inledning och sammanfattning

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) ser positivt på utredningens ambition att öka möjligheterna för idéburna aktörer att delta i utförandet av offentligt finansierade välfärdstjänster. Välfärden står inför stora utmaningar samtidigt som det finns särskilda behov av förändrade arbetssätt och kvalitetsutveckling inom området. Idéburna aktörer kan på ett avgörande sätt, genom unik kompetens och erfarenhet, bidra till viktig innovation och utveckling för att möta enskildas olika behov.

Vi välkomnar betänkandet där det för första gången definieras vem som är idéburen aktör i välfärden samt även definierar vad välfärden i Sverige är. Vi vill dock uttrycka viss oro över förslaget att lägga en avgift på idéburna aktörer som vill vara med i det frivilliga registret. Framtagandet av registret är bra då det gör det lättare att få fram relevant statistik och även underlättar och troligtvis ökar benägenheten att forska på sektorn. Vår oro handlar om avgiftens storlek. Den måste vara anpassad till en nivå som möjliggör för alla att registrera sig. Organisationer ska inte nödgas avstå registrering till följd av avgiftens storlek.

När det gäller förslaget om IOP (idéburet offentligt partnerskap) biträder vi utredningens förslag. Vägledningen som tagits fram är tydlig, vilket säkert gör att den kommer att användas både av det offentliga och de idéburna.

Kapitel 5
Förslag till en tydlig definition av idéburna aktörer i välfärden

Definitionen av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet är välskriven och vi är särskilt positiva till ordet ”oegennyttig” som tagits fram av utredningen.

5.4.4 Värdeöverföringar
Kapitlet om värdeöverföringar är bra men vi känner osäkerhet om vad som menas med följande mening: ”En idéburen aktör i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska skriftligen varje år till den ansvariga myndigheten lämna uppgifter om beslutade värdeöverföringar.” Ordalydelsen är tämligen svårbegriplig. Informationen förutsätts lämnas oavsett om några värdeöverföringar har gjorts under året eller inte. Vi förutsätter att utredningen menar att organisationerna kan skicka in sin verksamhetsberättelse med årsredovisning som det skriftliga underlaget för att visa beslutade värdeöverföringar. Verksamhetsberättelse och årsredovisning är handlingar som organisationerna alltid tar fram och detta bör räcka som skriftlig dokumentation. Det får inte läggas ytterligare administrativa uppgifter på organisationerna.

5.4.5 Förslag till förfarande
Registermyndigheten ska få ta ut en avgift för registerhållning. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifternas storlek. BOJ anser att det av flera anledningar är bra med ett register. Detta kan framförallt bidra till att det blir lättare att bedriva forskning på idéburen sektor. De kan få ut data och vi får statistik på ett bättre sätt än idag. Vår oro är att avgiften till registret kan bli för hög för att alla som vill kan registrera sig.

5.4.6 Avregistrering och fortsatt begränsning av värdeöverföringar
Det är av största vikt att utredningens begränsningar kommer att gälla. Detta inte minst för att utestänga oseriösa aktörer.

5.4.8 Sanktioner
Utredningens förslag om straff för den som överträder bestämmelserna om värdeöverföring är att endast böter kan dömas ut. Andra betydligt strängare straffbestämmelser kan i förekommande fall komma till användning. Vår uppfattning är nämligen att det alltid föreligger en risk att oseriösa aktörer vill delta i sådana verksamheter av ekonomiska skäl. BOJ anser att det är angeläget att sådana beteenden kan beivras på ett effektivt sätt.

Kapitel 7
Förslag beträffande idéburet offentligt partnerskap

7.4 Bör IOP regleras i lag?
Utredningens bedömning är att Idéburet offentligt partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet inte bör regleras i lag. Brottsofferjouren Sverige delar denna uppfattning och tycker dessutom att vägledningen som tagits fram är välformulerad och tydlig.

