Brottsofferjourens historia
Brottsofferjourens historia sträcker sig från 1980-talet till idag och visar hur stödet till brottsutsatta har vuxit och utvecklats över hela landet. Genom enträget arbete, ideellt engagemang och politisk påverkan har Brottsofferjouren Sverige blivit en nationell aktör med bred verksamhet och stark röst för brottsoffers rättigheter.
Första åren – starten på en nationell rörelse
1984 bildas den första ideella brottsofferjouren i Södertälje av polisen Per Svensson och diakonen Saara Bäckman. Två verksamheter som gav brottsofferstöd fanns redan i Sverige – förutom i Stockholm också i Malmö – men Brottsofferjouren i Södertälje blev den första ideella föreningen.
1988 går fem jourer samman – Södertälje, Malmö, Borås, Sundsvall och Trelleborg – och bildar Brottsofferföreningarnas Riksförbund, BOJ.
1989, byter förbundet namn till Brottsofferjourernas Riksförbund. Omkring 30 föreningar är då anslutna och regeringen beviljar en halv miljon kronor för att utveckla nya jourer.
Samma år tar dåvarande förbundsordföranden Björn Lagerbäck initiativ till Internationella Brottsofferdagen. Den 22 februari väljs som datum för att möjliggöra ljusmanifestationer i vintermörkret. Idén sprids snabbt vidare till andra aktörer och andra länder.
1991 beviljar Justitiedepartementet en miljon kronor för att stödja fler lokala brottsofferjourer.
Expansion, samverkan och nationella funktioner
1990–2000: nya myndigheter, stärkt samarbete och stöd i domstol
1994 blir ett viktigt år i Brottsofferjourens historia. Brottsoffermyndigheten och Brottsofferfonden inrättas och polisen får ökad informationsskyldighet gentemot brottsutsatta. Samtidigt lanseras tidningen Brottsoffer. Förbundssekreteraren Per Svensson beskriver första numret som en milstolpe för organisationens utveckling.
1995 startar stödet till brottsutsatta i domstol på försök i Växjö, initierat av polisen Birger Gustinger tillsammans med Brottsofferjouren. År 2000 har ideella krafter byggt upp stödsverksamhet vid hälften av landets tingsrätter.
2001 beslutar regeringen att stöd i domstol ska finnas vid alla tingsrätter och hovrätter. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket får uppdraget att göra detta möjligt.
2000–2020: nationella tjänster och digital utveckling
2002 startas Brottsofferjourernas Telefoncentral, numera Brottsofferjourens nationella stödlinje 116 006, dit brottsutsatta från hela landet kan ringa.
2006 införs projektet Stöd på eget språk, som erbjuder stöd på fler språk än svenska. 2008 lanseras tjänsten Brottsoffersvar, där brottsutsatta kan få stöd via e‑post.
2013 får 92 948 personer stöd av landets jourer. Riksstämman beslutar att utveckla organisationen ytterligare för att stärka stödet.
2014 byter förbundet namn till Brottsofferjouren och får ny grafisk profil. 2015 ändras namnet till Brottsofferjouren Sverige.
2016 leder omfattande opinionsarbete till höjda bidrag från både Brottsofferfonden och Socialstyrelsen.
2020 tilldelas Brottsofferjouren Sverige det europeiska telefonnumret för brottsofferstöd – 116 006. Samma år utökas öppettiderna och Brottsofferchatten lanseras.