Kategori: Pressmeddelanden

PRESSMEDDELANDE

Datum: 2026-01-27

Med anledning av den uppmärksammade domen i Värmlands tingsrätt vill Brottsofferjouren Sverige och Riksförbundet FUB lyfta frågor om hur rättssystemet möter brott där personer med funktionsnedsättning är brottsutsatta.

Personer med en funktionsnedsättning befinner sig ofta i en utsatt situation just utifrån att de har en funktionsnedsättning. Inte minst gäller detta personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Rättsfallet aktualiserar viktiga frågor om rättsliga förutsättningar, lagstiftningens utformning och vilket genomslag internationella åtaganden har i svensk rättstillämpning.

Funktionsrättskonventionen och tillgång till rättvisa

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till likvärdig tillgång till rättssystemet, till skydd mot våld och övergrepp samt till att deras livssituation och förutsättningar beaktas i rättsliga processer.

”Det här handlar ytterst om rättssystemets förmåga att ge alla människor samma möjlighet till rättvisa. När personer med funktionsnedsättning utsätts för brott måste rättsprocessen fullt ut kunna ta hänsyn till deras förutsättningar – det är en fråga om rättssäkerhet, inte om särbehandling.”
— Monica Ekström, ordförande, Brottsofferjouren Sverige

Brottsofferjouren Sverige bedriver just nu ett utvecklingsarbete med stöd av Allmänna arvsfonden för att stärka stödet till brottsoffer med en funktionsnedsättning genom rättskedjan.

Behov av utvecklad lagstiftning

En återkommande systemfråga är att funktionsnedsättning i dag inte omfattas av hatbrottslagstiftningen i Sverige. Det innebär att brott som begås mot personer på grund av deras funktionsnedsättning saknar ett tydligt rättsligt erkännande som motivbrott.

”Många av de brott som riktas mot personer med intellektuell funktionsnedsättning sker just därför att de tillhör en särskilt utsatt grupp. När det motivet inte syns i lagstiftningen riskerar allvaret i brotten att osynliggöras.”
— Anders Lago, ordförande, Riksförbundet FUB

Brottsofferjouren och FUB vill därför uppmärksamma behovet av:

• ett tydligare genomslag för funktionsrättskonventionen i rättsväsendets arbete
• fortsatt kompetensutveckling kring funktionsnedsättning och brottsutsatthet
• en översyn av hatbrottslagstiftningen så att funktionsnedsättning inkluderas

 

I en artikel i Nerikes Allehanda den 23 januari 2026 kommenterar Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Monica Ekström uppgifterna om att samtliga brott kopplade till den så kallade nöjesprofilens sexköp nu har preskriberats. Mannen har hållit sig undan svensk rättvisa i nära två år, och enligt Örebro tingsrätt är brotten därmed inte längre möjliga att åtala.

– Förskräckligt, säger Monica Ekström om att han lyckats undvika både rättegång och eventuellt straff.

Hon betonar att preskriptionen får tydliga konsekvenser för de som utsatts.

– Ur ett brottsoffersperspektiv kan man tänka sig att det innebär att offret börjar tvivla på rättssamhället och istället lägger ansvaret på sig själv – med allt vad det kan innebära.

Ekström lyfter vikten av att brottsoffer får sin utsatthet prövad och tagen på allvar.

– Det är så viktigt för ett offer att känna sig sedd och lyssnad på. Det gör man ofta i en rättegång, och blir gärningsmannen friad kan man oftast förklara varför. Men i det här fallet går det ju inte ens till domstol.

Hon menar att situationen visar på behovet av att se över dagens regler.

– Två år är en kort preskriptionstid, och då går det ju att hålla sig undan, säger hon.

Läs hela texten här: Kritikstorm mot nöjesprofilen: ”Detta är inte sex – det är övergrepp” – Nerikes Allehanda

Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa allvarliga brott, ett förslag som samtliga remissinstanser riktat skarp kritik emot. Brottsofferjouren Sverige (BOJ) anser att förslaget riskerar att få betydande negativa konsekvenser för både barn och brottsoffer, utan att angripa de bakomliggande faktorer som driver unga in i kriminalitet.

Forskning visar att barn som begår allvarliga brott ofta själva befinner sig i mycket utsatta situationer och i många fall utnyttjas av äldre kriminella – de är därmed själva brottsoffer. Detta bekräftas av vår kontakt med anhöriga.