7.5 Utredningens förslag
Upphandlingsmyndigheten ges i uppdrag att arbeta med informationsinsatser gentemot offentliga och idéburna aktörer med utgångspunkt i de kriterier för IOP som utredningen har tagit fram. För att informationsinsatserna ska nå ut och få genomslag lokal, regionalt och nationellt behövs tillräckliga resurser för att informera, stödja och utbilda både idéburna och offentliga organisationer. Dessa resurser bör fördelas mellan ansvarig myndighet och idéburna organisationer för att få bästa utfall i informationsinsatserna.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

I ärendets handläggning har även vice förbundsordförande Monica Ekström deltagit.

Brottsofferjouren Sverige instämmer i allt väsentligt i vad som förts fram i utredningen.

Vi ser positivt på att utredningen har ett tydligt barnrättsperspektiv i enighet med Barnkonventionen. Utredningen visar tydligt att barn som ser, hör eller känner till våld i hemmet far illa. De barnen skulle bli stärkta av att få målsägandestatus och vi ser positivt på att de barnen skulle få en särskild företrädare.

Brottsofferjouren Sverige välkomnar utredningens förslag på att införa en ny straffbestämmelse om barnfridsbrott i fjärde kapitlet brottsbalken. Detta kommer att medföra att barn som bevittnar brott kommer att synliggöras och ge de barnen möjlighet att komma till tals samt även få en förebyggande effekt av att motverka att barn utsätts för att bevittna våld mellan närstående.

Brottsofferjouren Sverige anser dock att begreppet uppleva hade varit att föredra framför bevittna för att tydligare markera konsekvenserna av våldet.

Vi vill stryka under den del av utredningen som lyfter vikten av att barn som bevittnat våld har rätt till och behöver adekvat stöd. Detta gäller alla barn oavsett var i landet barnet bor.

Vi vet precis som utredningen också visar vikten av ett väl fungerande Barnahus. Något som inte alla barn har tillgång till.
Barnets behov måste alltid omhändertas av professionella som är särskilt utbildade i att samtala med barn.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

I arbetet med detta remissvar har Elena Luckey, barn och unga på Brottsofferjouren Sverige samt Monica Ekström, vice ordförande i Brottsofferjouren Sverige, varit specialföredragande.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) välkomnar utredningen och tillstyrker förslagen i promemorian och ser mycket positivt på att bidraget omfattar 2 kalenderår samt att Socialstyrelsen föreslås som handläggare även för den nya förordningen.
Dock vill BOJ även framhålla vikten av att barn som bevittnar/upplever våld i nära relation också omfattas av punkten våld i nära relation. Vi tolkar förslaget så som att barnen också ingår, men det framgår inte helt tydligt i promemorian.
Vi ställer oss också positiva till att den föreslagna förordningen omfattar olika organisationer som arbetar och ger stöd inom mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål då det finns stor bredd och kompetens även inom mindre organisationer. Tillsammans arbetar vi för samma mål.

I behandlingen av denna remiss har förutom undertecknade även vice förbundsordförande Monica Ekström och verksamhetsutvecklare våld i nära relation Heléne Carlsson deltagit.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (Boj) har följande synpunkter avseende SOU 2018:85 Slopad straffrabatt för unga myndiga.
Den i utredningen föreslagna slopade ungdomsrabatten gällande åldern 18-20 år har vållat en het debatt under utredningens gång. Inte minst gäller det efter hand som media satt fokus på en del tunga remissvar med allvarlig kritik mot förslaget.

Från de synpunkter Boj har att företräda är det viktigt att nogsamt beakta brottsofferperspektivet. Den som utsätts för ett våldsbrott får skador oavsett om gärningspersonen är ung eller äldre. Boj har emellertid även skäl att beakta den successiva övergången för en gärningsperson från barn till vuxen individ. Vi kan därför sympatisera med kritiken såvitt den gäller utredningens inriktning mot en total ändring där den s k ungdomsrabatten föreslås slopas generellt för all brottslighet av unga gärningsmän som nått myndighetsåldern och fullt ut ska betraktas som vuxna gärningspersoner.

