Kategori: Nyheter

Vi vet att brottsligheten tyvärr inte tar semester, därför har vår stödlinje 116 006 öppet hela sommaren.

Ordinarie sommaröppettider

Chatten här på hemsidan har vanligtvis öppet alla dagar 09.00-16.00.

Stödlinjen nås på telefonnummer 116 006 eller via mejl fraga@boj.se.

Tillfälligt avvikande öppettider kan förekomma.

– Vi är glada och stolta att välkomna Ylva till Brottsofferjouren i rollen som generalsekreterare. Hon har en lång erfarenhet av att leda komplexa utvecklingsprocesser inom ideell sektor och ett stort engagemang för rättighetsfrågor. Ylva står för ett modernt ledarskap med fokus på samverkan och samarbete i syfte att nå gemensamma mål. Förbundsstyrelsen är övertygade om att hon är rätt person att leda förbundet och Brottsofferjouren, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande.

Ylva kommer närmast från rollen som sektionschef på Rädda Barnen med både strategiskt och operativt ansvar. Hon har en stort engagemang för barnrättsfrågor och en lång bakgrund inom Rädda Barnen i olika chefsroller, bland annat som Director för Save the Children Europe.

– Det är med stor ödmjukhet och engagemang jag tar mig an uppdraget som generalsekreterare för Brottsofferjouren. Organisationen har en unik roll i samhället – och jag ser fram emot att, tillsammans med alla fantastiska medarbetare på förbundskansliet, i lokala jourer och samarbetspartners, bygga vidare på det viktiga arbetet. Tillsammans ska vi fortsätta vara en stark röst för brottsutsatta och verka för ett samhälle där ingen som behöver stöd lämnas ensam, säger Ylva Sperling. 

Olle Pallin-Cox Avdelningschef Verksamhetsstöd och Projekt
Verksamhetsutvecklare bedrägerier, anhöriga och påverkansarbete
08-550 486 27 Kontakta via e-post

Nästan hälften av Sveriges journalister anpassar sin rapportering för att slippa näthat. Bland reportrar som själva blivit utsatta är andelen ännu högre. Forskaren Oscar Björkenfeldt konstaterar bekymmersamma siffror och ett hot mot demokratiska värden. ”Mycket står på spel”, säger han till Tidningen Brottsoffer.

I nr 2 möter du också  Amina Manzoor som berättar om hur hon möttes av hat, förakt och elakheter under rapporteringen Covid-19-pandemin när hon arbetade som medicinjournalist. Efter att själv ha upplevt en flod av näthat kan hon konstatera att uppbackning från chefer och arbetskamrater är viktigt i sådana lägen.

Journalister som arbetar på frilansbasis kan vara särskilt utsatta vid hot och hat eftersom de saknar stöd från en arbetsgivare. Med medel från regeringen bygger Brottsofferjouren Sverige nu upp en nationell kontaktpunkt där enskilda journalister kan få stöd.

Detta är Sven-Erik Alhems avslutande krönika i Tidningen Brottsoffer, nummer 2 2025.

Lång tid har förflutit sedan maj 2009. Särskilt om det gäller – som för mig – en förtroendetid som förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. Jag är jättetacksam för allt positivt det inneburit för mig personligen att tillsammans med så många verksamma inom hela vår organisation kunna bidra till att förbättra situationen för alla dem vi är till för. Tänker i sammanhanget på många BOJ-eldsjälar; ingen nämnd och ingen glömd. Ett särskilt tack till just dig som läser denna min avslutande krönika och som kanske har läst många fler genom alla år. Men nu är det inom kort dags för mig att avsluta denna fas i mitt liv och säga ett stort tack samt hej då till envar av er.

