Kategori: Debatt

Publicerad på Expressen.se den 18 okt 2025 kl. 06.07. Uppdaterad kl. 07.30

Regeringen har lovat mer stöd till brottsoffer. Men ideella Brottsofferjouren står utan extra medel ur budgeten – och kan tvingas skära ner.

– Vi förstår inte, säger generalsekreterare Ylva Sperling.

Regeringen har utlovat ett paradigmskifte för brottsoffer.

Straffen för många brott höjs och det ska exempelvis bli lättare för brottsoffer att få ut skadestånd.

Men Brottsofferjouren, en ideell organisation som jobbar just med att stötta brottsoffer, riktar skarp kritik mot justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Vid ett möte med ministern på Rosenbad fick organisationen beskedet att organisationen inte får några extra medel i nästa års budget.

– Vi gick därifrån besvikna och bekymrade, säger Ylva Sperling, generalsekreterare.

Under pandemin fick föreningen tillfälligt höjda anslag och kunde utöka sina telefontider och antalet stödkontakter. Men nu står man inför nedskärningar, säger Ylva Sperling.

Femton miljoner av höstbudgetens totalt 80 miljarder kronor hade räckt för att upprätthålla verksamheten, säger man.

– Vi förstår inte hur det kan gå i linje med regeringens utlovade paradigmskifte, säger Ylva Sperling.

Strömmer: ”Hamnat i kläm”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) håller med om att Brottsofferjouren, som han kallar för oerhört viktig, har hamnat i kläm. Det är en fråga om timing, säger han.

– Jag förstår deras frustration och jag sa till dem att de hamnar i skarven mellan två lägen. Men vi arbetar målmedvetet för att se till att räta upp det här långsiktigt.

Regeringen ger mer pengar till Socialstyrelsen för att stötta civilsamhället, men det riktas i högre grad till organisationer som stöttar flickor och kvinnor, säger justitieministern.

– Där kan man säga att Brottsofferjouren hamnar i kläm, för de har ju ett bredare uppdrag, säger Strömmer.

Trots Brottsofferjourens besvikelse menar Strömmer att regeringen står fast vid att stötta verksamheten. Till nästa år kan stödet se annorlunda ut, enligt justitieministern.

– Vi håller på att slutförhandla ett direktiv om brottsofferstöd på EU-nivå. Det kan kasta nytt ljus över Brottsofferjourens arbete som stödlinje.

Att polisen behöver prioritera det dödliga våldet är förståeligt. Dock kan vi inte ha ett rättssystem där andra brottsanmälningar prioriteras bort, förhalas eller läggs ner. Det kommer att få allvarliga konsekvenser för människors tilltro till rättssamhället, skriver vår förbundsordförande Sven-Erik Alhem samt generalsekreterare Fredrik Mellqvist i Dagens Juridik.

Artikeln är publicerad i Nya Wermlands-Tidningen (NWT) den 20 maj och finns att läsa här för prenumeranter.

I artikeln lyfter vi bland annat:

• Bättre tekniska lösningar. Försvåra för brottslingarna genom till exempel tidsfördröjning av överföringar och dubbel­verifiering av betalningar för dem som så önskar. Det sätter tryggheten framför snabbheten.
• Ta makten över samtalet. Den som blir uppringd bör brutalt ta makten över samtalet genom att slänga på luren utan minsta hövlighet. Information och folkbildnings­kampanjer om hur man kan skydda sig mot bedrägerier skapar motstånds­kraft mot att utsättas.
• Bättre förutsättningar att utreda och lagföra. Polis och åklagare behöver bättre tillgång till specialister för att effektivt bekämpa de grova bedrägeri­brotten. Lagföringen måste öka. Ytterligare politiska satsningar känns nödvändiga.
• Prioritera brotts­utredningar genom höjt straffvärde.

I Funktionsrätt Sveriges valenkät svarar alla partier utom Socialdemokraterna och Moderaterna ja på frågan om de vill stärka lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott, på jämlik grund med andra diskrimineringsgrunder. Enligt en enkät som Brottsofferjouren Sverige i Tidningen Brottsoffer genomfört inför valet 2022 visar detsamma, majoriteten av riksdagspartierna är positiva till en sådan lagändring. Vi hoppas nu att även de statsbärande partierna sluter upp så att initiativ kan tas till:

• En bred översyn av det straffrättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning.
• En skärpning av lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott på jämlik grund.

Det är hög tid att Sverige genomför de åtgärder som krävs för att till fullo leva upp till kraven i EU:s brotts­offerdirektiv. Läs hela debattartikeln i DN.

Barn inom rättsväsendet är ofta i en mycket utsatt situation och barnrättsperspektivet i såväl utredningar som i rättsprocesser behöver stärkas. Barnet ska skyddas i processen, inte från processen, menar vår ordförande Sven-Erik Alhem och vice ordförande Monica Ekström i en debattartikel i NWT idag. Läs hela artikeln här.

Bild: Simon Leppämäki; Thomas Johansson/TT.

”Polisen Ulf Boström visade i tv sina tårar och frustration över att polisen inte bättre kan skydda småföretagare i förorten från kriminella. Det är befriande när en polis tydligt visar känslor för brottsoffer, oavsett om känslan av otillräcklighet hos den enskilde polismannen är rätt eller fel”, skriver Sven-Erik Alhem.

Läs hela debattartikeln i Göteborgsposten.

I gårdagens Dagens Nyheter kritiserade Funktionsätt Sverige ett uttalande från Sverigedemokraternas ekonomipolitiska talesperson, Oscar Sjöstedt. Uttalandet som fälldes under måndagens budgetdiskussion i riksdagen, handlade om migrationspolitik. Sjöstedt yttrade bland annat att vi borde attrahera personer med hög begåvning till Sverige, istället för personer med låg begåvning. Som grund för detta gav Sjöstedt ett exempel där Migrationsdomstolen av humanitära skäl beviljat tillfälligt uppehållstillstånd till en man från Afghanistan, med lindrig utvecklingsstörning.

Frågan handlar i grunden om människosyn – uttalandet blottar en människosyn som strider mot principen om alla människors lika värde. Uttalandet sätter också ljus på de luckor som finns i vår svenska lagstiftning; personer med funktionsnedsättning saknar ett straffrättsligt skydd när det gäller hatbrott, såsom hets mot folkgrupp.

Skyddet mot hets mot folkgrupp¹ gäller idag ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Personer med funktionsnedsättning saknar däremot skydd.

2017 visade regeringen handlingskraft med ett stärkt straffrättsligt skydd² för transpersoner mot bland annat kränkningar och hets mot folkgrupp som vi välkomnar. Den allt hårdnande attityden i samhället mot personer med funktionsnedsättning visar att skyddet nu måste utvidgas.

Det brådskar nu. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt tar initiativ en lagändring som ger personer med funktionsnedsättning ett uttryckligt straffrättsligt skydd mot hatbrott.

Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige
Sven-Erik Alhem, Brottsofferjouren Sverige
John Stauffer, Civil Rights Defenders
Ulrika Strand, Fonden för mänskliga rättigheter
Jamie Bolling, Independent Living Institute
Morten Kjaerum, Raoul Wallenberginstitutet
 
¹ brottsbalken 16 kap 8 §
² prop. 2017/18:59