0200-21 20 19

På tre år har 37 000 brottsoffer gått miste om stöd

Pressmeddelande. 44 procent färre brottsoffer har Polisen förmedlat till Brottsofferjouren 2017 jämfört med 2014.

Sedan polisens omorganisation 1 januari 2015 har uppskattningsvis 37 000 brottsoffer i Sverige gått miste om stöd från Brottsofferjouren, om man utgår från att Polisen hade förmedlat lika många ärenden 2015, 2016 och 2017 som de gjorde 2014.

Jämför man ärendemängden 2014 och ärendemängden 2017 är det en minskning med 44 procent.

– Det är närmare en halvering på tre år av de ärenden vi får från Polisen. Det betyder att brottsutsatta, vittnen och anhöriga som kunde ha fått stöd från Brottsofferjouren inte har fått det, säger Eva Larsson, generalsekreterare på Brottsofferjouren Sverige.

De nya länssiffrorna kommer endast tre veckor efter Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning som konstaterat att förtroendet för polisen har sjunkit från 65 till 54 procent sedan polisens omorganisation 2015.

Även antalet polisanmälda brott minskar.

– Vi på Brottsofferjouren ställer oss frågan om det här hänger ihop. På tre år har 37000 brottsoffer som kunde ha fått stöd från Brottsofferjouren inte fått det. Har det påverkat allmänhetens förtroende för Polisen och viljan att polisanmäla ett brott? säger Eva Larsson.

 

De 77 lokala brottsofferjourerna står redo men får inte kontakt med alla brottsoffer som vill få hjälp. De nya länssiffrorna visar att Polisen i vissa län är bättre på att förmedla kontakten mellan brottsoffer och Brottsofferjouren än i andra län. Till exempel i Norrbottens län där antalet förmedlade kontakter i stället har ökat med 19 procent på tre år.

—Vi ser att i de län där polisen arbetar aktivt med frågan är minskningen mindre än 44 procent. I Norrbottens län har kontaktförmedlingen till och med ökat, säger Eva Larsson.

”Går det bra att stödverksamhet kontaktar dig?”

I Förundersökningskungörelsen § 13 står att polisen har skyldighet att informera brottsoffer om vilka stödverksamheter som finns. Men EU:s brottsofferdirektiv uttrycker sig starkare, att man ska hänvisa de som vill till stödverksamhet.

—Här behövs en ändring i Förundersökningskungörelsen för att den ska vara i överensstämmelse med EU:s brottsofferdirektiv, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige.

Den nuvarande formuleringen i Förundersökningskungörelsen § 13 innebär att polisen kan uppfatta det som frivilligt att förmedla kontakten. Det medför att frågan om kontakt med brottsofferverksamhet inte ställs till brottsoffret.

—Ändringen i Förundersökningskungörelsen behövs för att det ska bli obligatoriskt för poliser att ställa frågan ”Går det bra att stödverksamhet kontaktar dig?”, säger Sven-Erik Alhem.

En ytterligare bidragande orsak till den minskande kontaktförmedlingen är byte av ett gammalt ärendehanteringssystem till ett nytt system. Det nya innebär att frågan om kontakt med brottsofferstödjande verksamhet blir obligatorisk men systemet har försenats under en längre tid.

– Det är angeläget att det gamla anmälningssystemet inte längre kan användas parallellt, eftersom kontaktfrågan inte kan hoppas över i det nya anmälningssystemet, säger Sven-Erik Alhem.

Trygga brottsoffer avlastar polisen

Polismyndighetens ledning har för oss betonat att man är väl informerad om sitt stora ansvar för att brottsoffer tas väl omhand på ett tryggt sätt.

För oss är det viktigt att polisledningens uppfattning blir implementerad i hela polisorganisationen.

—Polisen har stor arbetsbelastning. Brottsofferjouren kan genom sin lokala jourverksamhet ge brottsoffer bättre trygghet. Men då måste vi få kontakt med brottsoffren, säger Sven-Erik Alhem.

Nu hoppas Brottsofferjouren att även den nye rikspolischefen Anders Thornberg inser värdet av att alla brottsoffer, anhöriga och vittnen som är i behov av ett stöd också i praktiken kan få det skyndsamt och smidigt.

 

 

Faktaruta: Brottsofferjouren Sverige kvalitetssäkrar verksamheten

Genom löpande kvalitetssäkring och organisationsutveckling säkerställer Brottsofferjouren Sverige att de fem kriterierna i EU:s brottsofferdirektiv uppfylls för brottsutsatta, vittnen och anhöriga:

1) Vi berättar om rättsprocessen och om rättigheter, till exempel om brottsskadeersättningen.

2) Vi hänvisar till specialiserade stödinsatser när så behövs, till exempel till psykolog.

3) Vi ger emotionellt stöd.

4) Vi ger råd om ekonomiska och praktiska frågor till följd av brottet.

5) Vi uppmärksammar berörda om vad som ökar eller minskar brottsoffrets vilja att delta i rättsprocessen. Vi uppmärksammar hur viktimisering, hot och vedergällning kan förebyggas eller undvikas. Till exempel att vittnen får enskilda väntrum inför rättegångar.

Fördjupning:

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd i EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU). Miniminormer för brottsoffers rättigheter, stöd och skydd (främst kapitel 2, artikel 8:1-2 och 9:1) 

 

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.