Rättskedjan
Så fungerar rättskedjan – från tiden efter brottet till skadestånd och efterstöd.
Rättskedjan steg för steg
När du har utsatts för ett brott, bevittnat en händelse eller är anhörig till någon som drabbats kan vägen framåt kännas osäker. Här får du en tydlig bild av rättsprocessen – och hur Brottsofferjouren kan stötta dig genom hela vägen.
Brottsofferjouren ersätter inte polis, åklagare eller domstol. Men vi finns vid din sida genom hela processen, med tid, stöd och trygghet – oavsett om du är utsatt, vittne eller anhörig.
Stegen i rättsprocessen och stödet du kan få:
1. Efter brottet
Efter en svår händelse är det vanligt att reagera med starka känslor, sömnsvårigheter eller otydliga minnen. Det gäller oavsett om du själv har blivit utsatt, om du har bevittnat något eller står nära någon som drabbats.
Det är normala reaktioner på något onormalt. Många undrar också om det som hänt är ett brott och om de ska göra en polisanmälan.
Hur vi stöttar dig:
- Vi hjälper dig förstå dina reaktioner och sortera tankar
- Vi svarar på frågor om vad som kan vara brottsligt
- Vi går igenom vad en polisanmälan innebär – utan att pressa
- Vi finns som ett första tryggt stöd
2. Polisanmälan
Att göra en polisanmälan innebär att du informerar polisen om händelsen. Det kan gälla något du själv varit med om, bevittnat eller vill anmäla som anhörig. Polisen bedömer sedan om ett brott har begåtts och om det ska utredas.
Läs mer på Polismyndighetens webbplats: https://polisen.se/utsatt-for-brott/polisanmalan/polisanmalan-allt-du-behover-veta/
Hur vi stöttar dig
- Vi förbereder dig inför att berätta om det du upplevt eller sett
- Vi beskriver hur processen ser ut i din situation
- Vi kan följa med till polisen
- Vi ger stöd efteråt när frågor ofta dyker upp
3. Förundersökning
Under förundersökningen samlar polisen och åklagaren bevis, håller förhör och avgör om det räcker för att gå vidare till åtal.
Läs mer på Sveriges Domstolars webbplats: https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/sa-hanteras-ett-brottmal-i-domstol/
Hur vi stöttar dig
- Vi förklarar hur en utredning brukar gå till
- Vi hjälper dig förstå besked från polisen
- Vi stöttar dig inför och efter förhör – oavsett om du är utsatt, vittne eller anhörig
- Vi finns med dig genom väntetiden
4. Nedlagd förundersökning
Det innebär att polisen och åklagaren bedömer att ärendet inte kan utredas vidare, ofta beroende på brist på bevis.
Hur vi stöttar dig
- Vi förklarar varför beslutet kan ha fattats
- Vi guidar dig kring hur du begär överprövning
- Vi stöttar dig i känslor som besvikelse, frustration eller uppgivenhet
5. Åtal
Åklagaren väcker åtal när bevisningen bedöms vara tillräcklig. Då prövas fallet i domstol.
När åtal väcks startar rättegången.
Läs mer på Sveriges Domstolars webbplats: https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/for-dig-som-ar-kallad-till-brottmalsrattegang/
Hur vi stöttar dig
- Vi förklarar vad åtal innebär
- Vi förbereder dig om du ska vittna, närvara eller stötta en närstående
- Vi ger stöd om du känner oro inför rättegången
6. Huvudförhandling – rättegången
Under rättegången prövar domstolen bevis och avgör om den tilltalade är skyldig. Du kan vara med som målsägande, vittne eller stöd till en närstående.
Läs mer på Sveriges Domstolars webbplats: https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/sa-gar-rattegangen-till/
Hur vi stöttar dig
- Vi går igenom hur en rättegång går till
- Vi berättar vilka som finns i salen och vilka roller de har
- Vi förbereder dig känslomässigt inför din medverkan
- Vi kan följa med som stöd
7. Dom och straff
När rättegången avslutats meddelas domen, som kan vara friande eller fällande. Vid fällande dom bestäms påföljden, till exempel fängelse, skyddstillsyn eller böter.
