Vad är egentligen doxxing?

När privata uppgifter används för att skrämmas

Doxxing, eller doxning, innebär att någon samlar in och sprider privata uppgifter om en person. När det gäller doxxing av journalist sker det ofta efter en publicering, granskning, intervju eller text som väcker starka reaktioner. Det kan handla om uppgifter som redan finns öppet någonstans, men som samlas ihop och sprids i ett sammanhang där syftet är att göra personen rädd eller mer sårbar.

När spridningen blir ett sätt att pressa dig

Spridning av personuppgifter om journalister kan handla om adress, telefonnummer, privata profiler, bilder på familj, arbetsplats, tidigare inlägg eller annan information som gör att personen känns lättare att nå. Det som gör skadan är ofta inte bara själva uppgiften, utan tonen runt den. När uppgifterna sprids ihop med ilska, hot eller uppmaningar till andra att agera kan situationen snabbt bli mycket obehaglig.

Kritik kan gå över i utsatthet

Journalister ska kunna bli granskade, ifrågasatta och kritiserade. Det hör till ett öppet samhälle. Men när kritik övergår i uthängning, kartläggning, hot, trakasserier eller försök att påverka vad du vågar skriva, då handlar det om något annat.

Har du blivit uthängd som journalist?

Spara bevisen innan du raderar dem

Om du är uthängd som journalist kan första impulsen vara att radera allt direkt. Det är fullt begripligt. Man vill få bort orden, bilderna och uppgifterna så fort det går. Men om du orkar är det bra att först spara det som kan behövas om du vill rapportera innehållet, prata med plattformen, kontakta polisen eller söka stöd.

Samla det viktigaste på ett ställe

Bevis behöver inte vara snyggt ordnade från början. Det viktiga är att informationen finns kvar. Skapa gärna en mapp i mobilen eller datorn där du lägger skärmdumpar, länkar och korta anteckningar. Då slipper du bära allt i huvudet samtidigt som situationen pågår.

Spara gärna detta:

• Skärmdumpar där konto, datum, klockslag och innehåll syns
• Länkar till inlägg, profiler, forumtrådar, kommentarer eller webbplatser
• Uppgifter om vilken artikel, publicering eller vilket uppdrag uthängningen verkar gälla
• En kort tidslinje över vad som hände först, vad som kom sedan och när det eskalerade
• Namn på kollegor, uppdragsgivare eller andra som har sett spridningen

Be någon annan hjälpa dig att dokumentera

När man är stressad är det lätt att missa saker. Det är också vanligt att fastna i innehållet och läsa samma hot flera gånger, fast kroppen redan säger ifrån. Be gärna en kollega, vän eller uppdragsgivare hjälpa till med skärmdumpar, länkar och tidslinje. Det gör att du själv slipper gå tillbaka till allt material gång på gång.

Rapportera innehållet och minska spridningen

Använd plattformens egna verktyg

När du har sparat det viktigaste kan nästa steg vara att rapportera innehållet. Välj den kategori som passar bäst, till exempel hot, trakasserier, privat information, integritet eller personuppgifter. Skriv kort vad som har publicerats, var det finns och varför det behöver tas bort. IMY hänvisar den som blivit uthängd på sociala medier vidare till information om hur man kan försöka få bort uppgifter, och skriver att den som utsatts för brott kan vända sig till polisen.

Skriv kort och konkret när du rapporterar

Många plattformar hanterar anmälningar snabbt och ganska fyrkantigt. Därför är det bättre att skriva enkelt än långt. Berätta vilken privat uppgift som sprids, om den kopplas till hot eller trakasserier och att du är journalist om spridningen hänger ihop med ditt arbete.

När du rapporterar kan du göra så här:

• Rapportera inlägget, kontot, kommentaren eller sidan direkt i plattformens verktyg
• Skriv vad som har spridits och om det gäller adress, telefonnummer, familj eller annan privat information
• Lägg till att du är journalist om spridningen har koppling till ditt arbete
• Spara datum, svar och ärendenummer från plattformen om du får något

Se över vad du kan minska just nu

Du ska inte behöva försvinna från nätet för att kunna arbeta som journalist. Samtidigt kan det finnas saker som går att göra för att minska trycket här och nu. Det kan handla om att tillfälligt låsa konton, begränsa kommentarer, ta bort gammal privat information eller be någon annan hålla koll på inkorgen under några dagar.

