Behov av stärkt rättsligt skydd för personer med funktionsnedsättning
Rättsligt skydd för personer med funktionsnedsättning måste stärkas. Läs om problemen och förslagen – och ta del av våra rekommendationer.
PRESSMEDDELANDE
Datum: 2026-01-27
Med anledning av den uppmärksammade domen i Värmlands tingsrätt vill Brottsofferjouren Sverige och Riksförbundet FUB lyfta frågor om hur rättssystemet möter brott där personer med funktionsnedsättning är brottsutsatta.
Personer med en funktionsnedsättning befinner sig ofta i en utsatt situation just utifrån att de har en funktionsnedsättning. Inte minst gäller detta personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Rättsfallet aktualiserar viktiga frågor om rättsliga förutsättningar, lagstiftningens utformning och vilket genomslag internationella åtaganden har i svensk rättstillämpning.
Funktionsrättskonventionen och tillgång till rättvisa
Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till likvärdig tillgång till rättssystemet, till skydd mot våld och övergrepp samt till att deras livssituation och förutsättningar beaktas i rättsliga processer.
”Det här handlar ytterst om rättssystemets förmåga att ge alla människor samma möjlighet till rättvisa. När personer med funktionsnedsättning utsätts för brott måste rättsprocessen fullt ut kunna ta hänsyn till deras förutsättningar – det är en fråga om rättssäkerhet, inte om särbehandling.”
— Monica Ekström, ordförande, Brottsofferjouren Sverige
Brottsofferjouren Sverige bedriver just nu ett utvecklingsarbete med stöd av Allmänna arvsfonden för att stärka stödet till brottsoffer med en funktionsnedsättning genom rättskedjan.
Behov av utvecklad lagstiftning
En återkommande systemfråga är att funktionsnedsättning i dag inte omfattas av hatbrottslagstiftningen i Sverige. Det innebär att brott som begås mot personer på grund av deras funktionsnedsättning saknar ett tydligt rättsligt erkännande som motivbrott.
”Många av de brott som riktas mot personer med intellektuell funktionsnedsättning sker just därför att de tillhör en särskilt utsatt grupp. När det motivet inte syns i lagstiftningen riskerar allvaret i brotten att osynliggöras.”
— Anders Lago, ordförande, Riksförbundet FUB
Brottsofferjouren och FUB vill därför uppmärksamma behovet av:
- ett tydligare genomslag för funktionsrättskonventionen i rättsväsendets arbete
- fortsatt kompetensutveckling kring funktionsnedsättning och brottsutsatthet
- en översyn av hatbrottslagstiftningen så att funktionsnedsättning inkluderas