Det är nämligen hög tid för någon annan att ta över förbundsordföranderollen, tycker jag. Det är också för mig personligen viktigt att sikta in mig på att helhjärtat ägna mig åt något annat än förbundsordföranderollen. Att fortsätta skriva och föreläsa. Att aktivt delta i samhällsdebatten inte minst gällande brottsoffer, anhöriga och vittnen. Allt detta ligger mig varmt om hjärtat. Även efter september i höst.

Men viktigast av allt med denna krönika är att fokusera på demokratifrågan. Demokratin naggas i kanten på många håll i världen. Demokratin är aldrig självklar. Det finns alltför många maktfullkomliga män i vår värld både i öst och i väst. Ibland fungerar de som styrande i en diktatur. Men maktfullkomligheten – har vi erfarit – kan finnas också utanför diktaturens gränser.

Till frågan om en äkta demokrati hör i högsta grad en fri press med yttrandefrihet för envar. Var och en av oss har all anledning att se upp för förhållandena i Turkiet. Vad blir slutresultatet för Joakim Medins journalistiska uppdrag där? I skrivande stund är han helt plötsligt efter 51 dagars tufft frihetsberövande i turkiskt häkte släppt och har tillåtits återvända till Sverige. Medin har medan han hållits frihetsberövad i en första rättegång dömts till elva månaders fängelse villkorligt för att ha förolämpat president Erdogan. Och detta har skett under en politiskt turbulent tid i Turkiet där Medin som journalist varit utsänd för att bevaka förhållandena men gripits direkt vid ankomsten till Turkiet.

Vidare prövning återstår, eftersom Medin står under ytterligare åtal för allvarlig brottslighet. Prövningen i domstol kommer uppenbarligen att äga rum i Medins personliga utevaro. Positivt är att inte bara svensk media utan med all sannolikhet världsmedia kommer att intensivbevaka rättegången så långt det går med de begränsade möjligheter som föreligger i Turkiet.

En fortsatt uppföljning och kritisk granskning av allt som sker i Turkiet känns synnerligen angelägen. Joakim Medin och alla andra journalister behöver vår fokusering. Det gäller i högsta grad i Turkiet men också i många andra länder. Inte minst med den negativa demokratiutveckling vi under senare tid erfarit. Det är en tuff uppgift att verka som journalist bland diktatorer och/eller i andra länder som leds av maktfullkomliga män. Människor som hamnar i underläge behöver starka motkrafter. Yttrandefriheten och pressfriheten är av fundamental betydelse. Det gäller länder i öst och i väst samt i alla länder däremellan. Därom är Joakim Medin och jag eniga. Förhoppningsvis väldigt många fler fastän alla inte kan/vågar öppet uttala vad de anser. Ty då riskerar frispråkiga att fängslas. Eller än värre – att försvinna.

Även om detta är min allra sista krönika i vår tidning Brottsoffer lovar jag att min samhällskritiska röst inte tystnar. Oavsett om det gäller att värna brottsutsatta, anhöriga, vittnen eller att bekämpa maktfullkomlighet så långt jag förmår.

Önskar er alla hjärtligt lycka till framöver! Förhoppningsvis ses vi – åtminstone digitalt – vid vår stämma i september.

Sven-Erik Alhem
Förbundsordförande fram till den 26 september 2025

Ett mycket viktigt ideellt uppdrag med stor möjlighet att påverka både Brottsofferjourens framtid, men även situationen för brottsoffer, vittnen och anhöriga i stort.

Skulle uppdraget passa dig eller någon du känner? Valberedningen önskar en styrelse med goda nätverk som kan driva opinion samt har juridisk och social kompetens. För att kunna nomineras krävs också att du är medlem (eller snarast blir) i en lokal brottsofferjour.

Låter detta intressant? Kontakta valberedningen@boj.se för mer information!