– Det är djupt bekymmersamt att barn så unga som 13 år ska kunna dömas till fängelse. Straffrättsliga åtgärder mot barn riskerar att förvärra deras situation och leder inte till långsiktig trygghet – vare sig för brottsoffer eller för samhället i stort, säger Monica Ekström, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

BOJ varnar för att en sänkt straffbarhetsålder dessutom kan få motsatt effekt och leda till att kriminella nätverk rekryterar ännu yngre barn till grov kriminalitet. Det finns även en stor risk för att mycket unga barn hamnar i en rättsprocess som inte är utformad utifrån deras mognad.

– Att flytta straffansvaret nedåt riskerar att cementera barns kriminalitet i stället för att bryta den. Samtidigt urholkas Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen, vilket FN:s barnrättskommitté också har påpekat, säger Ylva Sperling, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige.

Ur ett brottsoffer- och barnrättsperspektiv är det brottsförebyggande arbetet avgörande.

– Brottsoffer behöver skydd, stöd och förebyggande åtgärder som faktiskt minskar risken för nya brott. Det kräver satsningar på socialtjänst, skola, barn- och ungdomspsykiatri samt ett målmedvetet arbete för att förhindra att barn dras in i grov kriminalitet, säger Monica Ekström.

Brottsofferjouren Sverige uppmanar regeringen att prioritera åtgärder som stärker brottsoffers rättigheter och skyddar barn från att utnyttjas eller rekryteras in i kriminalitet.

– Verklig upprättelse och trygghet skapas inte genom att fängsla barn, utan genom tidiga, samordnade och långsiktiga insatser från samhällets aktörer. Barn ska inte bära ansvaret för att samhället har misslyckats att ge dem det stöd de har rätt till, säger Ylva Sperling.

För mer information:
Monica Ekström, förbundsordförande
monica.ekstrom@boj.se

Ylva Sperling, generalsekreterare
ylva.sperling@boj.se

I genomsnitt bidrar Sveriges kommuner med 2,81 kronor per invånare till lokala brottsofferjourer, vilket är lågt i jämförelse med föreningsbidrag och ekonomiskt stöd till civilsamhället inom andra områden som till exempel idrott eller kultur. De kommuner som bidrar ligger i genomsnitt på 3,26 kronor per invånare. De högsta bidragen per invånare ges av kommuner som Södertälje, Pajala, Kristinehamn och Helsingborg. Samtidigt har 50 kommuner inte gett något bidrag alls till sin lokala brottsofferjour verksamhetsåret 2024.

− Vi ser stora regionala skillnader i stödet till brottsofferjourer runt om i landet, något som försvårar för BOJ att leva upp till sitt löfte om att erbjuda alla brottsoffer i landet ett enhetligt och högkvalitativt stöd, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.
− I den kommande socialtjänstlagen skärps också kommunernas övergripande ansvar för att tillse att brottsoffer får tillgång till stöd, där man poängterar att service och stöd ska vara lätt tillgänglig för kommuninvånarna. Ur brottsoffrens synpunkt är det värdefullt med en lågtröskelverksamhet som Brottsofferjouren, där man direkt efter polisanmälan erbjuds kontakt med den lokala jouren för stöd, råd och information.

Positivt är att 134 kommuner nu etablerat någon form av samverkansavtal med en lokal brottsofferjour. 82 av dessa kommuner har ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med sin lokala jour, vilket är en det högsta antalet någonsin.
− Vi är glada att se en fortsatt ökning av mängden IOP-avtal. Dessa fleråriga avtal är viktiga eftersom de bidrar till en kontinuitet för den brottsofferstödjande verksamheten samt effektiviserar arbetet och tydliggör parternas åtaganden och ansvar gentemot brottsoffren i kommunen”, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige.
Undersökningen fastslår även att kommuner med avtal i genomsnitt ger ett högre bidrag på 3,65 kronor per invånare, jämfört med 2,79 kronor per invånare från kommuner där samverkansavtal saknas.

Om Brottsofferjouren (BOJ)
BOJ har 40 års erfarenhet av att ge stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Under 2024 nådde vi över 61 482 brottsoffer, anhöriga och vittnen från Sveriges alla kommuner och vid de flesta av landets domstolar. I BOJ:s kommunbidragsundersökning har samtliga medlemsjourer svarat på frågor om bidrag från och avtal med kommunerna under verksamhetsåret 2024. Hela undersökningen finns att ta del av här.