Det känns angeläget att väsentligen begränsa ändringen till att gälla särskilt allvarlig kriminalitet i mer organiserad eller systematisk form, som således tydligt avviker från sådant som skulle kunna hänföras till typisk ungdomsbrottslighet av mer engångskaraktär och där det – trots att myndighetsåldern uppnåtts för gärningspersonen – kan finnas anledning att ändå tillämpa ungdomsrabatten av flera skäl.

En sådan mer nyanserad reglering skulle – tycker vi – leda till en bättre övergångsreglering hän mot det fullvärdiga straffrättsliga vuxenansvaret samtidigt som riskerna med en alltför tuff handläggning för unga lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 begränsas högst väsentligt. Därtill minskas statens kostnader väsentligen jämfört med utredningens förslag.

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Inledning

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) välkomnar utredningen och ser positivt på förslaget om ett stärkt skydd mot hedersrelaterad brottslighet. Idag finns ett glapp mellan förekomst, anmälningar och fällande domar när det gäller hedersrelaterad brottslighet vilken tydlig talar för att kompetensen om hur hedersproblematik upptäcks och utreds fortsatt behöver stärkas inom både brottsbekämpande myndigheter och andra samhällsaktörer, så som socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola.

BOJ vill även framhålla att pojkars utsatthet och risken för så kallade uppfostringresor till föräldrarnas ursprungsland ytterligare behöver uppmärksammas.

BOJ instämmer till stor del i utredningens problembeskrivningar och ser generellt positivt på de åtgärder som föreslås. Vi vill ändå framhålla att ny lagstiftning och nya riktlinjer inte löser de grundläggande problem som vi ser när det gäller det faktiska skyddet av barn. Fortsatt finns ett behov av att ställa höga krav på både myndigheter och yrkesverksamma som möter målgruppen. Inte minst när det gäller att vidta tillräckliga skyddsåtgärder och förhindra att barn- och tvångsäktenskap sker.

4. Brott med hedersmotiv

Utredningen beskriver det hedersrelaterade våld och förtryck som flickor och pojkar kan utsättas för. Länsstyrelsen anser att det i sammanhanget också är värt att notera att pojkars och unga mäns utsatthet inte enbart består av att tvingas kontrollera kvinnliga släktingar eller riskera att bli bortgift. De kan även till exempel bli bortförda till föräldrarnas ursprungsland för så kallade uppfostringsresor. Länsstyrelsen har även sett exempel på flickor som i liknande syfte hålls kvar utomlands.

4.6.1 En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv bör införas
BOJ ställer sig positiv till att heder som motiv uppmärksammas på ett tydligare sätt i lagstiftningen vilket kan bidra till att hedersbrott uppmärksammas och prioriteras i större utsträckning. Vi delar också utredningens bedömning att hedersrelaterat våld och förtryck är ett väletablerat begrepp som kan användas även i ett lagstiftande sammanhang.
Vi anser dock att Hedersrelaterat våld och förtryck bör få en särskild brottsrubricering med anledning av detta skulle kunna bidra till att framhålla att detta är ett mycket allvarligt brott, och att det därmed kan komma att prioriteras på ett annat sätt inom rättsväsendet. En särskild brottsrubricering skulle också ge bättre förutsättningar att tillsätta polis och åklagare som har särskild kunskap inom området och att ta hänsyn till andra aspekter redan från starten av utredningen. Bättre utredningar bidrar i sin tur till att den nationella strategins tredje målsättning om en effektivare brottsbekämpning uppnås. Dessutom skulle det också vara möjligt att föra statistik på området för att kunna uppskatta omfattningen av problematiken och kunna fördela medel och resurser utifrån de behov som finns.

5. Är den straffrättsliga lagstiftningen ändamålsenligt utformad?

5.2.5 Vilseledande till tvångsäktenskapsresa
BOJ menar att det kan finnas anledning att titta närmare på vad som skulle krävas för att kunna lagföra även vilseledande till sådana resor som inte direkt står i samband med tvångsäktenskap, men där syftet ändå är att bevaka att den unga lever enligt kollektivets normer till dess att hon eller han till exempel uppnått laglig äktenskapsålder.

