Barn som utsätts för våld

Våld kan vara fysisk misshandel som slag, sparkar och knuffar. Våld kan också vara psykiskt. Att hota, skrämmas, kalla barnet för saker som det upplever kränkande och sårande, att ständigt kritisera eller avvisa är exempel på psykisk misshandel. Många barn berättar att det är det psykiska våldet som sätter djupast spår, som känns värst och som är svårast att komma över.

Barns reaktioner på våld

Alla former av våld mot barn skadar barn allvarligt. Att bli utsatt för våld innebär en allvarlig kränkning av barnets självkänsla. Om det är barnets förälder som misshandlar, fysiskt eller psykiskt, kan det skada barnets trygghet och självkänsla extra djupt. Många barn får svårt att lita på andra människor och reaktioner som oro och nervositet är vanliga. Det är också vanligt att barns oro och sorg tar sig fysiska uttryck som till exempel ont i huvudet, ont i magen eller får svårt att sova.

Lagar mot våld mot barn

• I Sverige är det förbjudet att slå barn i alla former. Lagen mot barnaga kom 1979 och förbudet mot att slå barn gäller alla vuxna, även föräldrar och lärare.
• Det finns flera lagar som skyddar barn mot misshandel och övergrepp. I föräldrabalken, brottsbalken och socialtjänstlagen finns bestämmelser mot misshandel av barn 

Vad ska jag göra om jag misstänker att ett barn blivit utsatt för våld?

För att barnet ska må bättre måste våldet upphöra och barnet få prata eller på andra sätt bearbeta det som hänt. Vänd dig till socialtjänsten för att göra en anmälan eller för att få råd och stöd. Det räcker med att du har en oro, du behöver inte ha några bevis. Om du tycker det känns svårt att ringa själv kan du prata med Brottsofferjouren. 
 
Vissa personer är skyldiga att anmäla om de misstänker att ett barn utsatts för våld eller övergrepp, det gäller till exempel förskollärare, lärare och BVC-personal.