Debatt: Barn som lever med våld i hemmet är ofta osynliga för samhället – trots att de möter vuxna varje dag i skolan och förskolan. Genom att ge pedagoger rätt kunskap kan vi både stärka barns skydd och förebygga mäns våld mot kvinnor, skriver åtta debattörer.
Efter de brutala våldsdåden i Boden och Rönninge har regeringen infört en nollvision mot mäns våld mot kvinnor och ett särskilt ministerråd för att samordna arbetet. Ambitionen är tydlig: våldet ska förebyggas tidigare och mer systematiskt.
Se barnen – ett initiativ med visionen att varje barn har rätt till ett hem utan våld, som drivs av Film and Tell tillsammans med partners från civilsamhälle, näringsliv och politik – välkomnar denna åtgärd. Under flera år har vi arbetat för att stärka samhällets förmåga att upptäcka och förebygga våld i nära relationer. Genom att samla civilsamhällets kraft bidrog vi till införandet av lagen om barnfridsbrott 2021. Lagen gör det straffbart att utsätta barn för att se eller höra våld i nära relationer och har hittills gett 3 530 barn rättslig upprättelse.
Utsatthet förblir oupptäckt
Samtidigt visar både vår egen erfarenhet och samtal med sakkunniga och praktiker att lagstiftningens förebyggande potential är beroende av att våldsutsatta barn uppmärksammas i tid. Åklagarmyndigheten framhåller att barnfridsbrottet kan vara ett viktigt verktyg för att lagföra våld i nära relationer, men att detta förutsätter att barnets utsatthet identifieras. Enligt Socialstyrelsen förblir sådan utsatthet dock ofta oupptäckt, eftersom många barn inte berättar om våld och vuxna sällan ställer frågor eller agerar vid misstanke.
Här kan skolan och förskolan spela en avgörande roll i arbetet mot våld i nära relation. Personalen har en unik möjlighet att följa barn över tid och har anmälningsplikt.
Trots att skola och förskola är de miljöer där barn tillbringar mest tid utanför hemmet, är det också där upptäckten av barn som lever med våld i nära relationer är som lägst. Detta framgår av Se barnens rapport från 2022 om de första fällande domarna för barnfridsbrott, som visar att skola eller förskola endast i en procent av fallen hade uppmärksammat situationen och gjort en orosanmälan. Hur kan det komma sig?
Våld i hemmet upplevs fortfarande som ett alltför privat och laddat ämne för att lyftas i skolmiljo
Pedagoger vittnar om osäkerhet kring hur våld tar sig uttryck hos barn och när en orosanmälan bör göras. Det kan också finnas en rädsla för att göra fel, skada samarbetet med vårdnadshavare eller stå ensam i svåra processer. Våld i hemmet upplevs fortfarande som ett alltför privat och laddat ämne för att lyftas i skolmiljö.
För att barn som lever med våld i nära relationer ska få goda förutsättningar att leva ett gott liv måste skol- och förskolepersonal samt andra pedagoger agera vid misstanke om våld. Det är därför avgörande att politiken ger dessa yrkesgrupper rätt kunskap och handlingsberedskap.
Redan 2018 bidrog Se barnen, tillsammans med andra barnrättsorganisationer, till att våld i nära relationer blev ett obligatoriskt inslag i utbildningar som socionom-, jurist- och psykologprogrammen. Det var en viktig reform. Men pedagogiska utbildningar omfattas fortfarande inte, trots det ansvar dessa yrken har för barns trygghet och utveckling.
Obligatoriskt kursmoment
Tidö-regeringen har nu möjlighet att täppa till denna lucka. Vi föreslår att kunskap och verktyg för att hantera våld i nära relationer görs till ett obligatoriskt kursmoment i lärar- och förskollärarutbildningar, andra högskoleutbildningar med pedagogisk inriktning samt gymnasiala vård- och omsorgsutbildningar.
Det handlar inte om att göra pedagoger till socialarbetare, utan om att ge dem grundläggande verktyg: att se signaler, våga ställa frågor om våld och utsatthet och veta hur de ska agera. Reformen är nödvändig och möjlig att genomföra innan valet – det krävs bara ett regeringsbeslut för att förändra de aktuella förordningarna.
Att ge pedagoger rätt verktyg att upptäcka våld i nära relation är en investering i barns trygghet, rättssäkerhet och framtid. Tidiga insatser kan bryta våldsspiraler, eftersom våld mot barn ofta är en grogrund för senare allvarlig psykosocial problematik. Det är samtidigt ett av de mest effektiva sätten att samtidigt stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Om vi menar allvar med nollvisionen måste vi se och agera mot våldet i sin linda.
Stefan Nilsson, direktor Ersta Diakoni
Anna Norlén, rektor och verksamhetschef Ericastiftelsen
Camilla Persson, chef Diakoni Svenska kyrkan i Haninge
Ylva Sperling, generalsekreterare Brottsofferjouren
Johanna Öhman, kyrkoherde Sofia församling
Hans Ulfvebrand, domprost emeritus Stockholms domkyrkoförsamling
Nicolas Rodriguez Hedenbratt, kampanjledare Se barnen / Film and Tell
Oscar Hedin Hetteberg, grundare Se barnen / Film and Te
Läs debattartikel: Lärare måste våga lyfta frågor om våld i hemmet med barn | Göteborgs-Posten