Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) och Boverket i uppdrag att tillsammans stärka det brottsförebyggande arbetet i den byggda miljön. Brottsofferjouren Sverige välkomnar regeringens initiativ och hoppas att boende inkluderas i arbetet i de områden där uppdraget ska genomföras.
Brottsofferjouren Sverige har under drygt två år drivit det Arvsfondsfinansierade projektet Trygg Trapp. Syftet med projektet är att öka tryggheten i tre områden med sociala utmaningar utifrån röster hos de som bor i området. Projektet drivs i Öxnehaga i Jönköping, Marielund i Norrköping och Brickebacken i Örebro.
”I projektet visar vi att trygghet där man bor handlar om många olika saker. Trygghet skapas genom att få ut människor från sina lägenheter, ner på gatan och tillsammans genomföra positiva insatser i och för området. Det behövs samverkan mellan boende, bostadsbolag, kommunen, föreningsliv och civilsamhälle”, säger Markus Haile, projektledare för Trygg Trapp.
Med utgångspunkt i röster från unga vuxna som bor i området och tillsammans med bostadsbolag, civilsamhälle och kommun har projektet identifierat områdesspecifika insatser som skapar trygghet. Svaren från dialogerna visar att många olika saker är viktiga, till exempel jobb, att få ut boende i området utomhus, tillgång till positiva fritidsaktiviteter, ett närvarande föreningsliv, ett aktivt bostadsbolag, engagerade områdespoliser och en kommun som prioriterar arbetet. Resursstarka områden skapas genom att de resurser som redan finns i vårt samhälle fördelas genomtänkt och utifrån rösterna från dem som resurserna är tänkta att rikta sig till. Otryggheten har tillåtits ta plats när positiva krafter som tidigare var verksamma i området har lämnat.
Socialt utsatta områden är inget nytt. Men förr i tiden fanns ett rikt föreningsliv som vägde upp negativa krafter.
”Sportfiskeföreningen, boxningsklubben, fritidsgården och gemensamma städdagar är minst lika viktiga som den byggda miljön. Man behöver öppna upp för föreningarna att komma tillbaka, göra det möjligt för bostadsbolagen att nyttja de lokaler och ytor som finns kvar och ta vara på engagemanget hos de som bor i området. Så skapar vi resursstarka och trygga områden”, säger Markus Haile.
Erfarenheterna från projektet har hittills visat är att det brottsförebyggandet arbetet primärt inte handlar om hur man kommer åt och bekämpar en viss typ av brottslighet. I stället behöver man fokusera på det som leder till att människor känner sig trygga, inte behöver utsättas för brott eller attraheras till kriminella eller destruktiva miljöer.
”Belysning och annan reguljär fastighetsskötsel är förstås viktiga grundläggande faktorer för tryggheten, men trygghetsskapande arbete får inte stanna där. Vill man skapa trygghet behövs ett helhetsgrepp där många olika åtgärder behöver samverka.” Det säger Ylva Sperling, generalsekreterare på Brottsofferjouren Sverige.
08-550 486 01 Kontakta via e-post