Enligt utredningen som initierats av regeringen ska brottsoffer inte längre behöva kräva skadestånd direkt av gärningsmannen. Istället ska staten via Brottsoffermyndigheten agera mellanhand. Idag tvingas brottsoffer kräva skadestånd direkt av gärningsmannen, som ofta inte vill eller kan betala. Denna förändring är något som BOJ drivit i många år.

− Utredningens förslag innebär onekligen ett stort positivt steg i den riktning vi under lång tid kämpat för. Att staten tar ett större ansvar och avlastar brottsoffer från administrativa uppgifter gällande skadeståndsfrågan i en för dem särskilt utsatt situation under ett ofta livslångt lidande är synnerligen betydelsefullt, menar vår förbundsordförande Sven-Erik Alhem.

− Denna fråga är enligt min uppfattning en av de allra viktigaste för de många brottsoffer som är så påfrestande berörda, som anhöriga efter förlust av barn genom mord till exempel. Det är också den fråga som i mina möten med anhöriga och brottsoffer under många år inom rättsväsendet och BOJ varit mest berörande. Det är verkligen på tiden att detta ändras, fortsätter Sven-Erik Alhem.

Se regeringens pressträff om ersättningsregler för brottsoffer här

Till Justitieminister Gunnar Strömmer, Justitiedepartementet

Brottsofferjouren är den organisation i Sverige som ger stöd till de allra flesta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Genom vår omfattande verksamhet i alla Sveriges 290 kommuner har vi sedan länge en samhällsbärande funktion. Vi ser dagligen hur avgörande vårt arbete är för människor i utsatta situationer. Under 2024 gav Brottsofferjouren stöd till mer än 60 000 brottsoffer, vittnen och anhöriga – långt fler än någon annan stödverksamhet för dessa målgrupper i Sverige. Det är en hög siffra även i en internationell jämförelse. I våra medlemsjourer finns det mer än 1000 volontärer och 100 anställda. Tillsammans med vår nationella stödlinje 116 006 arbetar alla aktiva i Brottsofferjouren i ett gemensamt ärendehanteringssystem där alla stödkontakter registreras, oavsett om stödet ges via telefon, chatt, möte i domstol eller på respektive jour. Allt detta garanterar en rättssäker och korrekt hantering av personuppgifter och en systematisk uppföljning av ärendena. Alla avslutade ärenden följs upp med en enkät. Varje stödsökande får därvid möjlighet att ange hur stödet uppfattats. BOJ erbjuder stödsamtal på omkring 30 olika språk genom vår verksamhet Stöd på eget språk, inklusive teckenspråk – oavsett var i landet stödsökanden bor.

BOJ driver den nationella stödlinjen för brottsoffer, 116 006, som är öppen alla dagar om året och erbjuder ett tryggt och professionellt bemötande via telefon, chatt eller e-post för alla som drabbats av brott. BOJ och 116 006 är med början den 11 februari 2025 genom avtal med polisen mottagare av samtliga ärenden där målsägande vid polisanmälan önskat kontakt med en stödverksamhet.

Genom avtalet med polisen har BOJ fått förtroendet och ansvaret att säkerställa att varje person som anmält ett brott får ett adekvat stöd antingen genom Brottsofferjouren eller annan verksamhet i enlighet med deras önskemål och behov.

Efter ett par veckors arbete i denna nya modell kan BOJ och polisen gemensamt konstatera att den digitala överföringen av ärendena ger en administrativ tidsbesparing inte minst för polisen. Även för de lokala brottsofferjourerna förenklas arbetet. Det är tydligt att denna viktiga förändring också ger stora fördelar för stödsökande:

• Alla får en stödkontakt; ingen hamnar mellan stolarna.
• Varje stödsökande kommer snabbare i kontakt med enstödverksamhet.
• Likvärdig handläggning sker i hela landet.

Förmedlingsreformen har positivt medfört att BOJ, tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer och kommunala verksamheter som arbetar med stöd till brottsutsatta fått bättre samverkande effekt. Detta gäller i lokala, regionala och nationella nätverk, allt till gagn för ett förbättrat stöd till brottsoffer.

Dessa avgörande och positivt samhällsbärande insatser för brottsoffer, vittnen och anhöriga i Sverige har dessvärre inte fått någon positiv ekonomisk följdverkan. BOJ har nämligen dessvärre de senare åren – oförståeligt – drabbats av minskade ekonomiska bidrag. Detta har som konsekvens lett till att personalneddragningar måst ske. Samtidigt har ett allt hårdare samhällsklimat ökat behoven av våra stödinsatser. För BOJs vidkommande medför den positiva förmedlingsreformen ett naturligt behov av en ekonomisk förstärkning.

