Kategori: Nyheter

Omställningen till ny socialtjänstlag berör barn och innebär bland annat att ställa om till att arbeta mer förebyggande, jämlikt, jämställt, lättillgängligt, kunskapsbaserat och med ett tydligt barnrättsperspektiv. SKR har tagit fram en arbetsmodell hur man kan genomföra barnkonsekvensanalys. Modellen är ett sätt att bedöma hur socialtjänsten i samverkan med hela kommunen, med barn och unga samt med andra relevanta aktörer, kan planera för insatser och förändringar utifrån barnens bästa för att säkerställa deras rättigheter och behov. Även regionen och civilsamhället är viktiga aktörer och samverkanspartners i detta arbete. Syftet med modellen är även att ge kommunen ett processtöd att påbörja eller fortsätta omställningen.

Dessutom innebär den nya lagen ett tydligare fokus på skyldigheten att ge stöd till brottsoffer och anhöriga. Dessa två perspektiv kommer Marie att ta upp under sin föreläsning.

Marie Lundin Karphammar har bland annat arbetat som socialsekreterare, skolkurator, lokal barnombudsman, utbildare, enhetschef samt utvecklingsledare och barnrättsjurist på barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun. Hon är författare till boken Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna och håller föreläsningar inom ämnet.

– Att bli utsatt för ett bedrägeri är ofta förknippat med oerhört stor skuld och skam. Människor beskriver hur självkänslan och självförtroendet sjunker och man känner sig korkad, dum och naiv. Det är inte ovanligt med självmordstankar. Det här är brott som verkligen går på djupet, menar Olle Pallin-Cox.

Se inslaget från den 7 april här, 49 min 23 sek in i programmet.

Brottsofferjouren gav under 2024 stöd till ca 6 000 bedrägeridrabbade.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) har med sina lokala brottsofferjourer runtom i landet verkat för att stärka brottsoffers rättigheter sedan 1988. Förbundsstyrelsen har en viktig roll i att föra verksamheten framåt genom styrning, planering och opinionsbildning. En engagerad styrelse är en förutsättning för en väl fungerande verksamhet och att fler brottsutsatta får tillgång till det stöd Brottsofferjouren erbjuder.

Om förbundsstyrelsen

Förbundsstyrelsen verkställer förbundsstämmans beslut och leder förbundets arbete mellan stämmorna och består av ordförande, vice ordförande samt ytterligare fem ordinarie ledamöter och tre ersättare. Läs mer om BOJ:s styrelse här.

Brottsofferjouren Sveriges förbundsstämma är BOJ:s högst beslutande organ. Under förbundsstämman den 26 september 2025 ska bland annat förbundsstyrelsen för kommande två år väljas av representanter från de lokala brottsofferjourerna.

För att kunna nomineras

För att kunna nomineras formellt till förbundsstyrelsen måste du vara (eller snarast bli) medlem i en lokal brottsofferjour. Är du i nuläget inte medlem men önskar bli så kan du kontakta din lokala brottsofferjour.

Inför förbundsstämman kommer du, ifall du blir nominerad, också att behöva visa upp ett utdrag ur belastningsregistret samt inlämna kreditupplysning till valberedningen senast sex veckor före förbundsstämman.

Önskemål från valberedningen

Vi önskar ha en styrelse som ger förutsättningar för att Brottsofferjourens verksamhet utvecklas såväl lokalt som nationellt. Styrelsen ska tillsammans ha kompetens och förmåga att strategiskt driva och utveckla verksamheten. Styrelsen bör ha goda nätverk och kunna driva opinion samt ha juridisk och social kompetens.

Nomineringstid

Jourerna är välkomna med fler nomineringar och vi utgår ifrån att den nominerade är tillfrågad på förhand. Ju tidigare era nomineringar kommer valberedningen till del, desto bättre – då hinner vi utreda och inhämta all information i god tid före formella deadlines inför stämman. Vi understryker att nomineringstiden går ut den 26 juli 2025.

Nomineringarna ska skickas till valberedningen@boj.se.

Vill du tipsa om någon eller har du frågor?

Känner du någon som är intresserad av att föra Brottsofferjourens arbete framåt genom att engagera sig i förbundsstyrelsen eller har du allmänna frågor är du välkommen att kontakta valberedningen på valberedningen@boj.se.

Då vår generalsekreterare går vidare till ett annat uppdrag under våren 2025 söker vi nu dig som vill fortsätta utveckla och leda Brottsofferjouren och vara en samlande kraft för hela vår organisation. Fokusområden är att säkerställa att ett kvalitativt stöd erbjuds till brottsoffer, vittnen och anhöriga över hela landet samt att utveckla stödverksamheten utifrån målgruppens behov.

Vår generalsekreterare Fredrik Mellqvist uttalar sig angående Kalla Faktas avslöjanden om att vittnen hotats inför Lundin-rättegången.

Brottsofferjouren, vars uppdrag är att stötta vittnen, reagerar kraftfullt på Kalla Faktas uppgifter.

– Om vi ska ha ett rättssamhälle som fungerar så måste man kunna utreda brott utan att man påverkar, hotar och till och med dödar vittnen som det ser ut i det här fallet, menar Mellqvist.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker att det är positivt att denna fråga lyfts. Vad gäller preskriptionstiderna för brott, har det skett positiva förändringar under senare år och fler övervägs fortfarande.

– Numera är det till exempel omöjligt att springa ifrån verkställigheten av ett utdömt fängelsestraff, något som är viktigt för att upprätthålla respekten för rättsordningen och likheten inför lagen, menar Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige.

