När trakasserier mot journalister kan vara brott

Trakasserier mot journalister är inte en del av jobbet. Det kan vara brott. Det kan också vara ett hårt slag mot den som ska kunna granska, ställa frågor och rapportera fritt.

Hos Brottsofferjouren möter vi journalister som står mitt i detta. En del är anställda på redaktion. Många är frilansjournalister och har inte samma skydd runt sig. Vissa har fått grova hot. Andra lever med dagliga meddelanden, uthängningar, mejl, samtal och kommentarer som nöter ner tryggheten bit för bit.

Vanliga scenarier vid hot och hat mot journalister

Nättrakasserier mot journalist kan börja med en artikel, ett inslag, en granskning eller en fråga som någon inte vill bli ställd inför. Ibland kommer reaktionerna direkt. Ibland byggs de upp i forum, kommentarsfält eller slutna grupper.

Vanliga scenarier är:

  • Upprepade mejl, samtal eller direktmeddelanden med nedsättande innehåll
  • Kommentarer som pekar ut var du bor, var dina barn går i skolan eller vilka anhöriga du har
  • Bilder, klipp eller falska påståenden som sprids för att skada ditt rykte
  • Hot om våld, sexuellt våld, skadegörelse eller att någon ska söka upp dig
  • Samordnade drev där flera personer skriver samtidigt
  • Kontakt med arbetsgivare, uppdragsgivare eller kunder för att få dig bortplockad
  • Försök att få dig att sluta bevaka ett ämne, en person eller en miljö

Allt är inte brott. Men även sådant som inte leder till åtal kan vara mycket tungt att leva med. Det är skäl nog att söka stöd.

Olaga hot mot journalist och när hotet passerar gränsen

Olaga hot mot journalist kan handla om att någon hotar att skada dig, en anhörig, ditt hem, din egendom eller någon annan som betyder mycket för dig. Det kan ske i ett mejl, i ett kommentarsfält, i telefon, på gatan eller via sociala medier. Ett hot behöver inte alltid vara långt eller detaljerat. Det viktiga är vad som sägs, sammanhanget och om hotet är sådant att det kan väcka allvarlig rädsla.

Exempel
Exempel på olaga hot mot journalist kan vara att någon skriver att du ska misshandlas efter nästa publicering, att din bil ska brinna eller att någon vet var du bor och tänker komma dit. Även hot som riktas mot familj eller nära personer kan vara mycket allvarliga. Om hotet pågår just nu, känns akut eller rör fysisk fara ska du kontakta polisen direkt. Vid fara, ring 112.

Ofredande mot journalist och när kontakten blir ett brott

Ofredande mot journalist kan vara återkommande kontakt som stör, skrämmer eller kränker. Det kan vara samtal mitt i natten, massor av meddelanden, obehagliga bilder, påträngande beteende vid hemmet eller att någon följer efter dig. Det kan också röra sig om handlingar som var för sig kan se mindre allvarliga ut, men som tillsammans blir svåra att leva med. När samma person fortsätter trots att du inte vill ha kontakt kan det vara viktigt att spara allt. Ofredande mot journalist blir ofta extra kännbart när det kopplas till yrkesrollen. Det kan göra att du börjar anpassa ditt arbete, tackar nej till uppdrag eller undviker vissa platser. Det är en varningssignal.

När hatet blir systematiskt

Nättrakasserier mot journalist kan vara en ström av kränkningar, hot, falska anklagelser och uthängningar. Det sker ofta snabbt och kan kännas omöjligt att hinna dokumentera. Det är vanligt att utsatta journalister undrar: Är detta bara hat, eller är det ett brott? Svaret beror på innehåll, upprepning, avsändare, syfte och följder. Nättrakasserier mot journalist kan också bestå av doxning, alltså att privata uppgifter sprids. Det kan röra adress, telefonnummer, personnummer, bilder på hemmet eller uppgifter om anhöriga. Sådant ska tas på allvar, särskilt om det sker ihop med hot eller uppmaningar till andra att agera.