Regeringen har på ett förtjänstfullt sätt generöst tillgodosett finansiering för organisationer som Roks och Unizon samt för Bris stödlinje, Hjälplinjen och Kvinnofridslinjen. Vi tycker naturligtvis att detta är bra.

Enligt våra noteringar har regeringen för 2025 finansierat dessa verksamheter på följande sätt:

Förbund:
Unizon ca 21.5 miljoner kr
Roks 13,2 miljoner kr

Nationella stödlinjer:
Bris 116 111-ca 25 miljoner kr
Kvinnofridslinjen 116 016 (020-50 50 50) – Har utöver grundfinansieringen fått förstärkt finansiering med 3 miljoner kr 2024 och sedan ytterligare 7 miljoner kr 2025.
Hjälplinjen (psykisk ohälsa) ca 30 miljoner kr

116-nummer är gemensamma för EU:s medlemsstater och ska reserveras för denna specifika användning. Till skillnad från 112 är finansieringen av verksamheter som bedriver 116-linjer inte obligatorisk för medlemsstaterna, även om många regeringar ändå tagit det fulla ansvaret för linjerna. För närvarande har alltså våra systerorganisationer omfattande finansiering för sina respektivelinjer. BOJ har för sin del en sammanlagd bidragsnivå om 15,2 miljoner kronor för att genomföra förbundsuppdraget samt för att driva och ytterligare utveckla sin viktiga nationella stödlinje för brottsoffer, 116 006. Allt för att ännu fler brottsoffer ska få ett tidigt och fullgott stöd.

BOJ känner sitt samhällsbärande och omfattande ansvar inte bara i att ge stöd till en bredare grupp brottsutsatta, vittnen och anhöriga, utan också genom att tillse att de som vill ha stöd av andra organisationer kommer fram och kommer rätt.

Med beaktande av vad BOJ har fört fram ovan ska vår begäran om förstärkt finansiering ses. Vi tycker alltså att regeringen bör känna ett ansvar för att Brottsofferjouren som tillhandahållare av stödinsatser i hela landet samt som förmedlingspartner tillsammans med polisen får tillräckliga bidrag för en fortsatt vidareutveckling av hela verksamheten.

I våra kontakter med regering, departement och myndigheter hänvisas BOJ ofta till att det finns pengar att söka hos Brottsofferfonden och Socialstyrelsen. Efter omfattande dialog och flera ansökningar är det dock tydligt för BOJ att dessa hänvisningar i praktiken inte kommer att leda till ens en förhoppning om mer pengar till verksamheten.

Vi emotser en dialog med dig kring denna viktiga fråga och ser fram emot att diskutera hur BOJ kan få det ekonomiska stöd som krävs för att kunna fortsätta och ytterligare utveckla det viktiga stödarbetet.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Fredrik Mellqvist, generalsekreterare

När en brottsutsatt person vid polisanmälan svarat ja på frågan om kontakt med stödorganisation får hen välja mellan 4 alternativ: brottsofferjour, kvinnojour/mansjour, kommunal stödverksamhet eller annan. Från och med den 11 februari kommer alla som önskar stöd att förmedlas till Brottsofferjouren (BOJ), och BOJ kommer därefter att tillse att personen får kontakt med rätt stöd i enlighet med dennes önskemål.

– Det är ett stort förtroende vi har fått från polisen efter många års gott samarbete. Vi kommer att ta uppgiften på största allvar med målbilden att alla som önskar stöd ska få det skyndsamt och så individanpassat som möjligt, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

– Det här kommer att leda till att förmedlingen blir mer effektiv och att fler får det stöd de behöver och har rätt till. Vi utgår ifrån individens behov och önskemål i vår förmedling, precis som vi alltid gjort, fortsätter Alhem.

– Det finns flera fördelar med denna förändring. Först och främst så säkerställer vi att alla brottsoffer, oavsett var de bor, snabbt får relevant stöd. Det gäller även brottsoffer som inte är folkbokförda i Sverige. Därutöver effektiviseras och kvalitetssäkras polisens arbete, säger Susanna Bellander, polisinspektör på Noa.

I början av juni 2024 presenterade Brottsoffermyndigheten en kartläggning av samhällets samlade brottsofferstöd. Utredningen, som genomförts på uppdrag av regeringen, föreslår en uppdelning av samordningsansvaret på nationell, regional och lokal nivå, med Brottsoffermyndigheten, länsstyrelserna och kommunerna som huvudsakliga aktörer. 