Informera någon som behöver veta

Om du har en redaktion, chef eller uppdragsgivare kan det vara bra att berätta vad som hänt.

När bör du polisanmäla?

När uthängningen hänger ihop med hot

Du kan polisanmäla om spridningen av uppgifter hänger ihop med hot, trakasserier, förföljelse, ofredande, dataintrång, förtal eller annan brottslig handling. Du behöver inte själv veta exakt vilket brott det kan handla om. Det är polisens och åklagarens arbete att bedöma.

Om du känner dig rädd eller förföljd

Om du är i akut fara ska du ringa 112. Om det inte är akut kan du kontakta polisen via 114 14 eller besöka en polisstation. Berätta att du är journalist och att spridningen har koppling till ditt arbete, särskilt om det finns ett samband med en publicering, granskning eller debatt.

Är du kanske inte redo att anmäla än?

Många väntar med att polisanmäla. Inte för att det som hänt känns litet, utan för att situationen väcker många frågor. Du kan prata med Brottsofferjouren även om du inte har bestämt dig.

Praktisk hjälp vid digital utsatthet

Gör en enkel trygghetsplan

När privata uppgifter sprids kan det kännas som att allt händer samtidigt. Då kan en enkel trygghetsplan göra läget mer hanterbart. Den behöver inte vara avancerad. Den ska bara hjälpa dig att veta vem du kontaktar, vad du gör först och vad du kan lämna över till någon annan.

En trygghetsplan kan också minska trycket på kroppen. När nästa steg finns på papper behöver du inte hålla allt i huvudet samtidigt som du försöker jobba, svara på meddelanden och ta hand om vardagen.

När spridningen påverkar mer än jobbet

Spridning av personuppgifter om journalist handlar sällan bara om en adress, ett nummer eller en bild. Det handlar också om känslan efteråt. Vem har sett det? Vem har sparat det? Vem kan dyka upp? Den oron kan påverka hur du sover, hur du rör dig och hur mycket du vågar synas.

I längden kan allt det här påverka yttrandefriheten och mediemångfalden. Det är därför digital utsatthet behöver tas på allvar. Inte för att journalister ska slippa kritik, utan för att hot och uthängningar kan bli ett sätt att pressa människor till tystnad.

Så kan Brottsofferjouren stötta

Du kan kontakta oss även utan polisanmälan

Du kan kontakta Brottsofferjouren även om du inte har polisanmält. Du kan också höra av dig om du inte vet om det som hänt är ett brott. Det räcker att du behöver prata med någon om uthängningen, oron och vad du kan göra nu.

BOJ möter dig där du är

Brottsofferjouren erbjuder stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga där de befinner sig i processen. Det kan vara tidigt, under en rättsprocess eller i samband med domstol.

Vi kan finnas med under processen

Du kan själv kontakta Brottsofferjouren för att få stöd och information. BOJ underlag beskriver att vi kan finnas med löpande under processen eller göra insatser vid ett eller flera tillfällen, beroende på vad personen behöver.

Om en polisanmälan leder vidare kan frågor om förhör, rättegång och domstol kännas stora. Brottsofferjouren har stöd i domstol och bemannar 51 av 54 domstolar med stödjare som finns på plats och ger stöd och information till målsägande, vittnen och anhöriga under dagar då huvudförhandling sker.

Vi lyssnar utan att döma

Brottsofferjouren finns för att ingen ska behöva vara ensam efter ett brott. Vi är inte en myndighet. Vi lyssnar, ger stöd och hjälper dig att förstå dina möjligheter.

Du kan kontakta oss när du är rädd, arg, trött, osäker eller bara behöver säga högt vad som har hänt. Läs mer om Brottsofferjourens stöd till utsatta journalister och kontaktpunkten för utsatta journalister.