När en journalist hotas, tystas eller skräms påverkas mer än en person. Det påverkar vilka frågor som ställs, vilka ämnen som granskas och vilken information vi alla får ta del av. Därför är hot mot journalister också ett hot mot demokratin. På Brottsofferjouren möter vi människor när brott har påverkat livet.
Pressfrihet bygger på att journalister kan granska, fråga och publicera utan att skrämmas till tystnad. Kritik mot journalistik hör hemma i ett öppet samhälle. Hot, trakasserier och uthängningar gör det inte.
Mediemyndigheten skriver att nästan hälften av alla journalister i Sverige anpassar sin rapportering för att slippa näthat och hot.
Självcensur bland journalister syns inte alltid utåt. Det kan börja med att en granskning skjuts upp, att ett ämne väljs bort eller att en text tonas ner. Inte för att journalistiken är fel, utan för att priset efter publicering känns för högt.
När det händer förlorar fler än journalisten. Läsare, lyssnare och tittare riskerar att få mindre insyn i sådant som behöver berättas.
Brå har beskrivit journalister som en av flera yrkesgrupper med särskild betydelse för det demokratiska samhället. I samma kunskapsöversikt tar Brå upp hot, våld, trakasserier och försök till korruption mot personer med uppdrag eller anställningar som har betydelse för demokratin.
Det betyder inte att varje hård kommentar är ett hot mot demokratin. Men när angrepp används för att påverka vad journalister vågar skriva, granska eller publicera blir frågan större än den enskilda händelsen.
Exempel på hot mot demokratin behöver inte bara vara attacker mot val, riksdag eller myndigheter. Det kan också vara angrepp mot människor som bär upp det offentliga samtalet.
Det kan handla om:
Här är själva målet ofta större än personen. Syftet kan vara att skrämma bort röster, minska granskning eller göra vissa frågor farliga att närma sig.
Den som utsätts för hot eller hat vet inte alltid direkt om det ska polisanmälas. Många behöver först få berätta vad som hänt, förstå om det finns skäl att spara mer underlag och prata om rädslan som kommer efteråt.
Hos Brottsofferjouren behöver du inte ha färdiga svar. Du kan kontakta oss även om du inte vet om det som hänt är ett brott. Du kan också höra av dig innan du har bestämt dig för om du vill polisanmäla.
För frilansjournalister kan hoten bli extra tunga. Det finns kanske ingen chef, HR-avdelning eller säkerhetsansvarig som tar över när trycket ökar. Samtidigt kan det finnas en oro för att uppdragsgivare ska backa om situationen blir svår.
Brottsofferjouren bygger upp en nationell kontaktpunkt där enskilda journalister kan få stöd. På vår projektsida lyfter vi att frilansjournalister kan vara särskilt utsatta eftersom de ofta saknar stöd från en arbetsgivare.
I Brottsofferjourens egen terminologi använder vi ordet stödverksamhet för verksamheten som helhet. Det är viktigt, eftersom vi möter brottsoffer, vittnen och anhöriga i olika delar av processen och inte bara vid ett enda tillfälle.
Vår uppgift är att möta stödsökande där de befinner sig. Ibland handlar det om ett första samtal när allt känns rörigt. Ibland handlar det om stöd under en längre process.
Den allmänna stödverksamheten är den del där personer kan få stöd och information, antingen efter att kontakt förmedlats från polisen eller genom att de själva hör av sig. Stödsökande kan kontakta oss på egen hand och att vi kan finnas med löpande genom processen eller göra insatser vid ett eller flera tillfällen. För en utsatt journalist kan det betyda ett samtal om vad som har hänt, hur hoten påverkar vardagen, vad som kan sparas som underlag och vilka vägar som finns framåt.
Om ett ärende leder till rättegång kan Brottsofferjouren också ge stöd i domstol. Det kan göra stor skillnad att slippa möta domstolen ensam. En stödjare kan finnas på plats, svara på frågor och ge stöd i en situation som annars kan kännas både ovan och tung.
Vi använder ordet stödjare när vi pratar om dem som ger stöd inom Brottsofferjouren. Det gäller både stödjare inom allmänna stödverksamheten och stödjare i domstol.
Det är en viktig del av hur vi arbetar. Den som kontaktar oss ska möta en människa, inte en myndighet i den bemärkelsen. Vi lyssnar utan att döma och hjälper dig att ta nästa steg i den takt du själv orkar.
Stödet behöver vara lätt att hitta när hoten redan tar kraft. Den som är utsatt ska inte behöva förstå hela rättsprocessen, veta exakt vilken aktör som gör vad eller kunna sätta rätt ord på det som hänt.
När en journalist utsätts drabbas både privatlivet och yrkesrollen. Hoten kan påverka sömn, ork, relationer, arbetslust och framtida publiceringar. Det är därför stödet behöver rymma både det praktiska och det mänskliga. Det kan handla om att prata om polisanmälan, rättsprocess, oro för familjen, kontakt med arbetsgivare eller uppdragsgivare och vad som händer om hoten fortsätter.
Att stärka stödet till journalister handlar inte bara om att hjälpa en yrkesgrupp. Det handlar faktiskt i grund och botten om att värna vår demokrati. När journalister får stöd att fortsätta sitt arbete utan att stå ensamma mot hot och hat, skyddas också människors rätt till fri information och granskning.
Om du är journalist och har blivit utsatt för hot, hat, trakasserier eller annan press kopplad till ditt arbete kan du kontakta Brottsofferjouren.
Du behöver inte veta om det som hänt är brottsligt. Du behöver inte ha polisanmält. Du behöver inte ha bestämt vad du vill göra. Du kan börja med: “Jag är journalist och jag har blivit utsatt för trakasserier.”
Läs mer om Brottsofferjourens kontaktpunkt för utsatta journalister och om vårt arbete.