5.4.3 Barnäktenskap bör kriminaliseras
BOJ ställer sig mycket positiv till att barnäktenskap kriminaliseras och att det även ska omfatta så kallade informella äktenskap, som får samma konsekvenser för den utsatta som juridiskt bindande äktenskap. Vi vill framhålla att samhället behöver visa på allvaret i barnäktenskap, särskilt kopplat till att Barnkonventionen blir lag 2020. Barnäktenskap måste ses som ett mycket allvarligt brott då barn alltid är i ett utsatt läge gentemot föräldrar och vuxna i allmänhet.
Vi vill dock poängtera att lagstiftningen i sig inte är tillräcklig utan att det fortsatt kommer att krävas en mängd åtgärder för att säkerställa barnets skydd samt möjliggöra åtal och domar rörande barnäktenskap.

6. Effektivare verktyg för att motverka barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning utomlands

6.5.3 I förebyggande syfte bör ett utreseförbud för barn införas och passlagens regler ändras

Utreseförbud kan bli ett viktigt verktyg för socialtjänsten och det är bra att det inte ska krävas LVU-beslut. Lagstiftaren bör ändå överväga att utreseförbud ska kunna beslutas även när det gäller unga vuxna eftersom när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är det just gruppen unga vuxna det handlar om och de är särskilt sårbara, då de kan ha samma behov som en minderårig men betraktas som en vuxen.

7. Ett effektivt arbete vid myndigheterna

7.4.4 Arbetsmetoder i andra länder
För att stärka arbetet mot könsstympning, barn- och tvångsäktenskap samt bortförda barn anser BOJ att en liknande enhet som Forced Marriage Unit (FMU) i Storbritannien borde införas även i Sverige. Enheten bör då placeras under UD för att ha möjlighet att agera och hjälpa till att för tillbaka bortförda barn till Sverige.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

I arbetet med detta remissvar har Heléne Carlsson, verksamhetsutvecklare inom våld i nära relation på Brottsofferjouren Sverige samt Monica Ekström, vice ordförande i Brottsofferjouren Sverige, varit specialföredragande.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker utredarens förslag. Vi delar också den uppfattning och den bedömning som utredaren har redovisat.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker det förslag som har lämnats i promemorian.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker på goda grunder att det finns skäl att värna demokratin också genom en straffskärpningsregel som i princip kan vara utformad på sätt föreslagits. Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tillstyrker den föreslagna lagstiftningen.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) ställer sig bakom utredningsförslaget i dess helhet. Vi ser det som angeläget ur ett barnrättsperspektiv även om det – vad gäller förslaget om avskaffandet av preskription för ytterligare brott må
finnas vissa principiella invändningar, vilka vi emellertid anser bör få stå tillbaka i förhållande till det tyngre barnrättsperspektivet.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare

Brottsofferjouren Sverige ställer sig bakom det remissvar som inlämnats av Forum, Idéburna organisationer med social inriktning.
Utöver de synpunkter som lämnats i nämnda remissvar vill vi tillägga följande.
Brottsofferjouren Sverige får större delen av sina ekonomiska medel från Brottsofferfonden. Även lokala brottsofferjourers verksamhet finansieras till viss del på detta sätt. Brottsofferfonden administreras av Brottsoffermyndigheten och har ett råd som tar beslut om vilka bidrag som ska utbetalas. Rådet består av forskare samt Brottsoffermyndighetens generaldirektör och sammanträder två gånger per år. Rådets beslut motiveras inte och kan inte överklagas.
Verksamhetsbidrag och projektbidrag kan endast beviljas för ett år.
På grund av fondens konstruktion och regelverk blir inte de regler som styr annan bidragsgivning tillämpliga.
Brottsofferjouren Sverige vill se en förändring av Brottsofferfondens förordning så att den harmoniserar med utredningens förslag och då i synnerhet förslaget om tvååriga bemyndiganden.
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande
Fredrik Mellqvist, vice generalsekreterare