I gårdagens Dagens Nyheter kritiserade Funktionsätt Sverige ett uttalande från Sverigedemokraternas ekonomipolitiska talesperson, Oscar Sjöstedt. Uttalandet som fälldes under måndagens budgetdiskussion i riksdagen, handlade om migrationspolitik. Sjöstedt yttrade bland annat att vi borde attrahera personer med hög begåvning till Sverige, istället för personer med låg begåvning. Som grund för detta gav Sjöstedt ett exempel där Migrationsdomstolen av humanitära skäl beviljat tillfälligt uppehållstillstånd till en man från Afghanistan, med lindrig utvecklingsstörning.
Frågan handlar i grunden om människosyn – uttalandet blottar en människosyn som strider mot principen om alla människors lika värde. Uttalandet sätter också ljus på de luckor som finns i vår svenska lagstiftning; personer med funktionsnedsättning saknar ett straffrättsligt skydd när det gäller hatbrott, såsom hets mot folkgrupp.
Skyddet mot hets mot folkgrupp1 gäller idag ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Personer med funktionsnedsättning saknar däremot skydd.
2017 visade regeringen handlingskraft med ett stärkt straffrättsligt skydd2 för transpersoner mot bland annat kränkningar och hets mot folkgrupp som vi välkomnar. Den allt hårdnande attityden i samhället mot personer med funktionsnedsättning visar att skyddet nu måste utvidgas.
Det brådskar nu. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt tar initiativ en lagändring som ger personer med funktionsnedsättning ett uttryckligt straffrättsligt skydd mot hatbrott.
Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige
Sven-Erik Alhem, Brottsofferjouren Sverige
John Stauffer, Civil Rights Defenders
Ulrika Strand, Fonden för mänskliga rättigheter
Jamie Bolling, Independent Living Institute
Morten Kjaerum, Raoul Wallenberginstitutet
1 brottsbalken 16 kap 8 §
2 prop. 2017/18:59
Kategori: Debatt
Unga och deras anhöriga måste erbjudas stöd efter brott
I DN Debatt den 23 augusti beskriver två föräldrar den brist på stöd som de upplevde efter att deras son blivit knivhuggen. Det är något som vi på Brottsofferjouren tyvärr känner igen från samtal med unga brottsoffer och deras vårdnadshavare. Att unga känner sig svikna av samhället kan vara förödande för deras framtida tilltro till rättsväsendet. Upplevelsen av att brottet de utsatts för inte tas på allvar kan leda till såväl psykisk ohälsa som att de nästa gång de utsätts för brott väljer att inte anmäla. Därför är det viktigt att samhället sluter upp kring både unga brottsoffer och unga gärningspersoner och erbjuder ett tidigt stöd.
När unga utsätts för brott drabbas ofta många personer i deras närhet. Anhöriga till både unga brottsoffer och unga gärningspersoner kan vara i stort behov av stöd. Anhöriga till gärningspersoner är en ofta bortglömd grupp som kan utsättas för ett hårt lidande och har svårt att få stöd. I vissa fall väljer en del att flytta till en annan ort eftersom de upplever den sociala utsattheten som alltför svår.
Kontakten och medvetenheten om vilket stöd och hjälp civilsamhället kan erbjuda måste höjas. Brottsofferjouren ger stöd till unga brottsutsatta och vittnen, men också till anhöriga – både anhöriga till brottsutsatta och till gärningspersoner. Våra ideella stödpersoner finns med genom hela rättsprocessen och kan också hjälpa till i kontakten med myndigheter.
Brottsofferjouren finns över hela landet och vårt mål är att fler unga brottsoffer, vittnen och anhöriga till både brottsoffer och gärningspersoner ska få tillgång till det stöd vi erbjuder. Där behöver alla goda krafter hjälpas åt för att fler som är drabbade av ett brott ska få kunskap om och hjälp att hitta till en ideell stödorganisation.
Sven-Erik Alhem, förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige