Efter två års arbete i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken sammanfattar Brottsofferjourens tre processledare Hodo Ali, Nathalie Berg och Senada Selman projektet Trygg Trapp.

Tillsammans med unga i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken har Brottsofferjouren under två år genomfört fler än 50 trygghetsskapande insatser. Det är långt över projektets ursprungliga plan. Nu går Trygg Trapp in i sin tredje fas, med fokus på långsiktig förändring.

När projektet nu går in i sin tredje fas är en sak tydlig: unga vuxna vill – och kan – vara med och förändra sina bostadsområden. Projektet drivs av Brottsofferjouren Sverige med stöd från Arvsfonden och har redan genomfört betydligt fler insatser än vad som från början var tänkt.

Grundidén är enkel: de boende vet bäst vilka åtgärder som skapar trygghet i deras område. Under det första året genomförde projektet workshops där unga, bostadsbolag, föreningar och andra lokala aktörer tillsammans identifierade behoven. Under det andra året tog arbetet nästa steg och handlade i stället om att omsätta idéerna i praktiken.

Efter två års arbete i Öxnehaga, Marielund och Brickebacken sammanfattar de tre processledarna – Hodo Ali, Nathalie Berg och Senada Selman – vad som gjort störst avtryck:

Insatser görs ofta för boende. Vi ville göra något med dem. Det är då verklig förändring sker, säger de samstämmigt.

Unga driver utvecklingen – och insatserna blev fler än planerat

Under 2025 genomförde projektet totalt 48 trygghetsstärkande insatser. Det är betydligt fler än de 4–8 insatser per område som projektets finansiering omfattade. Dessutom genomförde deltagarna ett tiotal aktiviteter helt utan finansiering. Det handlade både om enstaka evenemang och mer långsiktiga satsningar, som idrottsgrupper, mötesplatser och sociala aktiviteter för äldre.

Processledarna är överens om att utvecklingen framför allt har drivits av unga i områdena.

När unga får ta plats växer de, både som individer och som aktörer i området, säger Senada Selman.

Initiativ har kommit både från idéerna som växte fram i workshopparna och från akuta behov som uppstod längs vägen. Samtidigt har många unga engagerat sig långt utöver vad som formellt efterfrågats.

Hodo Ali beskriver hur betydelsefullt det har varit att prioritera relationsbyggande.

Projektet gav oss tid att lyssna på riktigt. Det märktes hur mycket det betydde.

Mitt i arbetet såg processledarna ett mönster som överraskade dem:

Det mest oväntade var hur lite de pratade om sig själva. I stället pratade de om sina småsyskon, sina föräldrar och barnen i området, säger Nathalie Berg.

Engagemanget har vuxit fram i nära samspel med föräldrar, föreningar och andra lokala aktörer och har därför skapat tydliga ringar på vattnet.

Processledarna beskriver relationerna som projektets mest värdefulla resultat:

Det tar tid att bygga förändring, men relationerna vi skapar nu är det som lever vidare, säger Senada Selman.

Unga har också fått en ökad förståelse för varför vissa förslag inte har gått att genomföra. Det skedde genom möten med aktörer som kunde förklara förutsättningar och beslut.

År tre ska förankra, utvärdera och skapa långsiktighet

Under 2026 går projektet in i sitt tredje år, med ett tydligt fokus på spridning och förankring.

Därför genomför projektet tre reflektionstillfällen i varje område. Vid dessa träffar utvärderar unga vuxna, lokala brottsofferjourer och andra aktörer arbetet tillsammans. Trygg Trapp planerar även två större regionala spridningskonferenser som riktar sig till både lokala brottsofferjourer och en bredare extern publik.

Under våren spelas dessutom en poddserie in, som lanseras till hösten och lyfter projektets lärdomar. Detta kompletteras av en nationell digital spridningskonferens.

Parallellt utvecklar Trygg Trapp en modell för hur civilsamhället och bostadsbolag kan samverka långsiktigt, med de boendes röster i centrum. Målet är att modellen – liksom de verksamheter som startats – ska leva vidare efter projekttidens slut.