Nämnda princip aktualiseras också när det gäller ett delgivningssystem som fungerar uselt. Hittills genomförda förenklingar har inte räckt till.

Det behövs en effektiv och enkel digital delgivningsordning, som en brottsmisstänkt aldrig kan springa ifrån och som medför att polisen aldrig mer behöver slösa kraft på att jaga ifatt en enda ytterligare misstänkt bara för delgivning. En förtroendeskapande delgivningsordning är viktig inte minst utifrån ett brottsofferperspektiv. Principen om likheten inför lagen kräver att onödiga kryphål täpps igen.

– Sven-Erik Alhem

Propositionen innehåller förslag som innebär att kontaktförbud ska kunna meddelas i fler fall, att de ska kunna omfatta större geografiska områden och att kontaktförbud i fler fall ska kunna förenas med elektronisk övervakning, så kallad fotboja. Syftet med förslagen är att förbättra skyddet för kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld och andra kränkningar i nära relationer.

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) tycker att det är positivt att möjligheterna till kontaktförbud och elektronisk övervakning utökas.

Samtidigt vill BOJ understryka vikten av att ett kontaktförbud aldrig kan ersätta anhållande/häktning i de allvarligare fallen av misstänkta brott. Ofta är det ofrånkomligt att gärningsmannen anhålls eller häktas, då det annars skulle kunna få förödande konsekvenser för den hotade kvinnan.

– Sven-Erik Alhem, förbundsordförande

Läs regeringens pressmeddelande här

–  Vi vet att det är alldeles för många därute som känner någon eller som själv blivit drabbad av olika metoder av telefonbedrägerier. Det är en fruktansvärd upplevelse som ingen ska behöva vara med om. Därför vill vi ge alla en röst i kampen mot de kriminella. Med svenska folkets röster och historia i vårt säkerhetsskydd tar vi också ett viktigt steg i att bryta stigmat kring att bli utsatt och våga dela med oss – tillsammans stärker vi vår motståndskraft mot dessa brott, säger Amanda Landqvist, ansvarig för Telias bedrägeribekämpning.

Förutom att inkludera svenska folket som en del av det nya skyddet, skänker Telia pengarna som tas från de kriminella till Brottsofferjouren, för att ge tillbaka till de som drabbats.

Brottsofferjouren har tusentals stödkontakter med bedrägeriutsatta varje år. Vi kan erbjuda dem medmänskligt stöd och hjälp med det praktiska. Ökad finansiering gör att vi kan hjälpa ännu fler utsatta, det är vi mycket tacksamma för.

– Fredrik Mellqvist, generalsekreterare Brottsofferjouren Sverige

*Wangiri-samtal är en vanlig bedrägerimetod där kriminella ringer upp från utlandet och lägger på, för att mottagaren ska ringa tillbaka och betala höga avgifter för samtalet.

Läs hela pressmeddelandet från Telia här

Det digitala seminariet I skuggan av gängkriminaliteten

Den ökade gängkriminaliteten i samhället kan inte ha undgått någon. Rubrikerna i media vi läser innebär oftast en tragedi för de som drabbas. Familjer som splittras, destruktiva krafter tillåts ta över områden medan allt för många står handfallna. Vad händer som anhörig till en gängkriminell när ens tillvaro helt slås i spillror? Vad kan man göra och vilket stöd finns att få?

Medverkande:

Fatima Åsard – författare

Elin Månsson – utredare, Socialförvaltningen

Alejandra Chacin – samordnare, Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning

Fatima Aberkan Arriagada – anhörigstödjare, Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning

Annika af Sandeberg – verksamhetsledare, Brottsofferjouren i Västerort

Olle Pallin-Cox – avdelningschef verksamhetsutveckling och projekt, Brottsofferjouren Sverige

Seminarium från Brottsoffermyndighetens konferens: Barn i rättsprocessen

Trots att barnkonventionen är lag tillgodoses inte barns rättigheter i svenska rättsprocesser fullt ut. Seminariet belyser barns rättigheter i rättsprocessen samt de brister vi ser kopplat till stöd. Brottsofferjouren lyfter goda exempel på hur stödet gjort skillnad före, under och efter rättegångar. Barnens egna röster om stödet framhävs för att illustrera utmaningar och framgångsfaktorer.

Medverkande:

Rebecca Fritz – samordnare för stöd i domstol på Södertörns tingsrätt (Brottsofferjouren Södra Stockholm)

Camilla Embretsen – samordnare för stöd i domstol på Attunda tingsrätt (Brottsofferjouren Stockholm-Gotland)

Seminariet hölls under Brottsoffermyndighetens konferens Internationella Brottsofferdagen den 21 februari 2025.

I nr 1 kan du bland annat läsa om Dimitris Constantinou som drivs av en mission –  att vara den förebild som han själv saknade under sin uppväxt. Därför har han grundat den prisbelönta föreningen Team Storebror. ”Målet är att polisen inte ska behöva ha så mycket att göra”, säger han.

”Den stora frågan är inte vad vi ska göra med de unga som redan är i gängen, utan hur vi kan stoppa nyrektryteringen.” Det skriver Markus Haile, Brottsofferjouren Sveriges projektledare Utsatta områden och Trygg Trapp, i en krönika.

Läs också intervjun med Natalie Klockars som är aktuell med en ny bok där hon berättar om narkotikaaffärer, gängen och vägen bort från kriminalitet. ”Jag vill avskräcka folk från att välja livet som jag levde”, berättar hon för Tidningen Brottsoffer.