På Pressfrihetens dag i maj 2024 meddelade regeringen att journalistskyddet skulle stärkas. Mediemyndigheten gavs i uppgift att följa det arbete som bedrivs i frågor som rör journalisters säkerhet i Sverige. Regeringen menade också att det saknades en tydligt utpekad aktör med uppdrag att fungera som kontaktpunkt för journalister med behov av stöd och skydd. Brottsofferjouren sågs som en aktör med kapacitet att nå ut brett och erbjuda stöd både nationellt, regionalt och lokalt.

– En fungerande demokrati är beroende av fria medier där journalister kan göra sitt jobb utan att behöva utstå hot och hat. Det vill regeringen slå vakt om och därför är jag glad att kunna ge Brottsofferjouren möjlighet att stödja, inte minst, frilansande journalister som inte har samma skydd och stöd från en arbetsgivare, kommenterade kulturminister Parisa Liljestrand, beslutet i ett pressmeddelande.

Sedan ett år tillbaka pågår nu arbetet på Brottsofferjouren Sverige med att bygga upp en nationell kontaktpunkt för enskilda journalister som behöver stöd eller skydd med anledning av utsatthet som en följd av deras yrkesutövning.

– Vi samverkar med organisationen Reportrar utan gränser och har tillsammans arbetat fram ett gediget material för stödjare i syfte att öka förståelsen och kompetensen kring hat och hot mot journalister i Sverige, berättar Andreas Sabelhierta, avdelningschef för Brottsofferjourens nationella stödlinje 116 006 och ansvarig för projektet.

Under våren genomförde Brottsofferjouren Sverige utbildningen Brottsofferjouren som nationell kontaktpunkt för utsatta journalister för berörd stödjargrupp. Samtidigt skapades också en digital utbildning som kommer att finnas tillgänglig för alla stödjare inom BOJ.

– Vi har bildat en nationell stödjargrupp som består av ungefär 15 stödjare från olika brottsofferjourer runt om landet. De är stödjare sedan tidigare och har erfarenheter från journalist- eller mediabranschen. Tanken är att gruppen ska ha en bred geografisk spridning för att öka möjligheterna att kunna träffa stödsökande vid behov, säger Andreas Sabelhierta.

Han berättar att Brottsofferjouren bland annat också har skapat nätverk med andra aktörer och myndigheter i syfte att kartlägga externa stödinstanser och organisationer som arbetar med stöd eller frågorna kring utsatta journalister generellt.

Den nationella kontaktpunkten för utsatta journalister kommer att drivas inom BOJ:s befintliga stödlinje 116 006 och ska lanseras vid halvårsskiftet 2025.

Information om projektet kommer att publiceras löpande.

Andreas Sabelhierta Avdelningschef stödlinjen 116 006
08-550 486 20 Kontakta via e-post

– Det här är ett lysande exempel på hur det inte ska gå till, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige, till DN.

– Det här är ett fall där man definitivt borde ha tagit hänsyn till målsägandens situation och den hemska upplevelse som överfallet innebar. Här borde lagstiftningen ändras. Det har alltid sagts att man ska anlägga ett brottsofferperspektiv, och det är än tydligare nu när det till och med står i regeringsförklaringen.

Läs hela artikeln i DN här.

Olle är sedan tidigare avdelningschef för verksamhetsutveckling och projekt samt verksamhetsutvecklare för bedrägerier, anhöriga och påverkansarbete på BOJ. Han nås på kontaktuppgifterna nedan.

Olle Pallin-Cox Avdelningschef Verksamhetsstöd och Projekt
Verksamhetsutvecklare bedrägerier, anhöriga och påverkansarbete
08-550 486 27 Kontakta via e-post

När 14-åriga Mohamed försvann i Jönköping försökte hans mamma larma polisen – men något förhör hölls aldrig. Poliserna skämtade om hennes språk och avstod från att kalla in tolk.

Tre dagar senare hittades pojken död.

– Det är ett översitteri som är ägnat att förminska den som vänder sig till polisen, det får inte förekomma i rättsstaten.

– Sven-Erik Alhem

Läs hela artikeln på tv4.se