Det här kan vara brott

Det är polisen, åklagare och domstol som bedömer brott. Men du kan reagera tidigt. Du behöver inte själv kunna sätta rätt brottsrubricering.
Det här kan vara brott:

  • Olaga hot mot journalist, när någon hotar med våld, skadegörelse eller annat allvarligt angrepp
  • Ofredande mot journalist, när någon stör, skrämmer eller utsätter dig för återkommande oönskad kontakt
  • Olaga förföljelse, när flera brottsliga handlingar upprepas och blir en kränkning av din integritet
  • Förtal, när någon sprider uppgifter som kan skada ditt anseende
  • Olaga integritetsintrång, när känsliga bilder eller uppgifter sprids på ett sätt som kan ge allvarlig skada
  • Hets mot folkgrupp, om angreppet riktas mot en skyddad grupp
  • Skadegörelse eller hemfridsbrott, om någon går från ord till handling vid hem, bil eller arbetsplats

Det kan även finnas omständigheter som gör brottet mer allvarligt när det riktas mot dig på grund av ditt journalistiska arbete.

När du bör spara underlag

Spara hellre för mycket än för lite. Du kan sortera senare. Radera inte sådant som kan visa vad som hänt. Spara skärmdumpar, länkar, mejl, sms, röstmeddelanden, kontonamn, datum, tider och plattform. Ta gärna med hela sammanhanget, inte bara den värsta meningen. Om någon ringer, skriv ner tid, nummer, vad som sades, röst, bakgrundsljud och hur du upplevde samtalet. Vid nättrakasserier mot journalist är det bra att dokumentera snabbt. Inlägg kan tas bort, konton kan byta namn och trådar kan försvinna.

Dokumentera allvarliga uppgifter direkt

Om hotet rör din bostad, dina barn, din arbetsplats eller en planerad plats där du ska vara, skriv ner det direkt. Det kan vara viktigt vid en polisanmälan eller en hot och riskbedömning.

Då bör du kontakta Brottsofferjouren och/eller polisen

Kontakta polisen om hotet känns akut, om någon säger att de ska söka upp dig, om du utsätts för våld, om privata uppgifter sprids ihop med hot eller om samma person fortsätter trots att du sagt ifrån. Ring 112 vid pågående fara. Ring 114 14 vid polisanmälan eller rådgivning som inte är akut.
Kontakta Brottsofferjouren när du behöver prata med någon, få hjälp att förstå vad som kan hända efter en anmälan eller vill sortera nästa steg. Du behöver inte ha bestämt dig för att anmäla. Du behöver inte veta om det är ett brott. Vi kan ge samtalsstöd, information och vägledning inför kontakt med myndigheter och rättsprocess. Vi kan också finnas kvar om ärendet går vidare, till exempel inför förhör eller rättegång.
Läs mer om vårt stöd till journalister här: Stöd till utsatta journalister
Du kan också kontakta Brottsofferjourens stödlinje på 116 006 eller hitta din lokala brottsofferjour. Behöver du stöd på annat språk finns stöd på eget språk. Om du ska till domstol kan du läsa mer om stöd i domstol.

Om du är rädd att det blir värre

Många som kontaktar oss är rädda för att läget ska försämras. Det är mänskliga frågor. Du kan prata med oss om dem innan du gör något mer. Samtalet är inte en polisanmälan. Vi är inte polisen. Vi lyssnar och ger stöd utifrån din situation.

Du behöver inte bära det själv.
Att leva med olaga hot mot journalist, ofredande mot journalist eller nättrakasserier mot journalist kan göra vardagen liten. Man börjar välja bort saker. Man blir trött. Man blir vaksam. Till slut kan hotet ta plats även när mobilen är tyst. Tidigt stöd kan göra skillnad. Inte för att allt blir enkelt, utan för att du får dela bördan med någon som vet hur utsatthet kan kännas.