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) har granskat Brottsoffermyndighetens rapport. Vi välkomnar regeringens och Brottsoffermyndighetens arbete för att stärka stödet till Sveriges brottsoffer. Vi är emellertid starkt kritiska till att Brottsoffermyndighetens kartläggning inte inkluderar civilsamhällets insatser. Det är först när sammanställningen visar samhällets totala insatser inom brottsofferområdet som en objektivt rättvisande överblick blir möjlig. 

Det är av yttersta vikt att hela spektrumet av brottsofferstöd synliggörs i en nationell kartläggning, inte enbart de insatser som utförs i offentlig regi. BOJ gav under 2023 stöd till 65 000 brottsoffer, vittnen och anhöriga. Dessa insatser finns inte med i Brottsoffermyndighetens rapport. Rapporten anger dessutom felaktigt att många kommuner, med vilka BOJ har väl utvecklade samarbeten och avtal om brottsofferstöd, saknar tillgång till brottsofferstöd. Det är för övrigt anmärkningsvärt att det väl fungerande arbete som utförs av civilsamhället och har utvecklats under många decennier inte alls belyses i rapporten. 

”För att säkerställa ett likvärdigt och kvalitativt stöd över hela landet måste civilsamhällets viktiga roll och verksamhet erkännas och inkluderas i denna process”, säger BOJ:s förbundsordförande Sven-Erik Alhem. 

Generalsekreterare Fredrik Mellqvist vidareutvecklar: ”En av de största utmaningarna i dagens brottsofferstöd är den ekonomiska ojämnheten mellan kommunerna. Det är nödvändigt att skapa en jämnare fördelning av resurser och säkerställa att alla kommuner satsar likvärdigt på verksamheten. Endast då kan vi garantera att alla brottsoffer får det stöd de behöver, oavsett var i landet de bor. 

BOJ står redo att bidra med vår omfattande erfarenhet och expertis inom hela brottsofferstödsverksamheten för att stärka stödet till alla brottsoffer i Sverige”, avslutar Fredrik Mellqvist. 

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) har genomfört sin årliga kartläggning av kommunernas bidrag till brottsofferjourer runt om i landet. Resultaten från årets undersökning visar på regionala variationer i stödet till brottsoffer. Trots detta är det glädjande att antalet jourer med samverkansavtal eller IOP-avtal är fler än någonsin tidigare.

Genomsnittligt bidrag: 2,81 kronor per invånare

I genomsnitt bidrar Sveriges kommuner med 2,81 kronor per invånare till lokala brottsofferjourer, vilket är lågt i jämförelse med föreningsbidrag och ekonomiskt stöd till civilsamhället inom andra områden som till exempel idrott eller kultur. De kommuner som bidrar ligger i genomsnitt på 3,17 kronor per invånare. De högsta bidragen per invånare ges av kommuner som Södertälje, Pajala, Kristinehamn och Helsingborg. Samtidigt har 52 kommuner inte gett något bidrag till brottsofferjourer för verksamhetsåret 2023.

”Vi ser stora regionala skillnader i stödet till brottsofferjourer runt om i landet, något som försvårar för BOJ att leva upp till sitt löfte om att erbjuda alla brottsoffer i landet ett enhetligt och högkvalitativt stöd”, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

Ökande antal samverkansavtal och IOP-avtal

Positivt är att 136 kommuner har någon form av samverkansavtal med en lokal brottsofferjour. 77 kommuner har ett idéburet offentligt partnerskap (IOP), vilket är en ökning med 19 kommuner sedan förra året och det högsta antalet någonsin.

”Vi är glada över att antalet jourer med samverkansavtal eller IOP-avtal ökar. Dessa fleråriga avtal är viktiga eftersom de bidrar till en kontinuitet för den brottsofferstödjande verksamheten samt effektivisera arbetet och tydliggör respektive deltagande”, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige.

Undersökningen även att kommuner med avtal i genomsnitt ger ett högre bidrag på 3,50 kronor per invånare, jämfört med 2,68 kronor per invånare från kommuner där samverkansavtal saknas.

BOJ finns i hela Sverige

Under 2023 gav Brottsofferjouren stöd till över 61 496 brottsoffer, anhöriga och vittnen från Sveriges alla kommuner och vid de flesta av landets domstolar. I BOJ:s kommunbidragsundersökning har samtliga medlemsjourer svarat på frågor om bidrag från och avtal med kommunerna under verksamhetsåret 2023. Hela undersökningen finns att ta del på brottsofferjouren.se.