Stöd till utsatta journalister

Det här kan du få hjälp med när jobbet leder till utsatthet

Vi erbjuder stöd för utsatta journalister som har drabbats på grund av sitt arbete. Du väljer själv vad du vill ha hjälp med och i vilken takt du vill gå vidare. Stödet kan bestå av:

• Medmänsklighet och samtalsstöd / krisstöd vid hot, stöd vid näthat och hjälp vid trakasserier
• Information och vägledning inför polisanmälan, eventuell rättsprocess och kontakt med myndigheter
• Hjälp att sortera vad som har hänt och vad nästa steg kan vara
• Råd om trygghet, skydd för journalister och säkerhet för journalister, både digitalt och fysiskt
• Stöd för dig som är brottsutsatt journalist, även när du ännu inte vet om du vill anmäla
• Stöd i kontakter med myndigheter eller andra aktörer som kan hjälpa dig vidare.
• Råd om trygghet och säkerhet, både digitalt och fysiskt.

Vårt stöd utgår alltid från dina förutsättningar och din yrkesroll.

Vad är utsatthet?

Utsatthet för journalister kan se väldigt olika ut. Det kan vara hat och hot mot journalister efter en publicering. Det kan vara trakasserier mot journalister på mail, näthat mot journalister i sociala medier eller drev mot journalister som fortsätter i dagar eller veckor. Det kan också handla om hot mot reportrar på plats, kontaktförsök mot familjen eller ett tryck som gör att man börjar tveka inför att ta upp vissa ämnen.

För granskande journalister blir det ofta extra kännbart. Hot mot granskande journalister handlar sällan bara om en enskild kommentar. Målet kan vara att få en reporter att backa, tysta en granskning eller lämna ett bevakningsområde.

Skydd och säkerhet

Journalister har ett grundlagsskydd genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De slår fast rätten att sprida information och förbjuder censur.

Det är grunden för pressfriheten i Sverige, men inte ett personligt skydd när någon hotar dig.

Det finns också ett straffrättsligt skydd. Sedan den 1 augusti 2023 kan det ses som försvårande om ett brott begås mot någon på grund av personens journalistiska arbete. Det betyder att hot, våld och andra brott mot journalister kan bedömas hårdare. 

För anställda journalister har arbetsgivaren ansvar för att förebygga risker med skydd och tydliga rutiner vid hot och våld, även på nätet. Arbetsgivaren behöver också undersöka risker och ha en plan för hur hotfulla situationer ska hanteras.

Vid allvarliga hot kan Polisen göra en hot och riskbedömning för att avgöra vilket skydd som behövs. I särskilt allvarliga fall kan personsäkerhetsarbete bli aktuellt.

Vem kan få stöd?

Vi erbjuder stöd för utsatta journalister som har drabbats på grund av sitt arbete. Du väljer själv vad du vill ha hjälp med och i vilken takt.

All journalistisk verksamhet omfattas. Du kan kontakta oss om du är:

• Anställd journalist
• Frilansjournalist
• Student
• Tidigare verksam journalist

Måste jag ha gjort en polisanmälan först?

Du behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få hjälp. Vi har god förståelse för journalistyrkets villkor och vilken påverkan utsatthet kan ha – både professionellt och privat.

Kan jag få juridiskt stöd?

Vi erbjuder inte juridisk representation, terapi eller ekonomisk hjälp. Det vi gör är att lyssna, förklara, ge information och hjälpa dig vidare. För den som söker juridiskt stöd efter hot, eller undrar vad som gäller vid en rättsprocess, kan det vara en stor lättnad att få prata med någon som kan förklara hur processen brukar se ut och vart man kan vända sig vidare.

Brottsofferjourens stora satsning – Ett nationellt krisstöd för utsatta journalister

Anonym rådgivning vid hot

Journalister som arbetar på frilansbasis kan vara särskilt utsatta vid hot och hat eftersom de ofta saknar stöd från en arbetsgivare. Med medel från regeringen bygger Brottsofferjouren Sverige upp en nationell kontaktpunkt där enskilda journalister kan få stöd och skydd.

Arbetet startade efter regeringens besked på Pressfrihetens dag 2024 om att stärka skyddet för journalister. Sedan dess har Brottsofferjouren tagit fram stödmaterial tillsammans med Reportrar utan gränser, utbildat en särskild stödjargrupp och byggt upp ett nationellt nätverk.

Satsningen drivs inom stödlinjen 116 006 och riktar sig till journalister som utsätts i sin yrkesroll. Målet är att göra det lättare att få stöd, både nationellt och lokalt, och att möta behovet hos dem som står utan en redaktion eller arbetsgivare bakom sig.

– En fungerande demokrati är beroende av fria medier där journalister kan göra sitt jobb utan att behöva utstå hot och hat. Det vill regeringen slå vakt om och därför är jag glad att kunna ge Brottsofferjouren möjlighet att stödja, inte minst, frilansande journalister som inte har samma skydd och stöd från en arbetsgivare, kommenterade kulturminister Parisa Liljestrand, beslutet i ett pressmeddelande.

Är du journalist och i behov av stöd?

Är du utsatt i din yrkesroll som journalist och önskar stöd? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig så snart vi kan. Vi lyssnar, stöttar och hjälper dig vidare utifrån din situation.

Fakta om journalisters utsatthet i Sverige

Journalistförbundet uppger att nästan 30 procent av Sveriges journalister har hotats under de senaste tolv månaderna, och att cirka 70 procent har fått nedsättande kommentarer.

Hotet mot journalister är ett hot mot demokratin

Pressfriheten i Sverige bygger på att journalister kan arbeta utan att pressas till tystnad. Regeringen har sagt att fria medier är en grund för en fungerande demokrati och att skyddet för journalister behöver stärkas.

Det här är alltså större än ett enskilt drev mot journalister eller ett enskilt fall av hat mot offentlig person. När journalister drar sig undan vissa ämnen eller ändrar sin rapportering av rädsla påverkas också allmänhetens tillgång till information. Det är därför hot mot demokratin är rätt begrepp här.

Vart går gränsen för olaga hot?

Näthat är ingen juridisk term. Det är ett samlingsbegrepp för hot och trakasserier på nätet. Näthat mot journalister kan alltså röra flera olika brott, till exempel olaga hot, ofredande via sociala medier, förtal eller förolämpning.

Olaga hot mot journalister

Vart går gränsen för olaga hot? Polisen menar att ett hotfullt meddelande kan vara olaga hot om den som tar emot det uppfattar det som allvarligt, blir rädd och polisanmäler. Sparade uppgifter som mejl och sms kan vara viktiga bevis när olaga hot utreds.

När det känns svårt att veta om det är brottsligt

Allt som är obehagligt är inte brottsligt. Men allt som känns obehagligt ska heller inte viftas bort. Många brottsutsatta journalister lever länge med oro innan de vet vad de vill göra. Där kan vi vara ett första stöd.

Vad ska du göra om du utsätts för hot eller hat?

• Spara mejl, sms, röstmeddelanden, länkar och skärmdumpar
• Skriv ner datum, tid, plattform och användarnamn
• Radera inte inlägg eller meddelanden som kan bli bevis
• Kontakta Polisen om hotet är allvarligt eller pågår
• Kontakta Brottsofferjouren tidigt om du behöver samtalsstöd, krisstöd som journalist eller hjälp vid trakasserier