Läs mer på Sveriges Domstolars webbplats: https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/straff-och-pafoljder/
Hur vi stöttar dig
- Vi hjälper dig läsa och förstå domen
- Vi förklarar vad olika påföljder innebär
- Vi stöttar dig i de känslor som kan uppstå efter domen
- Vi vägleder dig i kontakten med myndigheter
8. Skadestånd
Läs mer på Brottsoffermyndighetens webbplats: https://www.brottsoffermyndigheten.se/sok-ersattning/brottsskadeersattning/hur-ansoker-jag/
Hur vi stöttar dig
- Vi förklarar hur skadestånd fungerar
- Vi hjälper dig förstå beslut
- Vi guidar dig i ansökan om brottsskadeersättning
- Vi finns där om frågor eller oro uppstår
9. Efterstöd
Brottsofferjouren vet att följderna av ett brott sällan avgörs i rättssalen. Därför finns vi kvar för dig även efter att rättsprocessen är avslutad.
Hur vi stöttar dig
- Vi erbjuder samtalsstöd över tid
- Vi hjälper dig hitta vägar vidare i vardagen
- Vi finns kvar när myndigheterna avslutat sina delar
Brottsofferjouren finns kvar tills du känner dig trygg igen.
Behöver du stöd?
Brottsofferjouren finns här för dig – genom hela rättsprocessen.
Mejla eller chatta med oss. Du kan också kontakta en lokal brottsofferjour.
Hur funkar det?
Brottsoffers rättigheter
Viktiga lagar
Här redovisas några lagar och förordningar etc. som på olika sätt berör brottsoffer.
– Lag (1988:609) om målsägandebiträde
– Lag (1988:688) om besöksförbud
– Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn
– Rätt till stödperson under förundersökning och rättegång (F 1988:611 och SFS 1994:420)
– Lag (2002:445) om medling med anledning av brott
– Socialtjänstlag (2001:453)
Skyddsåtgärder och skyddade personuppgifter
För den som lever med ständigt hot om våld finns en rad åtgärder som är tänkta att ge skydd.
Trygghetslarm
Polismyndigheterna kan dela ut ett så kallat trygghetspaket. Det innehåller mobiltelefon, överfallslarm, telefonsvarare och akustiskt larm.
Kontaktförbud
Kontaktförbud (lag sedan 1988), utfärdas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera en annan person. En av målgrupperna för denna lag är kvinnor som misshandlas, hotas eller trakasseras. Ofta är gärningsmannen känd, exempelvis hennes före detta man eller sambo.
Kontaktförbud innebär att personen inte får besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter den person kontakförbudet skyddar. Kontaktförbudutfärdas ett halvår i taget. Sedan får man komma med förnyad ansökan om behov fortfarande finns.
Kontakförbud i gemensam bostad (lag sedan 2003) innebär att den som utför trakasserierna eller hoten utestängs från bostaden. Om detta inte är tillräckligt kan kontaktförbudet utvidgas och innebär då ett förbud att uppehålla sig i närheten av den andra personens bostad eller arbetsplats. Särskilt utvidgat kontaktförbud (lag sedan 2003) innebär att det skyddade området utökas ytterligare, efter att ett utvidgat kontaktförbud överträtts. Kontaktförbud i gemensam bostad samt utvidgat kontaktförbud utfärdas 30 dagar i taget. Ansökan om kontaktförbud lämnas till polismyndigheten eller åklagare. Ärendet prövas av en allmän åklagare som också fattar beslut. Kontaktförbudet kan omprövas. Efter en hot- och riskbedömning kan det förlängas ytterligare tid, högst ett år i taget. Den som bryter mot ett kontakförbud kan idag dömas till böter eller fängelse.
Livvaktsskydd
Utsatta kvinnor, men även vissa andra som lever med ständigt hot kan få livvaktsskydd. En sådan begäran ska lämnas till polisen men själva skyddet kan sedan utföras av bevakningsbolag.
Särskilda skyddsåtgärder
Man kan också få sina adressuppgifter skyddade genom en spärrmarkering i folkbokföringsregistret. För det behövs en särskild sekretessprövning. Spärrmarkeringen följer med till andra register, till exempel bil- och körkortsregistren, som får sina uppgifter från folkbokföringen.
Ett annat sätt att skydda en hotad person är att när denna person flyttar låter man folkbokföringen kvarskriva på gamla adressen. Begäran om spärrmarkering eller kvarskrivning görs hos vissa utvalda skattekontor.
I vissa allvarliga fall kan en person medges att under högst fem år använda fingerade personuppgifter. Begäran om fingerade personuppgifter görs hos Rikspolisstyrelsen. Beslut i frågan fattas för hela landet av tingsrätten i Stockholm.
Ordlista – juridiska begrepp
Ibland förekommer det ord och uttryck inom rättsprocessen som kan vara svåra att förstå. Nedan förklarar vi några av de vanligaste begreppen.
| Advokat | En advokat är en person som har en juridisk utbildning och som har blivit antagen av Sveriges advokatsamfund. I brottmål kan en advokat representera antingen brottsoffret som målsägandebiträde, eller gärningspersonen som försvarsadvokat (se försvarsadvokat/försvarare nedan) |
| Brott | Ett brott är en handling som kan straffas enligt lag. |
| Brottmål | Mål där åtal väckts med påstående att den tilltalade eller de tilltalade begått brott. |
| Domare/Rättens ordförande | Juristdomare som leder huvudförhandlingen. |
| Försvarsadvokat/Försvarare | Försvarsadvokaten försvarar den tilltalade (gärningspersonen) under rättsprocessen. Den tilltalade kan få en offentlig försvarare som utses av tingsrätten, eller så kan hen anlita en advokat eller jurist privat. |
| Förundersökning | Ett annat ord för polisutredning. |
| Huvudförhandling | Ett annat ord för rättegång. |
| Laga kraft | När en dom vunnit laga kraft kan den inte längre överklagas. |
| Medhörning | Medhörning innebär att målsägande eller tilltalad deltar eller förhörs i ett annat rum än där huvudförhandlingen pågår. Det kan vara aktuellt till exempel då hot förekommit och/eller när målsägande inte känner att hen kan lämna en fullgod redogörelse i den tilltalades närvaro. |
| Målsägande | Den eller de som har utsatts för brott kallas under rättsprocessen för målsägande. |
| Målsägandebiträde | I vissa fall kan tingsrätten utse ett målsägandebiträde som hjälper målsäganden och för dennes talan före och under rättegången. Det gäller ofta vid allvarligare brott och där skadeståndsanspråk finns. Annars är det vanligtvis åklagaren som för målsägandens talan. |
| Notarie/tingsnotarie/protokollförare | En juridiskt utbildad person som för anteckningar och sköter tekniken under huvudförhandlingen. |
| Nämndeman | Lekmannadomare (domare utan juridisk utbildning) som dömer tillsammans med juristdomaren i de flesta brottmål. |
| Plädera | Argumentera för/föra talan inför rätten. I slutet av en rättegång håller först åklagaren, därefter eventuellt målsägandebiträde och slutligen försvarsadvokaten en respektive slutplädering, där de argumenterar för varför den tilltalade bör dömas eller frias samt vad påföljden bör bli. |
| Påföljd | Ett annat ord för straff. |
| Rättsprocess | Perioden från det att ett brott anmäls tills dess dom faller. |
| Strafföreläggande | Ett strafföreläggande ersätter rättegång. Vissa brott behöver inte behandlas vid en rättegång i domstol – då kan åklagaren istället för att åtala besluta om att utfärda ett strafföreläggande för brottet. |
| Tilltalad | Den tilltalade är den som misstänks vara skyldig och är åtalad för brottet. |
| Vitsorda | Intyga/bekräfta. |
| Vittne | Person som sett eller hört något i samband med ett brott, eller har annan för rätten värdefull information kring brottet. |
| Yrka | Begära/kräva. |
| Åklagare | Åklagaren representerar staten och är den som väcker åtal mot den tilltalade. Vanligtvis för åklagaren målsägandens talan. |
| Åtal | Åtal innebär att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller information om vem som misstänks för brottet, vilka brott det handlar om och vilken bevisning åklagaren har. |
| Åtalsunderlåtelse | När åklagaren beslutar att inte väcka åtal. |